Känner mig som en urvriden disktrasa och ser så fram emot en kväll hemma i TV-soffan. Lär somna till introt av Fångarna på fortet… Men nu var det ju inte det jag skulle prata om utan om hur spännande denna fredag varit och nu gjort att jag är så här… ja, lite mör.
Jag skulle få vara med i ett avsnitt och prata om min kärlek till funkis och hur jag tänker runt inredning. Så otroligt kul att få sprida ordet om funkis och mitt nörderi runt denna byggstil. Du har väl sett avsnittet av “Vem bor här?” där jag är med och verkligen osar av funkis, ha ha.
Nu var det inte själva poddinspelningen som verkade ta kål på mig utan jag tror att denna veckas enormt höga tempo med noll återhämtning börjar ta ut sin rätt. Anar jag säsongens första förkylning? Blir ju lätt så när man möter nya människor igen efter sommarens isolering. Men att prata i en timma så intensivt som jag och Emelie gjorde var som att vara på ett aerobicspass.
Avslutade med en god lunch tillsammans. Jag gjorde en supersnabb, supergod vegetarisk lasagne. Måste lägga upp receptet sen så jag kommer ihåg det. Så god!
La upp en liten film från köksbordet på min Instagram Stories och jösses; plingade till med frågor om köksbordet på en gång. Så kul för det är en av de vanligaste frågorna jag får. Jag har köpt bordet på Blocket och det är ett indiskt cateringbord, dvs bordet kommer från Indien och har använts till serveringar av vad jag förstått. Bordet är ett hopplock av gamla spillbitar för det är lappat och lagat samt det bordsbenen verkar vara plankor från gamla transportslådor för det är bokstäver på dem. Och så är en långsida röd-och-gul-målat som om det har varit en vägbom. Ett bord med historia dvs. Och om det pratar jag i podden också. På söndag får du veta mer 😉
Piggade upp hemmet inför finbesöket med en riktigt höstig fredagsbukett. Åh, känner hur jag bara omfamnar allt vad höst heter. Jag är ju en höstmänniska och det är nu jag njuter av så mycket. Hög krispig luft, nystart, vardagsrutiner, hemmamys och ett lugnt tempo. Eller är det så lugnt tempo? Beror ju på vad man menar.
Här hamnade jag sen och nu, så att säga. Men snart spåra jag ihop den där (här) datorn och tar helg.
Hursomhelst; jag önskar dig en fortsatt fin fredag och tipsar dig om att på söndag lyssna på Inredningspodden – Hemma hos när jag är med.
I söndags skulle vi ut. Jag hade ett sådant starkt behov av att få komma ut i skogen, komma bort från allt och bara vara i ett “nu”.
Rätt skeptiska barn. “Men vart ska vi? Det regnar ju! Varför?!” Vi ska ut, alla väder är bra väder och därför, blev mina svar. Inga följdfrågor.
Packade ner en enkel och väldigt oinstagramvänlig men god picknick, på med strumpor för första gången sedan valborg och rotade fram gummistövlarna vilket gav en stor rokad. Alla barn har växt så galet mycket under sommaren så lillkillen fick ta storasysters gamla och hon i sin tur fick ta storebrors. Och han då? Jo han fick mina extrastövlar. Häpp, så blev han stor.
Målet var att vi skulle till en skog vi aldrig varit i och vi skulle meta. Det blev Lovön.
Vi hade inte kommit långt på Lovön förens vi mötte Lovö Prästgård och liksom sögs in på gårdsplanen. Ordet “Gårdsbutik” skrivet på en skylt får ju vem som helst att stanna till.
“Här har vi varit!” skriker de två skolbarnen i kör. Just det, hit åker förstaklassarna alltid för studiebesök. En mjölkgård med odlingar. Vi blev väl kvar i en timma. Fanns så mycket att upptäcka, uppleva och klappa på.
Och att suktas av. I den lilla boden handlar du under eget ansvar. Plocka och betala.
Så rakt igenom ljuvligt detta. Vill ta turer hit varje helg nu och köpa nyskördade grönsaker direkt från åkern.
Matcha alltid ditt nagellack med dina rotgrönsaker…
Två kålhuvuden i regnet.
Så söta små nyfikna kalvar.
Äldste sonen fastnade inne i ladan bland alla djur. Han kunde inte slita sig. “Förstår du nu att jag måste jobba med djur?!” sa han. Ja, det förstår jag och nog vetat längre än du. Han som gråter när han måste skölja ner fästingar i vasken efter att varsamt plockat bort dem från våra katter. Lille hjärtat.
Andra var lite mer rastlösa och ville iväg å meta. Så det blev vidare färd mot skogen. Exakt vart visste vi inte. Lite äventyr måste det ju vara. Men tillbaka till Lovö Prästgård måste vi annan dag. Tänk att vi hittade detta av en slump!
Vi visste att Mälaren låg bakom krönet så vi vågade att ge oss rätt i spenaten. Lummigt, väldoftande skog från det varma regnet och så då lite blåbär också. Härligt.
Kom sedan fram till perfekta klippan. Frisk luft efter regnet, värmande sol, väntande picknick och metspön – sådan söndagslyx!
Jag är inte van vid att göra en sådan här utflykt som om man var på väg till stranden fast då utan att bada. I vanliga fall på sommaren tar man med sig picknick, filt, badkläder, bok och annat för att stanna en hel dag. Så klart man kan göra det fast man inte ska bada, eller? Sådan var i alla fall känslan här. Att jag kunde ha legat på klippan hela dagen med en bok medan barnen röjde runt i skogen, metade och hoppade på klipporna.
Som sagt, inte den snyggaste picknicken men impad av hur jag snodde ihop den av det som fanns hemma på typ 15 minuter. Och en macka är ju alltid godare på en klippa än hemma vid köksbordet.
Den här lilla jägarstolen fick jag å maken för galet många år sedan i present men aldrig använt. Katastrof ju för den är helt underbar. Vill köpa fler för sådana här picknickar vill vi göra fler av. Att slåss om en stol är lite osmidigt.
Njae, det blev ingen fiskelycka. Men lugnt och skönt var det.
Knatade vidare efter ett långt tag. Nu var solen så där varm igen som vi mindes den. Då kändes strumpor och gummistövlar inte så rätt kan jag säga…
“Den är nästan lika långa som jag!”
Det sista vi gjorde innan vi vände tillbaka var att vi fann en bäck med massa små grodor. Så söta och rara. Så klart ville storkillen adoptera allihop men det gick ju inte för sig.
Nu har vi kylen full av massa härlig rotgrönsaker och kålhuvuden. Det blir nog goda helgmiddagar. Nykota rödbetor med smör, kokt spetskål med majonäs, krispig morötter som smakar morot.
Sådan skatt vi fann. Och jag är så glad att vi tog oss ut trots regn och motstånd. Mer sånt här och hösten kommer bli bäst!
Tårta med björnbärskompott och vaniljkräm är en perfekt sensommartårta! Speciellt om man har möjlighet att själv få plocka magiskt svara björnbär.
Jag och lillkillen gick ut i snåren och plockade hinkar med björnbär och satte igång att baka. En tårta med björnbärskompott stod på schemat.
Det är alltid något speciellt med att göra allt från grunden som att baka en egen tårtbotten men att även få plocka bären till tårtan gör det ännu härligare så klart.
Björnbärstårta, tårta med björnbärskompott & vaniljkräm
Gör så här: Sätt ugnen på 175° och smöra och bröa en rund form med avtagbar kant.
Häll socker och knäck i ägg i en skål/bunke och vispa rejält poröst med en elvisp. Blanda mjöl, potatismjöl och bakpulver i en annan skål. Vänd sedan försiktigt ner de torra ingredienserna i smeten. Blanda tills smeten är jämn och fin.
Häll över i formen och ställ på galler i mitten av ugnen. Grädda i 40-50 minuter. Stick ner en potatissticka i mitten av kakan för att säkra att den inte är blöt innan den tas ut.
Ställ att svalna något innan kanten tas bort och stjälps upp på galler. Låt svalna helt och skär sen tårtbotten försiktigt till tre lager.
Gör så här: I med alla ingredienser förutom vaniljsockret i en tjockbottnad kastrull. Värm nu försiktigt till medeltemperatur, blanda och vispa hela tiden under uppvärmning. Får absolut inte koka för då blir det som äggstanning. Vid första kokbubblan tas kastrullen från värmen och får svalna. Då blandas vaniljsockret i. Ställ i kylen att svalna och tjockna.
Björnbärskompott för tårta
Ingredienser
500 g björnbär (färska eller frysta)
2 dl socker
1-2 msk färskpressad citron
2-4 msk potatismjöl
Gör så här: Koka upp björnbär och socker i en kastrull. Tillsätt citronjuice. Låt koka några minuter, extra för om du använder frusna bär. Rör försiktigt så bären håller sig så hela som möjligt. Vänd försiktigt ner potatismjöl, lite i taget. Ta bort från plattan och rör försiktigt då och då tills kompotten svalnat och tjocknat.
Bred ut vaniljkrämen på understa lagret av tårtbotten och fortsätt sedan med lager 2 och björnbärskompotten. Lägg på locket och avsluta med grädde. Toppa med färska björnbär.
Gräddtårta är väl ändå bland det härligaste man kan sätta tänderna i??? Annars har du fler tips här:
Jag la upp en bild och text på mitt instagramkonto lite i all hast för jag kände att jag kokade över. Det liksom bubblade i mig. Var bara tvungen att få ur mig en tanke och responsen lät inte vänta på sig.
Så här: Nu är terminen i full gång sedan 1,5 vecka med 2 barn i lågstadiet och 1 på förskolan. Hej vardagspussel!
Nej jag ska inte klaga, det är det sista jag vill för det är så klart världens lyx att ha tre friska barn och skola och förskola i närområdet, MEN jösses vilket vattenfall av saker som helt plötsligt kom över mig. Säkerligen har den långa ledigheten och sköna sommaren med endast sandaler, shorts och t-shirt gjort att livet kännts så enkelt men alla de saker som plötsligt fyllde min to do-lista blev ju helt galet lång. Och nej, jag är inte ensam utan detta gäller ALLA barnfamiljer. Det kan jag säga var just det som mitt kommentarsfält fylldes med. Alla föräldrar (mammor då jag har flest kvinnliga följare) kämpar med alla dessa ting. Blanketter med adress, allergier, lämnings- och hämtningstider, tillåtelsepapper att barnen får fotograferas mm ska lämnas in. Och alla vi med flera barn gör då dessa lappar flera gånger. “Vilken blankett var till vem?” Veckobreven fyller inboxen. Sedan ska aktiviteter bokas, schemaläggas, kalas ska osas till och paket köpas. Extrakläder ska läggas i lådor och uppdaterade galonkläder i rätt storlekar ska hängas på rätt krokar. Nya klassrum, böcker, läxor och scheman måste präntas in. APT och studiedagar ska skrivas i kalender.
Jag har aldrig varit den där som fixat detta. Jag har liksom tagit allt på volley; “Jaha, det var matsäck imorgon – få se vad vi har i kylen”. Inget jag är stolt över men det verkar vara den taktik som funkar då precis allt går på högvarv.
När liksom livet händer…
I måndags var den verkligt första måndagen så att säga. Maken lämnade lillkillen på förskolan och jag tog de stora till skolan. Halvvägs kom jag på att storkillen skulle ju ha sportaktivitet efter skolan och skulle cykla dit. Åh men åh, hem å hämta cykel.
Väl hemma igen efter lämning får jag sms av hans underbara lärare: Jo, vi har matte idag och jag tror att hans mattebok är hemma. Åh men åh – jag har inte hunnit lära mig schemat. Tar hans mattebok och cyklar till skolan. Tur att jag skulle jobba hemifrån tänker jag.
Väl hemma IGEN ska jag ta mig en kopp kaffe och försöka börja jobba och öppnar kylskåpet för att ta kaffemjölk: men där står ju lillkillens matsäck! Åh men åh – cyklar till förskolan med ryggsäcken som ska med på dagens utflykt.
Väl hemma IGEN och rosenrasande bubblade jag över. Kan jag få börja jobba nu??? Jag har tonvis att göra. Satte på den bästa dansmusiken jag vet på högsta volym, skrämde livet ur katterna och gjorde allt på min to do-lista. Kanske att jag fick extra fart.
Kram till er alla som kämpar
Vad jag vill säga med detta är att det är banne mig inte lätt att vara människa. Många säger att det var lättare förr med färre måsten och krav. Jag tror inte det. Jag vet hur min mamma fick ta hand om mina tre storebröder på 60-talet utan någon som helst barnomsorg då det inte uppfunnits än. Jag kan i alla fall skapa mig ett liv utanför familjen så att säga men visst är det krav idag. Man ska både vara snygg själv och ha ett snyggt hem – det går ju inte.
Kanske avsluta med lite pepp? Hösten är tillåtande! Man får isolera sig, vara introvert, sitta hemma och äta gott, dricka gott, träffa några få vänner och slipper raka benen. Ett lite lugnare tempo också. Det ser jag fram emot. Men jag vill fortfarande lämna in lappar i tid och lyckas få med matsäcken på rätt dag…
Ja då var Formex slut för denna gång och jag hann bara med en dag ute på mässan. För att se precis allt skulle jag så klart behöva vara där alla 4 dagar men det går ju inte.
Hur som helst, en hel dag och 9 623 stag stor jag där så några intryck fick jag med mig. Jag har allt sparat i Händelser i min Instagramprofil @helenalyth.se om du vill se allt rörligt och lite mer för här ska jag försöka samla ihop det som blivit bestående och liksom fastnat i minnet.
Först och främst vill jag säga att jag kände överlag mig väldigt positiv när jag gick runt i korridorerna. Många år har det känts väldigt samma samma och ingen utveckling alls. Som om vi verkligen är trygghetsknarkare och vill inte ta förstora steg i det vi omger oss med. Men nu var det ändå en känsla av nytt och det jag gillade var att mycket andades smartness. Många saker som hade flera användningsområden. Ja, du som följer mig kan väl knappast ha missat att jag gillar saker som är funktionella, som den funkisnörd jag är, ha ha.
Jag vill känna!
Något som verkligen tagit fart är det där med det taktila. Dvs ytor som lockar till att man ska känna på det, det är ytor och material med känsla.
Denna ljusstake från By On kan man ju inte låta bli att känna på eller hur? Helt klart en favorit från mässan.
Och om materialet inte är i sig något att känna på kan man ju vecka det och skapa en spännande yta. Också från By On.
Blanda helt olika ytor och material och det fungerar ihop. Alla med en yta man inte kan lägga handen på, eller hur?
Även porslin får en pressad yta. Så vackert hur lanseringen gör att det blir skiftningar i färgen trots att de är enfärgade. Från Sagafrom, design Barolo
Mässan presenterade tre trender varav den ena var Craft. I en mässhall fick besökarna testa på olika tekniker så som dreja, väva och att tälja. Allt ville jag lägga händerna på.
Dött! Eller levande död.
Döda växter och torkade blommor har synts i varje inredningsmagasin och bloggar sedan nåt år och det fortsätter. Då blom och västtrenden är så stor och det är liksom omöjligt att exakt hela tiden ha den perfekta buketten hemma så är ju torra vackra strån av vass, gräs mm perfekt att ha i sin dyra kristallvas.
Men om man nu gillar färg och blommor? Gå på fejk! Döda men ser levande ut så att säga!
Svårt att se att dessa inte är äkta eller hur? Och vill du veta en hemlighet? Jag har hur många sidenblommor som helst vid jul för att köpa nya snittamaryllisar varje vecka från mitten av november till tjugondaknut går ju inte! Men säg inget, ha ha!
Svart!
Detta Formex är för höst och vinter 2018 så det är klart att det skitar mot den mörka delen av året men ändå, det var mycket svart!
Svarta glödlampor! Går inte det liksom emot hela grejen med en ljuskälla? Men de är så snygga båda släkte och tända. Från Star Trading.
Vågar du svarta väggar? Med ljusa saker i förgrunden och med stora fönster skapar det väl det den mest spännande dramatiken i ett rum. Jag skulle vilja testa en riktigt, riktigt mörk blå vägg som kvällstid nog skulle tas för svart. Vågar jag?
Lägg till svart och allt blir rätt. Och här ihop med manchester som man bara vill ta på, eller hur?
Duka svart! Svart keramik har varit väldigt populärt och gärna i grovt och ojämnt. Nu är det inte bara porslinet som ska vara svart utan även duken. Här från Himla. Så elegant och effektfullt.
Denna lilla ljuskälla från Watt och Veke i design av Hanna Wessman är ju som en svart pärla. Sätt på golvet och lys upp ett hörn eller på ett sidobord och lys upp en tavla.
Silver och kalla metaller
Hur många mässingsljusstakar har du hemma? Jag har för många för mitt egna bästa men älskar varje en av dem. De kommer aldrig gömmas i någon låda för de används ofta men nu är det dags för silver, rostfria och kalla metaller.
Många har liksom viskat om silver länge men det har inte slagit helt. Mässingsälskarna är fortfarande en starkare lobbygrupp men kanske blanda in?
Mitt hjärta slog i alla fall volter när jag såg denna fantastiska vas från Georg Jensen i design av Monica Förster.
Och den går in i nästa kategori som är multifunktioner. Använd långa vaser och korta i samma vas. Ytterligare delar i serien är kvadrater som kan användas till både vas och pennställ. Funkis. Tack!
Multifunktionell
Jag tyckte mig se en trend, lite i alla fall, med saker som har flera funktioner i en. Vi lever i en tid där vi uppmuntras inte köpa nytt (vilket går emot hela Formex egentligen) så då utvecklas det saker som då har fler funktioner och kan med det motiveras att köpa. Ligger rätt i tiden så klart och jag hoppas få se fler saker som just löser flera behov samtidigt. Klädhängare med lampa vad tror du om det?
Det här smarta sängbordet till exempel. Sängbord med förvaring, dimbar lampa och usb-port för mobilladdning i ett. Smidigt, funktionellt och snyggt ju! Från Markslöjd.
Sedan var det en pjäs från House Doctor jag inte fick bild på som jag gillade skarpt. Ett bord/förvaring/kruka i ett.
Blanda!
Ja, lite med utgångspunkt från ovan nämnda ämne – att inte köpa nytt, så är ju detta med att blanda helt rätt. Blanda gammalt och nytt, färger med mönster och material.
Olika färger på tallrikar i samma dukning är ju underbart.
En lampa kan ha olika typer av glas i samma enhet.
Ja det var ett litet axplock av det som swischade förbi mina ögon och fastande i huvudet. Vad tror du om dessa saker?
Så klart har jag missat hur mycket som helst men tror mina kollegor i inredningsbloggsvärlden har täckt lite till.
Mitt i designveckan här i Stockholm med Formex ute på mässan och en massa pressevent och visningar inne i stan så öppnar HM Home en ny butik på Biblioteksgatan. Idag!
En så kallad Concept Store vilket betyder att den har ett lite mer utbrett sortiment så som möbler och lampor än övriga HM Home samt att det finns eventytor. Sedan är det också flertalet externa varumärken som finns representerade, till exempel ett fortsatt samarbete med blombuntsföretaget Bunches.
Igår var det en liten preview med pressträff och vi fick gå runt och känna å klämma på både butiksinredningen och inredningen som är till salu.
Jag är verkligen förtjust i den stil som butiken har och det utbud som de har. Tror detta kommer bli en mycket uppskattad butik.
Ni som besökt HM Home tidigare kommer känna igen er, men kanske att denna butik är liksom lite mer, så att säga.
Ser fram emot att återvända hit och se på nyheterna för julen. Tror det kan bli väldigt inspirerande.
Nu är verkligen terminen i gång. Denna vecka är det pressvisningar, lanseringar och events på stan och ute på Älvsjömässan drar Formex igång. Företagsmässan för företag i heminredning som visar upp sina produkter till butiksinköpare. Här görs alla beställningar för inredningasshopparna och för dig att senare då hitta i butikshyllorna. Och så då för oss som rapporterar om nyheter och trender. Vad är på gång för höst och vinter 2018 är alltså det som nu ska redas ut.
Jag kommer ha mobilen redo och lägga upp allt som jag möter och inspireras av på Instagram, mest då i Insta Stories så häng på vet ja’ på @helenalyth.se
Och som du vet är jag ju helt galen i allt vad julen heter så jag kommer ju ha ett litet öga på allt vad jultrender heter, ha ha!
De tre trender som har presenterats redan är Botanical Baroque, Crafts & Makers samt Tinted Love. De ska bli väldigt roliga att få kolla närmare på. Speciellt Crafts & Makers som känns lite för mig, eller hur…?
Jag vet inte vad det är men jag är väldigt pepp på att få se något riktigt nytt. Hösten är ju väldigt mycket som en nystart med ny termin med nya skolböcker mm. Och kan ha att göra med att sommaren varit lång att jag vill kliva snabbt in i nästa hållplats så att säga. Vill se något annat och tillåta mig att tänka på höst och vinter.
Världens längsta sommarlov är nu över och vi har landat hemma. Från noll krav och tidsschema slängs jag direkt in i spännande jobb och deadlines. Så tacksam över det så klart men det är verkligen från 0 till 100 på millisekunden.
Natten till måndagen klockan 03.04 kom vi hem från Gotland. En turné på 35 dagar där vi besökt Grekland, Skåne och Gotland (om man tar bort de 20 timmar vi var hemma efter vår greklandsluff för att tvätta och packa om) Jag räknade ut att jag sovit i 12 sängar denna sommar så gissa om det var skönt att landa i sin egna säng där mitt i natten.
Efter en rätt kraftig nackspärr känns det skönt med min säng som är rätt för mig. Lagom hård, lagom mjuk så att säga.
Vardag!
I morgon har fritids öppet på skolan så de stora har vänner och aktiviteter att se fram emot, den lille har varit på förskolan redan i två dagar och jag å maken är igång med besked. Som sagt, full fart på direkten.
Men hur börjar man när sommaren bara har bjudit på tankeverksamhet i form av “vilken strand ska vi välja idag?” och “vad blir det till middag?”. Det enkla livet.
Jag lever kvar med alla fina minnen och de tusentals bilder som nu finns överladdade. Är det något jag ska dela med mig av eller vill man sikta framåt? Tips från resmål vill jag så gärna dela med mig av så det får ni vare sig ni vill eller inte, ha ha!
Allt har hänt och samtidigt inget
Att resa tillsammans som vi gjort och levt med varann varje sekund i över en månad och med en kappsäckspackning så kommer vi varann väldans nära. Sett hur barnen på riktigt växt. Den byxdress jag köpte till dottern i juni och var då förstor kan hon nu inte ha. Under sommaren händer det så mycket. Hur mycket jag än älskar mina barn och vill vara med dem alltid kan det nu vara skönt med tid från varann och forma sig själv.
Här hemma har det också växt. Galet vad det växt. Vår husvakt har gjort ett bra jobb. Porslinsblomman växer som ett odjur i fönstret och är nu inne på nästa fönster. Och så verkar det som mitt lilla skabbiga citronträd fått sig en ny citron. Hoppas inte den trillar av.
Julpyssel i augusti
Och vad jobbar jag med nu då? Jo sörru – jag håller på med julpysselsreportage. Helt galet och helt underbart. Ja, ni som följt mig vet hur jag är lite av en jultoka!
Nu är det paketinslagning, julkransar mm och det är plåtning på fredag. Ska bli så kul att visa upp för er sen.
Mot hösten, nya tag
Blir ett litet snabbt inlägg här. Vet att jag borde skriva massor, dela med mig av massor och uppdatera massor men just nu är det lite mycket i planeringen så jag återkommer om ett tag och då med bättre rutiner och innehåll.
Det femte stoppet på vår båtluff och tillbaka för andra året på rad och tredje gången någonsin på Schinoussa. Den ö som jag nog älskar allra mest.
2017 var vi också på Schinoussa och bodde långt från byn på underbara hotellet Anatoli men nu ville vi bo nära byn och testa ön på ett annat sätt.
Spända som vanligt står vi vid landgången medan det höga larmande ljudet och ser hur luckan öppnas.
Schinoussa ligger i den ögrupp vi båtluffar i, Cykladerna, men ingår även i en ännu mindre ögrupp som kallas SmåCykladerna. Det är en grupp öar som ligger som ett pärlband strax söder om den stora ön Naxos.
Den här traktorn skulle av med oss. Den var ditkörd för att kratta stränderna.
Vår otroligt vänliga och välkomnande värd tog emot oss och lastade in både oss och packning i sin bil. Staden och vårt hotell låg på andra sidan berget. Fina Achipelagos.
Skymningen kommer snabbt så när vi kom fram var det precis efter solnedgång. Men det hindrade inte oss att se hur vackert allt var och vilket fint hotell han hade.
Ägaren hade två egenskaper som inte alltid går att kombinera med han lyckades: stolthet och ödmjukhet. Hans pappa hade köpt marken och sakta byggt upp allt från grunden på egen hand. Nu var det sonens tur att driva hotell på somrarna och bygga på vintrarna. Nästa omöjligt att förstå alla dessa mantimmar dessa karlar lagt ner. Men inget snack, detta var genuint och imponerande.
Uppför backen ligger staden. Eller stad och stad, liten by är väl bättre beskrivet. 250 personer bor på hela ön och denna by är den största med en stor huvudgata med några gränder som förgrenar sig ut.
Dottern hade namnsdag och det firas självklart med bakverk.
Nästa dag fick vi se allt i dagsljus.
Och äta en god frukost. Barnen var helt lyriska över chokladflingorna. Något sådant lyxigt brukar de aldrig få hemma.
Hotellets matsal var också som en lounge med böcker och spel. Domino är en favorit sedan tidigare.
Hotellet ligger ner för backen från byn och ett stenkast till och du är på min absoluta favoritstrand Tsigouri beach. Jag har skrivit massor om denna strand i förra årets båtluff HÄR. Om du är sådan som gillar stränder med hög musik, fullt av aktiviteter, strandsängar och försäljare som kommer med halsband och annat så är detta inte stranden för dig. Här är det nämligen det totala lugnet som gäller. Endast skön musik från den helt fantastiska strandrestaurangen låter.
Kanske var det just detta som den världsberömde designern Giorgio Armani var ute efter då han besökte ön samtidigt som vi.
När vi var på väg till Schinoussa mellanlandade vi på ön Koufenissi och där i hamnen såg vi en båt som såg ut som en kustjägare – lite militärisk på något sätt. Helt stålgrå. Jag och maken diskuterade vad det kunde vara för båt för den hade inga markeringar som tydde på militär men så mörk för att vara nåns lustyacht som så många andra man ser. Det visade sig vara just Giorgio Armanis båt.
Grannar på hotellet hade nämligen åkt till hamnen kvällen vi kom för att äta middag på hamntavernan. Ett litet ställe med kanske 7 bord. Där satt den berömde designern och njöt av lugnet berättade de.
På stranden finns en kanot för alla att låna. Och här är ett perfekt ställa att snorkla då standen är som en platå där det plötsligt några meter ut blir djupt och det är som en vägg ner med mycket fiskar.
Och strandbaren har den godaste skaldjurspastan jag vet.
Här är en av mina favoriträtter på de cykliska öarna – dakos, som en grekisk variant på bruschetta. Torkade brödbitar, hackade solmogna tomater toppat med färsk fårost. Så god, så perfekt.
Nån vakar över restaurangen.
Man kan alltid få plats med ett parti yatzy innan maten.
De här hundarna har nog det bästa tänkbara livet.
Ingen dag i Grekland utan en frappe!
På Tsigouri blir man kvar länge. Skuggorna blir långa när det känns dags att vända hem igen.
Inga kläder mer än badhanddukar.
Välkommen till Syskonbar! Här var det superservice i vårt lilla kök. Men hårt att man bara fick välja tre ingredienser, ha ha.
“Kan du inte ta bild på mig? Känner mig extra härliga idag!” Ja för så var det. Kan man annat än när man är på sin favoritplats på jorden med det bästa gänget man vet.
Vår utsikt från vår uteplats. Efter två veckor är man rätt bortskämd med sådana här vyer så det är svårt att ta in skönheten.
Nyduschade och pigga på byliv.
En restaurang som vi fått höra mycket gott om blev målet för kvällen. På en innergård driver en familj detta söta ställe. Vi hade tur som fick ett bord.
Här står då farfar och grillar all mat. Dagsfärsk bäckfisk tex. Men jag vill inte veta hur hans lungor mår efter att stå i den där röken dagarna i ändå, månad för månad. Men då han typ kedjerökte så kanske det inte var hans största bekymmer…
Här genomförde också barnen en minnesvärd citrontävling. Vem kan suga på en citron längst. Storebror tokförlorade då han klarade bara några sekunder. Tänk så olika de kan vara fast de kommer från samma källa liksom.
En kväll på stan. Trots sin lilla storlek finns det flertalet restauranger, caféer och barer. Och helt plötsligt har du lärt känna alla i byn känns det som. Älskar detta!
Sista dagen och en strand lite längre bort. Det går lokala bussar men då det är så få boende och turister går de väldigt sällan. Då brukar hotellägarna vara snälla att agera skjuts.
Återigen magisk lunch med färsk fisk, grönsaker och dakos. Sedan vänta på vår skuts tillbaka hem.
En sista kort kväll med gyros på torget för att sedan gå hem och packa ryggorna. Nästa dag var det tyvärr dags att lämna ljuvliga Schinoussa.
Hej då underbar ö!
Sitta i skuggan och vänta på den lilla färjan Express Scopelitis. En liten färja som åker mellan den stora ön Naxos och ut till alla de öar som kallas Småcykladerna.
Visst är det skönt, smidigt och bekvämt med de stora färjorna men den här lilla färjan är liksom båtluffning på riktigt.
Man kommer närmare havet. Förra året piskade vinden starka vågor men nu var det helt magiskt. Och tänk vad kul man kan ha med en skärm, ha ha.
Färjan kom till Naxos och här blir kontrasterna så stora. Från den lilla lugna ön till den storstadsö Naxos är.
Med en sval fika i skuggan klev vi sedan vidare på den stora färjan som skulle ta oss tillbaka till Aten. Vanligtvis brukar dt betyda att flyget hem bara var några timmar bort men denna gång förlängde vi vår resa med två nätter i Aten. Dags att faktiskt se huvudstaden, vara på fastlandet och insupa mer av den grekiska historian. Resan går vidare.
Nu går vår båtluff vidare. Denna gång till den söta ön Sifnos. Aldrig varit där tidigare men jag hoppas det inte blev sista för så mysig och härlig ö får man leta efter. Perfekt för oss som vill äkta grekisk ö-känsla!
Detta var den ö på denna båtluff som ingen av oss varit på tidigare. Lätt att återkomma till sina gamla vänner så att säga men så klart finns det ju mängd av öar och jag hoppas kunna besöka så många som möjligt. Vänner hade varit här nåt år tidigare och det de visat och berättat fick mig övertygad; den här ön kommer jag gilla.
Utan veta så mycket om ön klev vi i land. Vi hade bokat rum innan och vår värd mötte i hamnen.
Hamnen och staden ligger i en djup vik, skyddad från det öppna havet därutanför. Som på så många andra Cykladiska öar ligger huvudstaden uppe på ön, skyddat från vågor och vindar, med hamnstaden var den mindre staden på ön. I moderna tider där turismen är en större inkomstkälla och där besökarna gärna bor vattennära så växer hamnstäderna. Så var det här på Sifnos.
Vårt boende Aglaia Studios var här, på andra siden viken mitt emot hamnstaden. Vi fick skjuts av vår värd vilket var bra med packningen men sedan var det en vacker och lätt promenad ner till city.
Och detta var vår altan! Jag tappade helt andan av skönhet. En huslänga med flertalet rum delade på en altan som går rätt ner i vattnet. Ljudet av vågorna som slår emot muren nedanför visade sig bli den bästa god natt-sagan.
Rummen är små, köken är små kokplattor mer eller mindre men det är inte för att vara på rummet vi reser.
Med tom ryggsäck promenerade vi till stan för att köpa frukostmat och äta middag.
En promenad längs med vattnet i viken och solens nedgång på höger sida hela vägen.
Längst in i viken finns en vacker sandstrand. Trots all trafik från hamnen med stora skepp var vattnet där väldigt härligt. Och varmare än längre ut runt ön då det värms upp i viken.
Närkontakt med fyrbenta greker.
Efter shoppingen och middag på söt hamntaverna kände vi; några dagar här på Sifnos kommer bli härligt.
Frukost a la Lyth. Så härligt att få bygga upp en frukost i vårt egna lilla hem. Sitta på den fantastiska terassen med havet utanför.
Vi bestämde oss för att stanna hemma första dagen. med solbäddar på vår terass och brygga med badstege så hade vi ju världens största pool.
Vi bodde som sagt i rum med litet kök men precis bredvid låg ett lyxigt hotell med pool och restauranger, Delfini Hotel.
Så vi klev över till grannen för en god lunch.
En bra dag avklarad. Det här med semester kan vi bra!
Återigen en promenad in till stan.
Inte svårt att skapa Instagramvänliga bilder här. Vart man än vänder sig så är det skönhet! Och nu hör du inte ljust av cikador, glada människor på tavernor eller det milda skvalpet från vågorna. Om man var stressad innan så är detta botemedlet.
Den lilla stora staden. En stor gata går genom hamnstaden, eller hamnbyn snarare, och från den går små gränder upp en bit mot berget. Inte större än så.
Och ett halvt stenkast från gatan ligger stranden och havet.
Sifnos är känt för två saker: sina vackra vandringsleder och sin keramik. Överallt i den lilla hamnbyn var det kermikverkstäder och butiker.
Vandringslederna utforskade vi inte. När barnen är äldre och när det inte är högsommar.
Tog en buss från hamnen till en strand på andra sidan ön. Bussen passerade huvudorten mitt på ön och där upplevde jag genom bussfönstret att det äkta Sifnos-livet fanns om man säger så. Hade vi haft mer tid hade jag gärna tagit en eftermiddag och kväll där.
Hamntaverna med stylish inredning och magiskt god mat. Fantastiska vegatariska rätter med underbara grönsaker.
Hade fint sällskap
Japp, så klart tog vi en tur med denna drake. Väldigt kul att paddla ut och sedan se barnen hoppa och åka från båten.
Det blev en heldag på stranden så vi kom hem precis vid solnedgången.
Mini me om än i blond version.
Nästa dag gjorde vi det jag verkligen vill uppmana alla som reser i den grekiska övärlden att göra någon gång: ta en dagstur med båt runt ön. Att verkligen få njuta av havet och se på den vackra ön från håll.
Denna vackra skönhet skulle vara vår värdinna för dagen.
Så ljuvligt att sätta sig på däck, bara få vara och låta båten och besättningen bestämma allt.
Det som är roligt är hur alla olika grupper av turister kliver på båten och på nåt sätt skapar en egen liten plats på båten men efter nån timma så har alla grupperingar förflyttat sig, man börjar prata med varann och helt plötsligt har man blivit kompis med en fransk familj, ett gäng ryska pensionärer och lärt sig några nya grekiska fraser av besättningen.
Den här båtluffen alltså! Så underbar och välgörande för oss som familj. Att luffa med ryggsäck, bo nära varann på små rum, uppleva den fantastiska naturen och ta sig an de stora båtarna på luffen är erfarenheter och minnen vi kommer bära med oss länge, länge.
Top of the world!
Vår lillkille fick vara kapten. Vilket minne och så stolt han var.
Kom hem till solnedgången.
En sista kväll och en sista vy över det magiska hav vi fått njuta av här på Sifnos.
Då var det dags för avfärd och här är hela vår packning. Varken mer eller mindre.
Mot hamnen och vår snälla värd skjutsade oss till färjan. Vidare mot nya äventyr till min favoritö Schinoussa.
Vår båtluff i Grekland fortsätter och nu till den fantastiska ön Folegandros. En ganska hemlig ö med inte de där stora turiststråken. Ni som är bekanta med den grekiska ö-gruppen Cykladerna kan tänka att ni tar höjderna från Santorini och tar den lilla staden från Antiparos så får du Folegandros. Stort och litet på en gång.
Vår färja anlände sent sent på kvällen så när vi kom till vårt hotell Anemomilos var det nattsvart (så klart) så vi såg inget av utsikten. Barnen konstaterade snabbt och glatt att hotellet hade pool.
Jag och maken var på en båtluff för 17 år sedan låååååångt innan barn och då besökte vi Folegandros men med en annan resebudget och inget förbokas då. Hamnade på ett litet mysigt hotell då men jag slängde längtansfulla blickar upp mot kullen av staden där det låg ett hotell med utsikt över hela havet. “Där vill jag bo nästa gång” sa jag och tänkte väl att jag aldrig skulle komma tillbaka. Men, vill man något så gör man det!
Mina drömmer uppfylldes rejält första morgonen när detta var vyn som mötte mig. Nästan så att jag började gråta. Detta är verkligen min grekiska dröm.
Hotellet ligger precis vid kanten och jag som lider av svår höjdskräck var inte helt lugn i början av vår frukost. Men skönheten från naturen fick skräcken att försvinna.
Frukost med utsikt om man säger så.
Och vilken frukost alltså!
Om jag måste välja mellan hav och pool så vinner hav alla dagar i veckan i min bok men i barnens så vinner pool. Så klart tog vi en pooldag första dagen. Skönt att vara lite stilla efter en färjdag som vi hade dagen innan.
Den här känslan här var verkligen semester. Lugnt, vilsamt, vackert och sommar.
Den här semestern gav faktiskt läsdagar. Alla småbarnsföräldrar kan nog skriva under på att läsa böcker är det man inte kan göra på stränder. Konstant närvaro krävs.
Något magiskt över att simma på höghöjd.
Det finns som du säkert vet, väldigt mycket katter i Grekland. Som den kattfamilj vi är så längtade vi dels efter våra katter där hemma men också gjorde det ont i barnen då vi förbjudit dem att klappa de grekiska katterna. Bara för att vara på säkra sidan. Men när vi hade världens sötaste lilla kattfamilj praktiskt taget boende på vår egna trappa var det svårt.
“Mamma, vad är din favoriträtt?” är en fråga jag kan få titt som tätt. Svaret är ständigt detsamma: grekisk sallad. Innehåller allt!
Ja du ser ju hur glad jag är. Och sedan ett glas greksik rosé så behöver jag inget mer av livet.
Eftermiddagen spenderades här. Och jag fick nypa mig i armen både en och två gånger: jag kom tillbaka till Folegandros, jag kom tillbaka med samma fantastiska man, jag kom tillbaka som tre barns mamma och jag hade möjlighet att bo på detta lyxiga hotell. Bra att ibland ta sig en tacksamhets-vända och faktiskt förstå vad man uppnått.
Du som läst mig länge vet att jag hade just att båtluffa med barn som målbild på min första förlossning. Så det är med lite tårar i ögonen när jag skriver detta.
Promenad till Jungfru Marias kapell på Folegandros
Precis bredvid vårt hotell ligger en duktig serpentinväg upp till ett kloster (eller kyrka, vad är skillnaden?) och efter en lugn och slapp dag vid poolen var det den perfekta aktiviteten innan middagen.
Som du ser på svartvita bilden är det en duktig och snirklig väg upp. Fanns faktiskt åsnor nere vid starten för du bör ha ett piggt hjärta om du ska ta dig upp dit i 30-gradig värme.
Än så länge glada toner och miner.
“Är vi fram snart?” Det blev segt när vi hade lite kvar, det ska erkännas. Tur vi hade vatten med oss.
Men väl uppe var promenaden helt klart värt det. Dels för den vackra kyrkan men även den magiska utsikten.
De grekiska ortodoxa kyrkorna är så vackra. Och att gå in här i svalkan var välgörande för både kropp och själ.
En tanke på dem som behöver det.
Och som den här utsikten tog andan ur mig. Jag har alltid älskat den grekiska mytologin och jag förstår hur historierna kommit till när man ser landskapen och sedan de kolmörka nätterna med alla stjärnor så närvarande.
Nedåt kommer man alltid snabbare.
Efter en snabb dusch och ombyte på hotellet tog vi oss till byn, bara nerför vår backe.
Sagt det förr men säger det igen: De cykladiska städerna är uppbyggda som labyrinter. Det ska vara för att lura pirater vilse. Här i Folegandros stad så är staden även byggd som ett vindskydd. Det blåser rejält här då vindarna liksom möter bergväggen och rasar upp mot byn men då staden är uppbyggd av smala gränder och torg är det nästan helt vindstilla där.
Den klassiska cypriotiska arkitekturen tar mig allt med storm: vita låga hus med platta tak och dörrar, trappor samt fönster är målade i blått och grönt.
Det sägs att blått håller onda andar borta så en blå dörr släpper bara in goda själar alltså. Därför är blåa ögon sett som något väldigt magiskt. Du kanske sett att det blåa ögat finns som smycken tex?
Jag körde på grönt för att matcha de vacker gröna stenarna. Eller det var ju en slump så klart!
Efter några dagar i Grekland börjar man kunna läsa de grekiska menyerna.
Som sagt: inne i staden på torgen är det vindstilla och på ett torg kan det vara 4-5 lika restauranger som samsas om samma uteservering. Skillnaden ser man på vilka stolar man sitter på.
Jag vet att inte alla älskar ouzo men jag gör det. fast inte hemma i Bromma utan det ska vara här i det varma Grekland ihop med den salta meze-maten.
Här åt vi en av de godaste måltiderna jag ätit i Grekland. Barnen pratar fortfarande om “Mormors kikärtsgryta”. Vi frågade om vad som var i men fick till svar “Nja, mormor kommer med den från sitt kök och hon säger inte vad som är i”. Det är respekt!
Nästa dag bestämde vi oss för att ta oss till en strand.
Finns flertalet olika stränder som man kan ta sig till om man hyr bil eller åker den lokala bussen. Jag föredrar bussen för det är så enkelt bara man har koll på tidtabellen.
Den buss vi tog åkte till en strand med en liten hamn. Därifrån tog vi en lite badbåt vidare till en annan strand man bara kan komma med båt.
Här var det snorklingsparadis och barnen var i vattnet mer än ovan.
Grekerna älskar sina luncher så så klart finns det tavernor även på denna lilla otillgängliga strand. Tre stycken faktiskt.
Grekisk sallad med lokal fetaost och helt magisk aubergineröra.
Som jag älskar denna stil. Är det på grund av eller därför jag älskar funkishus med platta tak och vita fasader, ha ha!
Väl hemma igen möttes vi av vår kattfamilj. Dags för after beach på balkongen.
Få kan njuta som vår lille kille.
De viktigaste ingredienserna för ett bra balkongmys: sval dricka, solmogna tomater, oliver, gurka, tzatziki och andra röror, kex och sedan lokala snacks som roliga ostbollar och liknande. Och sedan ett gäng matcher i Uno eller Yatzy.
Nu gick det inte längre! Barnen var bara tvungna att få kela med vår kattfamilj. Lyckan!
Tackade balkongen för världens vackraste kväll och solnedgång
En sista kväll i stan.
Älskar myllret i staden. Sitta länge på ett torg och beställa in meze efter meze eller ta en snabb gyros i farten. Allt är lika bra.
Båtluffen går vidare
Hotellet skjutsade ner oss till hamnen och vår färja till Sifnos.
Tack Folegandros för denna gång. Kommer sakna din dramatiska natur, dina mysiga gränder och de makalösa solnedgångarna.
Och högt där upp på klippan ligger vårt hotell. Så många vackra minnen vi fick med oss. Men nu går resan vidare…
Och här kommer del 2 i min filmserie från båtluffen. Det är del två men det är vår första ö på resan; Antiparos! En av våra favoritöar och det är faktiskt fjärde gången jag besöker ön. Tror en bit av mitt hjärta är kvar där.
Antiparos är helt klart en helt magisk ö och kanske att det är barnens absoluta favorit. De var så glada över att få komma tillbaka. Inte konstigt då staden är så barnvänlig och allt ligger nära.
Jag har en riktigt ingående guide i tidigare inlägg om Antiparos så jag får hänvisa dit för mer matnyttig info så det inte blir dubletter. HÄR har du det.
Den klassiska arkitekturen i Cykladerna är de vita låga husen med platta tak. Sedan ska det vara blåa eller gröna förra och fönster. Vanligast är blå men den här lite krämiga ljusgröna var ju magisk.
Bougainvillea – Den mest magiska blomman och trädet här.
Första solnedgången. Det är något magiskt med det.
Samma magiska känsla med den första frukosten. Och den bästa frukosten – yoghurt, frukt och honung.
Även om vi varit på Antiparos flera gånger tidigare så finns det nytt att upptäcka. Som stranden Soros till exempel.
På Antiparos är de flesta stränder naturstränder och man får antingen ha med sig eget parasoll eller hitta skugga vid ett träd. På Soros Beach finns det härliga solbäddar med parasoller och sedan en läcker strandrestaurang. Men, vi hade tur och fick det sista paret solbäddar och parasoll för de andra var förhandsbokade. Ett tips alltså; boka!
En iskall öl i ett glas som legat i frysen. Perfekt i värmen.
Ny friterade och varma zuccini-strips med tzatziki gick inte av för hackor!
Här blev vi sittande ett tag. Skön musik, vacker utsikt, nöjda barn och semester med noll tider att passa gör att man inte behöver rusa. Sådana stunder vill jag/behöver jag ha fler av.
Som en gigantisk pool.
Nu var det dags för en anna favorit; pizzerian på andra sidan stan med världens finaste solnedgång.
Jag och mitt gäng. Lillkillen visar upp sitt plåster. Sånt är viktigt.
Bougainvillea igen.
Solgul tjej i solnedgången.
Aperol! Inte sommaren första och inte sommarens sista heller.
Precis när solen sa plopp ner i havet kom vår pizza.
4 pizzor för 5 personer varav 3 är barn kanske var att överdriva men svårt att välja när valen är så många. Bra då att ta med som doggy bag till stranden nästa dag.
Picknick i skuggan.
Sista måltiden. Kan inte säga vad vi åt men det var säkert jättegott, för 74:50 euro.
Sedan var det vidare till nästa ö morgonen därpå. På med ryggsäckarna, upp på färjan för nu skulle vi vidare till Folegandros.
Som du kanske vet så älskar jag att båtluffa och det gjorde vi förra året och det har jag bloggat så duktigt om, men nu kommer årets resa i flertalet inlägg. Och film!!!
Jajamensan. Passade på att filma lite på resan då rörliga bilder och ljud ger sådan känsla för stämningar. Har satt ihop första filmen nu. Och bare with me – är inte någon vidare filmare och framförallt ingen klippare men men… Det blev en film i alla fall.
Vill du få mer kött på benen om hur du ska tänka inför och planera en båtluff så ska du läsa det HÄR inlägget där jag ger alla mina tips.
Vi startade i Atens hamnstad där vi sov en natt och sedan i arla morgonstund tog oss till hamnen och vår färja. Vårt mål var Antiparos och dit går inga direktfärjor utan vi tog en stor färja till Paros och sedan vidare med liten färja till Antiparos. Mer om Antiparos kan du läsa i min Antiparos-guide HÄR.
Helt folktomt på gatorna. Men i hamnen är det desto mer liv.
Vi var ute i rejält god tid och fick sköna och fina platser på utedäck.
Många som vill med.
Och där satte motrorena fart. Enormt mycket ljud från motorer, larmet som varnar för stängande landgångar, trafiken i hamnen och på gator samt människor som ropar hit å dit. Och sen dofterna – ah, dofterna. Salt hav blandat med motorolja (eller vad et nu är) som på något rejält ohälsosamt vis är så somrigt för mig.
Så mild och snäll sol så här dags men den är rejält stark den där solen. Speciellt för oss som kommer från norr och möter dessa starka strålar för första gången. Att sitta på däck kräver både solskyddsfaktor, hatt och luftiga kläder.
Några duktiga timmar nu på resa. Med böcker, spel, pyssel och gott från serveringen går det fort.
Tycker i alla fall denna kille.
Det stora blå! Och en stor necessär med pennor ihop med block och pysselböcker är alltid bra att ha med på vilken resa man än gör.
Tillsammans!
Mysigt värre.
Och så vips var vi framme. Ner till landgångarna och vänta.
Bästa att hålla handen. Mycket folk, höga ljud och spännande dofter.
Vi kom av och vi klev raskt på den lilla färjan som tog oss till Antiparos. Det kommer mer i nästa inlägg.
