Etikett: restaurangtips

Kanske uttrycket att man dejtar någon som man varit ihop med sedan -99 är att överdriva men lite som en dejt är det när man ger sig ut på stan för några timmar på kvällen, sminkad o fixad och framförallt utan barn.

Vi hade hämthjälp och barnen var överlyckliga över att få vara med sin bästa barnvakt så då passade jag å maken på att ta en liten vända på stan. Sist vi gjorde det var på Söder med stor framgång. Denna gång blev vändan lite mindre och i våra gamla hoods, i Vasastan.

Vi hade inget bokat utan bara, igen, testade om vi fick plats. Jag ville gärna till ett ställe som var city så att säga. Klev av t-banan vi Odenplan och gick till Grus Grus som öppnade för ett år sedan.

Vi fick plats, precis som vi hoppades på, på uteserveringen. Åh, precis så där city vi önskade som de förortsmänniskor vi blivit…

Grus Grus är en vinbar med några lite lättare rätter. Perfekt att dela på flera rätter och sippa på glas med spännande viner man i vanliga fall kanske inte väljer. Går att få halvglas.

Hade tagit på mig min mest franska utstyrsel och snabbt håret upp i tofs för så långt orkade jag inte fixa. Och perfekt med stora glajjor att gömma sig bakom. Tycker nog att jag fick till min city-look ändå.

Nybakat bröd och en generös mängd smör måste jag säga. Supergoda smårätter tillsammans med ett syrligt oranget vin. Precis det jag önskade.

Nu vill man sitta ute på uteserveringen i kvällssolen men det skulle inte göra ont att sitta här i ett lite murrigare oktober.

I köket jobbade två kvinnor för fullt. Allt serverades så vackert och att ha några gräslöksblommor på rätterna ska jag komma ihåg. Så fint och passande.

Grillad gurka. Inte sista gången jag åt det hoppas jag.

Då vi hade nån timma kvar innan vi skulle hem till barnen (roligt hur man som vuxen också har tider att komma hem, som en tonåring med deadline ha ha) ville vi till ett ställe till för efterrätt.

Vi gick Odengatan till S:t Eriksplan och Portal Bar. Bakfickan till Portal alltså.

Barstolar och bord bars ut av den snälla personalen och vi fick sitta på uteservering igen.

Om du gillar Negroni står den redo här! Själv håller jag mig så långt borta från den beska drinken jag bara kan. Inte min grej alls.

Men körsbärspaj med mandelgrädde ihop med ett litet desservinsglas är helt klart min grej. Maken är mer åt ost-hållet. Och negroni.

Sedan kunde vi inte vänta mer, vi ville hem och kom hem redan 21.30 och kunde lägga de sommarlovslediga barnen. Bästa av två världar.

I tisdags var vår lilla familj på stadsäventyr och åkte tidigt in till Kungsholmen för att äta frukost på underbara Petite France. Efter det skulle jag på en fönstershoppingsvända till en närliggande fotoaffär men jag ville ta vägen om  Mälarpaviljongen (café, restaurang och bar) som ligger på Norr Mälarstrands strandpromenaden och på pontoner ut i vattnet. Förra året var jag där och blev så imponerad och inspirerad av deras fina odlingar och var nyfiken på om de hade liknande i år. Sa till familjen att jag snabbt som attans bara skulle pipa in å kolla, de hade ju inte öppnat för dagen än. Det blev en 50 minuters visit.

Odlingarna var inte bara kvar utan tom utökade och ännu mer inspirerande. Stod och njöt av allt det vackra när jag såg en kvinna gå och nypa bort blad och peta i jorden. Uppenbarligen den ansvariga för detta. Gick fram å frågade om så var fallet och det var det ju. Wow, här hade jag turen att få träffa skaparen av det jag gått och tänkt på under ett års tid.

Kristina Björk är trädgårdsmästare och ansvarig för all växtlighet på Mälarpaviljongen. För de som inte varit där kanske inte tycker det låter så mycket men odlingen och planteringen där är en stor del av “inredningen” och atmosfären.

Allt detta är alltså planteringar av nyttoväxter. Mangolden med sina vackra färgglada stammar – så himla vackert. Så klart att man kan ha persilja och rabarber som dekorationsväxter också! Två i ett!!

Jag blir vansinnigt inspirerad och vill skapa en del i vår trädgård där jag ska jobba med höjdskillnader. Lådor på marken, stapla på varann, stora hinkar och kärl och ha lådor och krukor på bord.

Ute på pontonerna blandas sittplatser med dramatiska växter och i högtalarna spela skön loungemusik så man känner sig som på en medelhavsö. Var där en gång och då var det livemusik ute på en ponton. Vilken fantastisk upplevelse på vattnet.

Och för att toppa allt detta har det faktiskt getts plats för en butik också. Så medans du njuter av solnedgången över Riddarfjärden med ett svalt glas rosé kan du också köpa betongkrukor till trädgården.

Just det, ska kanske tillägga att det är ju ett café och restaurang i första hand. Längs strandpromenaden är det ett mysigt trädgårdscafé och så då mer barkänsla ute på pontonerna.

I går var sista dagen för makens tio dagar pappaledighet i samband med födelsen. Vi ville passa på att göra något tillsammans och samtidigt lyxa och fira vår nya lille kille. Vi bokade bord för lunch på relativt nyöppnade Oaxen Krog och Slip. Oaxen är en av Sveriges mest belönade restauranger och låg tidigare i Stockholms skärgård. Nu har de flyttat till det lite mer tillgängliga Beckholmen på Djurgården.

Jag var aldrig på den förra, i skärgården, så jag var ruggigt taggad i går. Då vår son är en sådan nöjd liten guldklimp var det inga problem för honom. Tvärt om faktiskt, han sov i 4 timmar. (Då börjar jag noja åt andra hållet “sover han inte lite väl mycket…?”) Han sussade så sött i sin liggdel och njöt nog av restaurangsorlet.

Vi lite mer storvuxna njöt av maten, servicen och lugnet. Med höga förväntningar slängde vi oss över menyn. Vad svårt det är när det finns så många rätter att välja på och allt låter så galet gott. Dagens I-landsproblem… Sen i de recensioner vi läst så var smårätterna/tilltuggen högt hajpade så de kunde vi inte heller missa. Tur att magen redan spänts ut för här skulle vi unna oss.

Och jag håller med de som sagt att smårätterna/tilltuggen var bäst. Helt galet gott och så delikat. Vi valde rostad brysselkål och jordärtskockschips med tryffeldipp och puffad fläsksvål med ättiksmajonnäs. De där brysselkålen ska jag försöka göra hemma för de var helt magiska. Något för julbordet kanske?

Förrätt blev råbiff på innanlår med dijonsenapsmajonnäs, syrad grädde & surdegskrutonger och jag höll på att trilla av stolen. Bland det godaste jag ätit. Sen så är jag mycket förtjust i råbiff överlag och längtat efter just denna rätt under graviditeten. Men denna var inte den klassiska utan tagen till en ny nivå. Till perfektion.

Jag är mycket förtjust i fläsk och lockades av friterad Nibblegris i Oaxens chilisås med sesammajonnäs & citrongräsolja. Första bettet var jättegott men sen så blev det lite för mycket av samma samma. Jag såg rätten helt annorlunda när jag läste menyn och blev förvånad över tallriken. Hade trott att det skulle vara en mer uppdelad rätt och inte så mycket en “röra” och så asiatisk. Nej – det var inte lika bra som de andra rätterna.

Unnade mig vidare med en liten kärleksmums till kaffet. Och det var verkligen betoning på LITEN för den försvann fortare än den landat på bordet.

Inredningen är riktigt läcker. Lokalen i sig är ju spektakulär med sin marina prägel. Rejält högt i tak men utan att bli tomt och kalt. Sen så är jag så imponerad över inredningsarkitekternas loppis- och autionslycka. större delen av möblerna är gamla stolar och att hitta just 6 stolar som passar in i en nisch och bord som är perfekt längd. Önskar jag hade samma lycka i mina möbelköp.

Överlag var det en helt fantastisk lunch och har väl aldrig varit så glad över att en i sällskapet sov sig igenom måltiden.

Jag och underbara väninnor från min mammagrupp tog en härlig middag i våra gamla hoods, Vasastan. Nästan alla av oss har flyttat från området då vi alla ynglat av oss och behövt bo större. Vad kan då vara bättre än att återvända och ta en av vår gamla stadsdels institutioner – nämligen Wasahof. Det är ett ställe jag alltid återvänder till. Vet att jag aldrig blir besviken. Och då jag är mycket förtjust i skaldjur så är det dessutom en perfekt plats att ta sig till.

Jag har sagt det förut och säger det igen; det är härligt med alla nya krogar i Stockholm men jag blir ofta ledsen för de ser alla likadana ut och dessutom renoverar om ofta. Det gör att det är få krogar som har en tydlig historia och själ. Men Wasahof och några till håller sig till sin sak och genom det alltid är aktuella.

Hade jag inte varit gravid när vi var var där så hade jag gärna måffat i mig några ostron, vilket är ett av Wasahofs signum, men av nån anledning så ville jag satsa på att äta molusker. Det blev helt perfekta provencalska sniglar och moules frites. Så himlans gott och pommes fritsen var perfekta.

Vill man till Frankrike men har varken råd eller tid så kan en tur hit vara ett gott plåster på såret. Sådan härlig bistrokänsla.

Tyvärr var vi sena med bordsbokningen och då det är ett poppis ställe så hade vi tidsgräns på vårt bord på två timmar. Det förstörde lite vår middag, för personalen var mycket duktiga på att påminna oss om detta, ofta. Utöver det så fick vi en härlig kväll. Och det var tur att vi kom i väg för några utekvällar blir det väl inte för mig på ett tag för jag tror inte stadens krogar har amningsrum…

I onsdags var jag hos min MVC för att kolla bebisen och mig. Allt var som det skulle förutom att bebben var lite försenad, ju. Det råd jag fick när jag skulle gå var “ät nu en ordentlig och god lunch och sen åker du hem och vilar”. Vem var jag att säga emot så då tänkte jag faktiskt unna mig något riktigt gott och trevligt. Min MVC, BB Stockholm Family, ligger i Gamla Stan och där vimlar det ju av krogar så varför förflytta sig. Och de där makaronerna och falukorven som väntade hemma i kylen kunde vänta nån dag till kunde jag tycka.

Jag älskar Gamla Stan. Kulturen, historien, stämningen och myllret. Var mycket där som barn då jag var med mamma som stickade till en garnaffär där. Men, idag finns det tyvärr alldeles för mycket krims krams. Var femte butik på Västerlånggatan är en souvenirbutik med vikingahjälmar, polkagrisar, “I love Sweden”-t shirts och Pippi Långstrump-dockor. Restaurangerna som ligger där lockar inte heller. Då ska man hellre dra sig bortom Järntorget till Österlånggatan.

I mars blev den klassiska krogen Järnet restaurang Cultur. Ägare är den anrika krogen mitt emot Gyldene Freden. Har hört att det är en bra krog med mycket snygg inredning. Perfekt för en höggravid kvinna att unna sig. Kanske sista gången på mycket länge jag får chansen att äta ute.

När jag kom fram blev jag övertygad, detta var perfekt. Jag gillar att att äta ensam, det känns alltid lite vuxet och storstadsaktigt Men det är ju alltid lite skönare att det finns barbord när man äter själv. Och här fick jag fin plats vid fönstret och kunde se ut över alla kartförsedda turister.

Valde dagens rätt som var Pulled Pork i focaccia med sötpotatis. J-klar i min lilla låda vad gott det var! Varför gör jag inte sötpotatis oftare?? Måste säga att jag blev glatt överraskad för på pappret kändes det inte jättelockande men i munnen var det en liten fest. Så perfekt.

Då jag fått order av barnmorskan “att äta gott” unnade jag mig även nåt gott till kaffet. Chokladkräm med olivolja och pärlsalt. Hoppla!! Där fann vi oss en ny favorit.

Sen så måste jag säga att jag verkligen gillade vad de gjort med lokalen. Supersnyggt från golv till tak. Det som såg väldigt lockande ut var att sätta sig i baren med ett svalt glas och ta sig en eller två pinchos. Sett att det är en trend som kommer. Det spanska tapassättet i barerna lockar.

Så, vad blir min recension? Jo, ta er hit! Gå bland gränderna i höstrusket, kliv in i denna mysiga lokal och tas emot av en otroligt trevlig personal. Sen så, av det jag såg och åt, så verkar menyn vara underbar och jättegod. Jag skulle gärna ta en munsbit i baren i hop med glas cava. Men det får bli om några månader med stadig barnvakt hemma… Ses då!

Mätt, glad och ännu rundare än när jag gick in lämnade jag restaurangen för att vobbla gatan fram till apoteket och köpa halsbrännetabletter som jag hade behövt natten innan. Härligt hur man slängs mellan olika världar och sinnesstämningar här i livet.

I går hade jag ett ärende inne i city på morgonen. Då jag är lite långsam just nu blev det helt plötsligt lunchtid så jag skulle hitta något i farten. Så där city-aktigt, liksom.

Jag är en som gillar de flesta matkulturer och maträtter men i går, vet inte om det är gravidhormonerna, så var jag liksom inte sugen på något, fast hungrig. Blev handlingsförlamad. “Men åh, bestäm dig nu bara!!, ska jag ta en kebab, sushi, smörgås, pasta eller vad!!” sa jag till mig själv. Men det var inte bara maten, det var stället också. Det är så viktigt för mig. Att det är ett trevligt ställe och man kan njuta av maten i lugn och ro i en trevlig miljö. “Skärp dig nu annars åker vi hem hungriga”, hotade jag mig själv med tillslut. Då såg jag himmelriket! En food court under broarna på Kungsgatan – K25. Gått förbi den förut och varit nyfiken men aldrig gått in. Nu var det som om det var meningen.

Jag och min mamma har under flertalet år rest till London på höstarna och tidigt 90-tal så mötte jag min första food court där. Så exotiskt, så mycket storstad. Ett större rum med flertalet olika restaurangdiskar längs med väggarna och stora sittplatsytor i mitten. Det fanns det inte hemma i Stockholm då. Det var även restauranger som serverade mycket spännande mat så som tacos. Wow!

Så klart kom det till Stockholm ganska så snart och det är verkligen toppen. Är man i ett sällskap då alla är sugna på olika saker så blir ju alla nöjda. Eller då som i mitt fall, hungrig men inte vet på vad. Tog en lov inne i lokalen som ligger under ett av broparen på Kungsgatan. En lokal som innehållit allt möjligt utan att riktigt fungera. Nu verkar rummet hittat sin sak för det var verkligen fullsmockat. Fick välja mellan allt från dumplings, surdegsmackor till lchf-sallader och wokad kyckling. Tillsut föll valet på en hamburgare från Lilla Vigårda. Grymt god burgare och frasiga pommes.

Det var mycket folk i lokalen och köerna var lite skrämmande men allt gick mycket fort. De har jobbat bra med sin logistik för man behövde varken vänta länge på sin mat eller sittplats. Längst in i lokalen var det sittplatser i nivåer, som en amfiteater. Mycket snyggt. Också bra med platser vid barbord för många som äter ensamma kan tycka att det känns lite tråkigt att sitta själv vid bord för två, eller värsta fall fyra.

Sen så gillade jag att det som hängde på väggarna var affischer från stadens kulturutbud. Reklamaffischer för olika museer.

Gillade inredningen mycket. Att rören i taket fick synas och den lite ruffa känslan. Som att förstärka det faktum att vi befinner oss inne under ett bropar.

Att det finns kräftpremiär (eller iaf förr) och surströmmingspremiär visste jag men att det även fanns något som löjromspremiär visste jag inte. Men det är premiär för den svenska färska Kalixlöjrom denna helg så är du sugen på lyx ska du passa på.

Den här premiären märker man inte så mycket av men på restaurang Riche  har man i år sitt 8.e år (!) med löjromspremiärshelg. I år går den under parollen Rom, Rått & Rökt. Det är alltså flertalet rätter som serveras där Kalixlöjrommen står i centrum men ackompanjeras av rökta smaker och andra råa råvaror.

I går levererades den orangea delikatessen av producenten själv, Kent Karlsson, direkt från norr till Riche. Så som han gjort under flertalet år. Inte närproducerat kanske men närmare koppling mellan producent och distrubitör får man väl leta efter. Han var på plats och jag passade på att få en liten inblick i hur själva fisket går till. Ja, utan att gå in för djupt så kan jag förstå att det där är inget man gör i handvändning. Ett riktigt hantverk och jag kan förstå att prislappen på Kalixlöjrommen är därefter. Hans norrländska var som balsam för själen och att han står för något genuint gick det inte att ta miste på.

En pop-up bar med Kalixlöjrom har byggts upp mitt i restaurangen och där skickades den ena gudomligheten ut efter den andra. En speciell dryckesmeny har tagits fram för att få fram de rökta smakerna. Lite otippat så är det sherry, whisky och öl (vilket kanske inte är lika otippat så klart) som var med i denna dryckesmanifest, som de kallade den.

Ja, nu var det ju ett tag sen jag var på Hotel Skeppsholmen men jag lovade en utförlig rapport så den kommer här.

Vi var alltså ett gäng tjejer som firade den härligaste Lotta med en dag fylld av överraskningar. Lunchen skulle vi ta på Hotel Skeppsholmen. Ingen av oss hade varit där tidigare men jag hade hört gott om stället. Tyvärr bjöd dagen inte på det bästa vädret så det var väldigt mysigt att kliva in i dessa gamla, anrika lokaler inredda med ljusa material men med värme. Mycket tydlig skandinavisk inredning. Kanske lite väl skandinavisk men då det är ett hotell med internationella gäster så kanske man vill visa upp just detta.

Vi blev placerade i restaurangen som när vi kom var tom. I cafét/hotellobbyn var det däremot mer liv och rörelse. Kändes lite konstigt att sätta sig i den tomma restaurangen men den fylldes på allt eftersom.

Det var en mycket spännande meny och den stackars servitören fick ge oss många försök att bestämma oss. Jag föll för “varm korv med bröd”. Låter kanske inte så spännande men korven är för restaurangen unik och görs på Gotland av en småskalig bonde. Och god var den. Riktigt god. Läckert serverad i papper med bönor, färska skott, rostade pumpafrön och tryffelmajonäs. Sen så hade de dessutom en egen senap som var riktigt bra till.

Skulle jättegärna återkomma för den lockande fikan de hade i sitt café/lobby. Mysigt och inbjudande. Sen är jag så svag för ställen som har sällskapsspel. Det bjuder verkligen in till att sitta länge och softa.

Jag har alltid gillat restauranger och barer som är placerade i hotell. Det ger en speciell känsla. Alltid olika typer av människor och olika språk. Lite mer dynamik än på restauranger där gästerna ibland ser ut som kloner av sig själva. Alla är lika och ingen sticker ut, varken i stil, ålder eller kultur.

Ja, det kan man fråga sig; Who is Mr French? Oavsett vem han är så tycker jag att du ska besöka honom om du är i Stockholm nu i sommar.

I restaurang Pontus by the sea’s gamla lokaler på Skeppsbron har nu en ny restaurang med det spektakulära namnet Who is Mr French? tagit plats. Blev glatt överraskad av den sköna och avslappnade stämningen som fanns på uteserveringen. Det var en varm dag och hade jag inte vetat bättre så kändes det som jag var på Rivieran. Sköna vita soffor att slänga sig ned i med en svalkande drink eller ta en god sallad med havsutsikt (eller…nja, nästan…)

Pontus by the sea hade mycket skaldjur och du lär inte bli besviken om du vill besöka samma lokal för här är det mycket frukt från havet på menyn. Hade jag inte varit gravid så hade jag slängt i mig en tjog ostron och en flaska bubbel. Om jag hade haft pengar över dvs…

Brödet serverades i papperspåsar. Sånt gillar jag!

Åt en underbar laxsallad. Alla dessa bönor!! Åh vad goda de var och då ska du veta att jag inte direkt är en bönälskare.

Den nyaste och hetaste restaurangen just nu är Strandvägen 1. Den som vill synas och bli sedd ska boka bord här genast. Men tycker nog att man ska gå dit även för maten för jag var mycket glad i de rätter jag åt.

Förra veckan var det en efterlängtad utekväll med bästa tjejorna och vi var spända på detta nya ställe. Vi blev inte besvikna varken på mat, dryck eller kändisspottingen. Jättebra servie och snygg inredning. Dock kanske lite för säker inredning och inget att direkt skriva hem om. Mer som ett stort vardagsrum. Men då kanske de färgglada gästerna får ta mer plats.

Strandvägen 1 är Pelle Lydmars senaste satsning och jag känner igen mig på nåt sätt. Jag och många med mig minns och sörjer nog gamla krogen och hotellet Lydmar (som låg tre stenkast bort). Det stället var som en instans i Stockholmsvimlet. Ett av de få ställen man kunde gå till oavsett veckodag och få vimmel och fläkt. Tror att Strandvägen 1 kan bli ett sådant ställe. Där både bar och restaurang drar klientel.

Beställde torsk med rotselleri- och äpplepuré med pepparrot. Perfekt tillagad fisk och puréen smälte i munnen. Vi fick be om mer pepparrot för den snålade de med. Till efterrätt valde jag mjölkchokladterrin med saltrostade macadamianötter och kola. Det var en “håll-käften-rätt” då den verkligen var supersmarrig och fylld med maffiga smaker.

Jag fick bra service och hjälp när det kom till alkoholfria alternativ och det är ett stort plus i kanten!

När vi var där så var det inte direkt någon varm sommarkväll att prata om så den stora utesereringen var nästintill tom men tror banne mig att den där uteserveringen kan vara en av de bästa i stan. Bra solläge och i en hörna där folk passerar och med utsikt mot Berzeliepark och Nybrovikens båtliv.

Och här är jag och magen ute i vimlet…

Vet inte om jag är sist på bollen eller om det är en trend i uppdanande men tycker mig se omeletter på stans restaurangmenyer nu mer. Inte mig emot, älskar omelett och speciellt att göra själv. Världens bästa fast food egentligen.

En härlig krog vid Medborgarplatsen och Björns trädgård, Babylon, serverar de mest fantastiska omeletter i superskön miljö. Blivit en favvis då jag jobbar i närheten. Mycket hipster och söderhäng över hela alltet.

Perfekta lunchstället då omeletten blir klar i en handvändning och serveras innan jag hunnit ta från bröd- och salladsbordet. Om ni har vägarna förbi måste ni prova omelett med chevre och färsk babyspenat. En fullträff!

Lokalen är  långsmal och helt öppen mot Björns trädgård. Perfekt nu på sommaren så om man inte får plats på uteserveringen kan man sitta inne men med med “utekänsla” så att säga. Babylon har fått omdömet att vara hundvänligt dessutom, gissar att det har med uteserveringen att göra. Skulle nog vilja addera barnvagnsvänligt då av samma anledning.

Mycket förtjust i de hängande ormbunkarna. Snyggt med grönskan så nära den lilla parken precis utanför. Ute blir inne och inne blir ute.

Avslutar lunchen med perfekta croissanter. Om nu inte omelett är din grej serverar de även andra rätter. Bl a polska piroger som även det blivit en trendrätt. Gott!

Perfekt uppsving av Björns trädgård som förr kallades Sveriges farligaste plats då det var mordtätast i landet. Skönt att ha fått bukt på det…

I onsdagskväll öppnades dörrarna till kocken Pontus Frithofs nya krog Pocket för en skara matkräsna (öppnar 13/4). När restauranger har öppningar är det vanligaste att det är mingel med pompa och ståt. Nu var det mer en intim krogkväll med sittning för några utvalda gäster. Och det är nog lite så även denna restaurang vill uppfattas; lite mer personlig och varm, inte så mycket lull-lull och dutt. Konceptet är en bakficka/bistro till stora matsalen Pontus! en trappa ner och sidekick till baren som ligger vägg i vägg. Det går inte att boka bord här utan det ska bara vara att droppa in. Är det fullt på de 90 platserna så hamnar man på kölista och placerade i baren. En annan sak som gör att det känns som ett varmt ställe är att det finns barnrätter. Detta ställe kommer nog bli ett poppisställe för after dagis!!

Om man tidigare besökt matsalen så har man nog inte undgått den riktigt snygga inredningen signerat bla Pontus Frankenstein. Han har även varit involverad nu och de två ställen smälter fint in i varann. Jag glömde fråga vart namnet Pocket kommer ifrån men ger mig på en vild gissning. I matsalen finns en mycket häftig tapet (framtagen av Pontus & Pontus faktiskt) föreställande böcker i Billybokhyllor. Det temat fortsätter även på Pocket men nu på tyg som sveper längs väggarna. Och en pocketbok är ju en mindre variant av inbunden bok så det passar ju denna bakficka. Tror ni att jag har rätt?

Då jag sedan länge gillat Pontus mat hade jag höga förväntningar på Pockets meny och jag blev inte besviken, tvärtom. Inga rätter ska kosta över 200 kronor och menyn var bred fast med få rätter. Kommer nog tilltala de flesta. Plus för barntipsen!

En liten citrondoftande bläckfisksallad satte igång smaklökarna rejält.

Alltid varit galen i sniglar i vitlök. Dessa var mycket bra. Rejält med vitlök och bra stuns i köttet. Problemet är att jag alltid vill ha fler…

Lammkorv med polenta och ratatouille. Hallå i lådan, vad gott! Jag älskar korv men det är skillnad på korv och korv. Detta var en mycket bra lammkorv. Sen så var jag bara tvungen att säga till köket att detta var den bästa ratatouille jag någonsin ätit. Stora bitar och med mycket smak. Den kunde jag tagit en rejäl doggy bag med hem och goffat hela helgen! (ja, ni ser ju hur glad jag är…)

Efterrätten rabarberkompott med cheesecake lät gott men smakerna var inte som jag trodde. Mer citron och jordgubb än rabarber och cheescaken var i krämform istället för som kaka. Nja, den kunde ha varit lite smarrigare. Maken valde chokladmoussen och den var däremot himmelsk.

Pontus frågade mig om vad jag tyckte om kvällen och min spontana kommentar blev: “jag vill flytta hit”. Det hade han inga problem med. Det är inte svårt att känna sig som hemma här med den enormt goda maten, den snygga inredningen och den oklanderliga servicen. Får ha det som tillflykts ort i alla fall.

För några helger sedan var jag och några kära väninnor på Taverna Brillo. Velat gå dit sedan de öppnade i december. Varit förbi där med barnen på en lördageftermiddag tidigare och ätit glass i deras snygga italieninspirerade glassbar. Det var ju trevligt men väldigt barnvänligt. Nu ville jag vara vuxen och dricka coola drinkar!

Inredningen är gjord av Jonas Bohlin och man känner igen sig om man varit på Riche och Sturehof som han också gjort. Inga större överraskningar men för det är det inte dåligt. Jag är en stor fan av Herr Bohlin så jag gillar det jag ser. Min väninna som är från USA var inte alls imponerad. Hon kände att hon hamnade på ett diner och pancakehouse. Det var en väldigt snabb och direkt känsla hon hade. Det var de heltäckande mattorna, öppna ytan och det kryssade taket som gjorde det, trodde hon.

Stället har fått kritik för att det är för stort. Det är många gångar och man har nästan svårt att orientera sig. Jag gillade dock det. Man kan vara på ett och samma ställe en hel kväll men ändå få olika upplevelser och stämningar.

Längst in i lokalen så är det en mer urban och grov känsla med de råa och graffittisprayade väggarna. Fina atrium med grönskande träd bryter av på ett överraskande sätt. Mitt i en av gångarna står ett dj-bås. Lite knasigt men ger en hemma-hos-känsla som är trevlig.

Servicen var oklanderlig och superprofsig. Menyn var jättebra, nästa för bra, för det var svårt att välja rätter. Det jag gillar med menyn är att den har många prisklasser. Smårätter som ändå mättar och pizzor i en bra prisklass.

Jag åt en carpaccio på hälleflundra med tunnt skivad fänkål till förrätt och en spädgriskorv med broccoli och rostad svål (som jag älskar!) till varmrätt. Förrätten var to die for och varmrätten godkänd men ingen höjdare. Vinnaren vid vårt bord var den som tog oxkinden. Håll i hatten vilka smaker! Vi fick bra hjälp med vinvalen så middagen får betyget Väl Godkänd!

Det var väldigt trevligt att stå i baren bredvid det öppna köket efter maten. Då såg jag en massa rätter som jag absolut måste testa nästa gång. Det lilla spädgrishuvudet gjorde mig intresserad. Var tvungen att snacka lite med kockarna för det var nämligen inte få huvuden som åkte ut ur köket till gästerna. Man ska kunna äta allt på det och kinderna speciellt. Hjärnan sa han smakade som pastej. Vet inte, tror inte jag skulle palla faktiskt.