Karibisk middag i tropisk hetta

Hallojsan! Har du också det riktigt varmt hos dig? Här har det varit tropisk värme nästan och det hade vi väl aldrig trott när vi bokade in våra vänner på middag i helgen som var. Det var ju nästan löjligt bra ingrediens i den karibiska middag maken hade önskan om att göra. Vet inte riktigt vart han fått den idéen ifrån men det lät ju kul tyckte jag och var med på tåget.

Men vad är en karibisk middag? Jag började ana att vi kanske inte skulle bli helt korrekta i varken geografin eller matpaletten här om någon började testa oss. Kände att det liksom var som om någon på andra sidan jorden ville göra en svensk middag och bjöd på röda pölser liksom. Nära men inte helt rätt om man säger så. Så ta detta med karibisk med en nypa salt, okej?

Det jag då som dukningsansvarig var snabb på var att försöka göra en färgglad dukning. Men absolut inte avancerad eller tidskrävande. Inte heller lägga pengar på nya bordsattiraljer. Ta av det jag har liksom.

Dukar och servetter har jag massor för att jag är en dukningsnörd så där var det inga problem. Ljusslingor och lyktor hade jag ju redan uppe från den lilla kräftskivan dagarna innan. Mycket var kirrat alltså. Men blommor då? Äsch, jag tar de palettbladssticklingar jag hade i vardagsrummet. Det funkar ju som någon sorts exotisk blomma tycker jag.

Så, det får duga! Skulle ju vara en enkel middag så inget mer nu.

Efter några gräv i garderoben blev det denna färgglada klädsel. Och nu ska det tilläggas att det var 29° i skuggan så de svalaste och fladdrigaste byxorna var ljuvligt.

Det roliga var att jag senare såg att jag matchade helt galet bra de drinkpinnar vi gjorde…

Ja, du fattar va???!!! Det är ju jag, ha ha!

Till förrätt ville maken grilla kryddade ananasbitar och skar bort köttet och kvar var kärnan med den där gröna ananastoppen. ”Klyv den i 4 och frys dem! Blir ju superbra isbitar kombinerade drinkpinnar.” Ibland är man klyftig.

mitt Instagram, i Stories, frågade jag om idéer för Karibisk middag och fick ett tips som var guld: att ha lite exotiska ljud. Hade vid fördrinken en liten bluetooth-högtalare med djungelljud.

Karibisk middag

Och så kom våra vänner och fördrinken serverades.

Vilken drink? Rom och cola kändes karibiskt så det blev det.

Och sedan var alla i full gång. Man kan ju tycka att det här med skjutleksaken Nerf är lite läskig men guuuuuu vad kul de har. ”Det är som moderna ärtrör” sa maken och det har han ju rätt i.

Det var spring och ”jag fick dig” precis överallt. Älskar att hela trädgården används och kommer till liv.

Något jag gillar att göra på middagar och fester är att flytta på gästerna. Det liksom ger energi. Från trädgårdens fördrink gick vi till altanen för förrätten. Den grillades och där står ju grillen.

Maken hade marinerat stora räkor i lime och ingefära hela dagen och de är bland det godaste jag vet. Ska ätas precis nygrillade så är de så saftiga och välsmakande så man smäller av. De ihop med kryddade ananasbitar och små chorizokorvar tandpetade vi i oss förrätten ihop med svalt rosévin.

Fortfarande helt tagen i vinkylen jag köpte på loppis i juni. Så glad i den.

Mat på spett är ju alltid härligt.

Och sedan då förflyttning igen tillbaka till trädgården och vår nya favoritplats.

Med alla karotter, skålar och uppläggningsfat blev det en himla härlig dukning i det enkla.

Maken matchar föredömligt med rosa shorts!

De två minsta godbitarna.

Grillad majs är alltid en bra idé.

Maken hade hittat ett recept på marinerad kyckling och det där receptet var helt magiskt för godare kyckling får man leta efter. Det var ett recept med majonnäs vilket ju inte är det vanliga. Receptet är låst på New York Times sida. Ska se om jag kan få loss det. Det var så sjuuuukt gott.

Serverat med nektarinsalsa (som jag har recept på HÄR fast med avokado istället för tomat) och ris kokt i kokosmjölk. Han hade fixat en fantastisk meny den där karln!

Våra vänner hade med sig efterrätt och hallå i lådan! Nu blev jag helt tagen. Två sorters egenlagad glass – kokosglass och key lime pie-glass. Serverat i mandelflarnsskal. Så galet gott alltihop. Jag har bara gjort korgar med havreflarn (recept HÄR) men nu blev jag sugen på mandelflarn ju.

Vindstilla och med en temperatur som aldrig gick under 22° satt vi ute länge.

Sådana här kvällar tar jag gärna många av framöver. Men ett litet regn kanske ändå skulle vara bra för både naturen och mitt huvud. Känner mig nästan överkokt.

Gillar du också att göra menyer, skapa middag med koncept och tema? Som du förstår älskar jag det. Så roligt att ha små projekt och få skapa fram en fin kväll ihop med kära vänner. Det är lyx det!

18.e augusti är min nyårsafton!

I dag är det den 18.e augusti och det kanske inte är något speciellt med datumet tänker du men för mig är det ett mycket viktigt datum.

Först och främst så var det till bara för några år sedan min namnsdag, Helenadagen. Av någon obegriplig anledning så flyttades min och alla Helenors namnsdag till den 31/7. Absolut inget fel på det, dag som dag liksom, men förstår inte grejen. Kan bara tänka mig hur mycket byråkrater som fått betalt för att justera runt namn och dagar.

Jag är uppväxt i en familj där namnsdagar har firats rejält. Som en liten födelsedag så då var ju denna dag förknippad med någon mindre present och framförallt något extra gott på kvällen. Så då var detta datum något att längta till som du förstår.

Nystart på rätt ställe

Men sedan det som också kom att förknippas med den 18/8 och det var inte sällan skolan startade detta datum. I år så startar skolan imorgon den 19.e. Så när man klev ut på skolgården där i juni visste jag att nästa gång jag står där är det min namnsdag och skolan startar. Alltså hela terminen startar.

På senare år så har detta blivit mitt viktigaste. Att den 18/8 startar det nya livet. Ett helt långt lov, en förhoppningsvis solig ledighet är till ända och nu ska det verkliga livet tas på allvar igen. Den nakna foten i badtofflan ska plötsligt trängas ner i en ordentlig sko, den luftiga sommarklänningen ska bytas mot tajta jeans och sömnen kontrolleras efter väckarklockan på sängkanten och inte min inre kroppsklocka.

När jag var barn var det ju ett år äldre man kände sig då man klev upp en årskurs. Allt var nytt med nytt klassrum och kanske korridor till och med, nya skolböcker och ämnen. Sedan fick man faktiskt nya plagg och skor, papper att slå in sina böcker med och hade jag tur en ny ryggsäck att stolt bära till allt det nya i skolan.

Det är denna tid som för mig är det ultimata nyåret. Alltså när ett helt år kan summeras och ett nytt står helt oskrivet och fullt möjligt. När det riktiga nyåret är, enligt kalendern, så är man helt förvirrad i mörkret, i någon sorts julkoma och rätt uppstressad efter stora jul- och nyårsfirandet så att reflektera på riktigt på det jag önskar för framtiden har jag aldrig fått till vid denna tidpunkt. Men så här års, efter en lång ledighet med långa ljusa nätter har jag absolut kunnat reflektera över vad jag gjort senaste året och vad jag vill fortsätta med eller ändra på.

Välbehövligt med avslut & nystart

Detta år, detta ödesmättade 2020 som kommer gå till historien som ett av de mest dramatiska i modern tid, är absolut inget undantag för mina känslor. Kanske att det är än mer viktigt att känna avslut på det gamla och gå in i det nya? För mig personligen har det varit ett riktigt j**la skitår där förutom pandemi, jobbkris och stressande ångest varit förknippat med mitt livs största sorg när pappa gick bort innan jul. Om det är något jag önskar så är det absolut att se framåt och våga drömma stort.

Med nya tag är jag nu redo för ett nytt år. Men det värsta är att jag ju inte riktigt kanske vågar. För vem vet hur världen ligger om nån månad. Är det då idé att våga drömma eller planera? Men om jag inte tar något steg så står jag ju still och det är nog det värsta man kan göra för det gör en inte lycklig.

Alla mina jobb och uppdrag utom ett försvann på ett ögonblick i början av april så då var allt läskigt i mitt företagande. Nu har det trillat in en massa roliga jobb som jag är så osannolikt glad för. Det känns tryggt och roligt. Framförallt fint att få bekräftelse på att jag gör något som uppskattas och att kunder vill jobba med mig. Det ihop med att jag ska banne mig ta tag i en dröm gör att jag vill fira mitt nyår idag. Våga hoppas på att det ska gå vägen för mig detta år.

Bild från vår midsommar, när sommaren låg framför oss och vi fortfarande inte visste om vi kunde resa hemifrån. Känns som en evighet sedan. Tänk vad mycket som hänt sedan dess. Och hur mycket som kan hända om lika lång tid framåt. Det är spännande.

MEN! Det blir inget Formex!

Jaha, då kom höstterminens första bakslag. Typ andra dagen första veckan ju. Och det sker just när det är Formex-öppning med spännande föreläsningar och samtal som jag skrev om igår att jag vara så spänd på att höra.

Vaknade tidigt med en liten liten hosta. Hade det varit för ett år sedan, eller för bara 9 månader sedan, hade jag inte ens brytt mig. Kokat en varm kopp te, kanske tagit en alvedon och tänkt att det går över. Att det bara var något som påverkade mig. Så annorlunda det är nu!

Om jag är sjuk kan det påverka andra på ett ödesdigert sätt. Så klart har vi alla tänkt så tidigare men nu är det så mycket större och vid minsta aning så tänker man till. Tänker jag till.

Tur då vår värld är anpassningsbar och har digitala lösningar. Formex har en live-sändning som är öppen för alla. Den kommer jag nu titta på och det kan du med. Kolla HÄR.

Mest ledsen över att missa samtalet på scenen med min vän Maria Soxbo, men får se det live då. Och får ta till mig alla nyheter och analyser där också.

Trivsamt på Svenskt tenn & energifyllt på Pas d’art

Halloj på måndagskvällen! Då var den nya terminen igång. Eller så här, jag har väl haft lite jobb ett långt tag nu och skolan har planeringsdagar så jag kommer inte jobba till 100% för än på onsdag men idag är det måndag och det är ju början. Hur som helst, vad jag babblar men idag drar designveckan igång i Stockholm. Den vecka som brukar vara fylld av Formexmässa ute i Älvsjö, massa pressvisningar, lanseringar och events på stan men nu är allt så klart annorlunda. Inget är som vanligt. Mässan är inställd i sin vanliga form utan hålls litet i Volvo Showroom, faktiskt öppet för alla, visningar är i små bokade grupper och mycket sker digitalt.

Imorse var en sådan där liten visning på Svenskt tenn. Hösten skulle presenteras och visas. Jag tog på mig läppstift, rena kläder och bytte jeansshortens mot skinnkjol och drog till stan. Så overkligt på nåt sätt.

Trivsamt på Svenskt tenn

Jag möttes av en väldigt mysig, ombonad och trivsam utställning. Hösten hos Svenskt tenn har tagit fasta på att vi vill ha det hemtrevligt hemma. Eldstaden står i fokus. Det analoga och mysiga alltså. Låter helt som min melodi!

Slås alltid av hur bra olika mönster, massa olika färger och olika material funkar så bra på Svenskt tenn.

Presentation av VD Maria Veerasamy till vänster.

En av nyheterna för hösten är den rökiga, kopparfärgade Hortuskrukan. Den har gjorts i samarbete med Bukowskis som fyller 150 år och denna krut har gjorts i limiterad upplaga med en unik stämpel i botten, säljs på Bukowskis. Senare i höst kommer den till Svenskt tenn men då utan stämpel.

Så vacker färg och jag kan erkänna att jag fick ett litet höstlängt ändå.

Visningarna brukar vara rätt stora men nu var det en väldigt liten grupp inbjudna. Alla på avstånd som vi lärt oss detta år.

Grönt är skönt, så är det bara.

Och att bygga stilleben med allt vackert man älskar. Det är så inspirerande.

Jag som älskar min växtgardin blev nu lite sugen på en växtpelare. Något jag kanske ska satsa på? Behöver bara en pelare först…

Och sedan, som alltid ta ett varv bland bordsdukningarna. Alltid något att inspireras av. Som grönt glas tex.

En trappa upp var det realisation. Mycket fint men jag höll mig. Tog en selfie istället…

Fikamöte med vän-kollegor

Jag hade bestämt innan att jag efter visningen skulle ha ett kreativt möte med några av mina kollegor, Josefine och Hanna. Och från visningen följde även Johanna med.

Vi satte oss på Pas d’art och blev lite bekymrade över att den vackra, och fullt fungerande, inredningen från Wienercaféet rivits ut. Det är ju inte många år sedan den renoverades upp. Måste passa på att lufta detta – varför måste inredningar på restauranger slängas ut så snabbt om nu krogen/caféet/ baren sv nu går i graven? Det är ju helt orimligt att en snygg restaurang bara några år efter en helrenovering kastas ut.

Så ja, nu fick jag ur mig det. Hur som helst – vi satt och pratade, vädrade och bollade tankar om frilansliv, företagande och problem vi behövde hjälp men. Att ha sådana här nätverk när man är egenföretagare är värt exakt ALLT. De som börjar som kollegor och senare blir vänner. De som förstår. Tack tjejer.

Imorgon är det Formex lilla visning. Jag är mycket intresserad av debatterna och samtalen. Hur kan detaljhandeln överleva först en klimatkris och sedan en pandemi? Sådant ska det pratas om. Hoppas på någon form av ljusning och hopp. Men vem kan ha svaren…?

Häng gärna med på Instagram där jag postar i realtid på Stories. Jag heter @helenalyth.se på instagram om du inte redan vet.

 

Blåbärspaj – så där instagramsnygg. Och god!

Det är blåbärspaj man nu ska göra då hela skogen lyser blått. För visst är det ett blåbärsår? Finns mycket gott att göra med blåbär men en riktig blåbärspaj är väl ändå det härligaste?

I vanliga allt brukar jag göra en snabb och supergod smulpaj då det liksom alltid blir vinst varje gång. Nu när jag är fortfarande inne i semesterlunket och saker och ting får ta tid ville jag göra en paj som inte bara var god utan så där snygg också. Du vet en sådan där med rutor av pajdeg man ser på film, i tidningsreportage och framförallt på Instagram och Pinterest. Blir på gränsen till pysselbak som jag kallar det – när det liksom pillas och fixas lite extra. Som min morotskaka och mitt midsommarbröd.

blåbärspaj

Det här är ett pajskal jag använder till söta pajer där själva fyllningen och tillbehör, som vaniljkräm eller glass, i sig själva är söta. Pajskalet är inte jättesött vilket just passar till, kompletterar bra, pajer med söta fyllningar. Här vara blåbären väldigt söta och så skulle en rejäl klick vaniljkräm läggas på så att själva skalet behövde inte det också vara så sött. Bra att tänka på.

Blåbärspaj med rutigt pajskal

Ingredienser
250 g smör
4,5 dl vetemjöl
3 msk florsocker
1 krm salt
3 äggulor
450 g blåbär
ev socker
1 msk potatismjöl

Gör så här: Lägg smör i bitar i en bunke och häll även i mjöl, florsocker och salt. Nyp smöret ihop med de torra ingredienserna tills allt blandats grynigt. Knäck äggen och separera äggulorna som hälls i bunken. Fortsätt nypa ihop, knåda till en degboll. Lägg i plast och låt vila i kylen i minst 30 minuter. Värm ugnen till 200 grader.

Lägg blåbären (rensade från alla blad och skaft) i en bunke. Är det blöta/fuktiga bär kan de först röras tillsammans med potatismjöl för att suga åt sig vätska. Och är de lite syrliga kan de sockras på med socker efter behov.

Lägg 3/4 av pajdegen i en springform med avtagbar form och tryck ut till en jämn botten och upp på kanterna ca 4-5 cm. Nagga hela bottenytan med gaffel och förgrädda i 5 minuter. Kavla ut resterande 1/4 och skär cm-breda remsor till ovansidan för senare.

Häll ut bären i det lättgräddade pajskalet och lägg på remsorna som ett nät över (eller formade med pepparkaksformar – som jag gjorde HÄR). Grädda mitt i ugnen i ca 25 min eller tills den fått gyllene färg. Låt svalna och ta bort kanten på springformen. Servera gärna pajen med vaniljsås eller vaniljglass.

blåbärspaj

Och här kommer ett tips från coachen: om skalet spricker eller inte blir så där superduper jämnt som man hoppats – distrahera med vackra blommor! Alltid ett vinnande koncept.

blåbärspaj blåbärspaj

Andra goda pajer från arkivet:
Rabarberpaj med extra tjockt lager av toscatäcke
Dansk äppelkaka
Päronpaj
Kardemummakaka med kaneläpplen

blåbärspaj

Liten rosa kräftskiva igår i trädgården

Halloj i fredagen! Igår var det nästan fredag hemma hos oss då jag drämde till med en liten kräftskiva med delar av familjen. ”Det känns som fredag” sa sonen faktiskt. Mycket bra sätt att förlänga ledighetskänslan alltså, med små festligheter.

Just nu är Sånghäfte till kräftskivan mitt mest populära inlägg men igår var det inte snaps och sång utan bara en vardagsmiddag uppiffad. Sånt som gör vardagen lite roligare.

Jag hade fått ett pressprov på en ost som jag gjorde en paj på och ostpaj är ju något av de bästa tillbehören till kräftorna så varför inte löpa linan ut och göra en liten kräftskiva.

Och när jag är igång så vill jag ju göra det på riktigt. På med duk, fram med servetter, upp med ljusslingor och papparslyktor. Sen var det klart.

Jag är mycket förtjust i kombinationen rosa och rött och med röda kräftor och rosa duk har jag bra stöttepelare att jobba vidare med.

Två som tar det lugnt medan jag dukar. Sköna killar.

Jag letar alltid efter gamla papperslyktor på loppisar men tyvärr hittar jag inte många. Men de jag har är jag så glad i. Kommer låta dessa hänga uppe i helgen nu så jag kan njuta av dem länge. Ska ju inte regna på en vecka så varje middag kommer nu bli riktigt festlig.

Dessa är mina favoriter. Så gamla, så sköra.

Rosa och rött. Varför fick jag höra under hela min uppväxt att dessa färger skär sig? Har aldrig fattat det där. Vad får färger att skära sig? Hursomhelst, jag älskar rosta och rött ihop.

Hur gick det med pajen då? Jo, den blev helt magisk! Jag återkommer med receptet på den.

Efter en semester på västkusten och ätit de godaste räkorna någonsin så vill jag även få med lite räkor även här.

Då det blev en liten kräftskiva och rätt spontant fixad så tog jag frukostosten och knäcke istället för den brukliga kryddosten på rostat bröd. Går ju bra ändå.

En liten burk svenska kräftor i kombination med en förpackning av turkiska.

Jag har tidigare berättat om att julöl faktiskt är bra dryck till kräftorna.

Så har du någon gammal julöl från julen så har du rätt läge nu för att lägga dem i kylen.

Och en till favorit till kräftskivan: buketter av krondill som både doftar gott och är passande vackert.

Så mysigt att nyttja de sköna kvällarna nu och förlänga semesterkänslan. Ja, sagt det förr och säger det igen: semestern må vara slut men sommaren är det inte. Det gäller alltså att ta vara på dagarna.

Så glad i denna plats i trädgården jag upptäckte i maj. Av en slump flyttade jag bordet dit och där blev det kvar. Ser fram emot fler middagar där.

Tekniska museet & pizzamiddag på stranden med kvällsdopp

Semesterresan må vara slut men barnens sommarlov är det inte. Som egenföretagare så kan man ju flexa rätt duktigt med tiden så nu varvas lov med jobb rätt duktigt. Mycket sena kvällar blir det nu när dagarna fylls av lovlediga barn.

Vad göra om en heldag på stranden inte känns helt rätt? Museum bestämde vi och efter en omröstning föll valet på Tekniska museet.

De tekniska undren började redan i väntan på bussen. Pekskärm med promenadstider. Fast vi tänkte ändå ta bussen.

Tekniska museet

Vi har varit många gånger på Tekniska museet och barnen var superpepp på den goda gulaschen de ätit där tidigare men nu var restaurangen helt omgjord. Lite besvikna blev vi allt.

Nu var vi redo för all teknik vi kunde tänka oss. Speciellt spelen.

Våningsplanet med spel, testa nya och gamla spel, hur spelföretagen gör sina spel och skapa egna är verkligen superbra.

En annan bara avdelning är hjärnan. Där olika sporter får testas.

En plats som vanligtvis brukar vara helt knökfullt och kö till varje plats. Nu var det bara vi här.

Så klart körde vi hårt på dansstationen.

Klara, färdiga, gå!

Och sen gick vi. Hem igen. Nu var vi varma och riktigt möra så ett bad var ett måste. Och en enkel middag – hämtmat av bästa sort. Pizza!

Jag har tidigare skrivit om hur viktigt det är för mig att ha nära till vatten. Det ligger så djupt i mig att ha sjön ”ner för backen”.

Min favoritpizza är Pompeji. Den med bacon, lök och svamp.

Ljudet av båtarna når upp till vårt hus och det är något så underbart. Vet att vattenskotrar inte är något som uppskattas för att de kör för fort, rätt vårdslöst och väsnas men samtidigt är det ett ljud som påminner om sommar på ett kantigt sätt likt den känslan svalorna ger. Inte alls samma sköna känsla men ändå tydliga sommartecken.

Stark sol på väg ner.

Vem hade kunnat tro att sommaren skulle komma efter semestern? Bra i och för sig, då blir övergången från ledigt och enkelt till jobb och vardag väldigt smidig.

Fick med mig tre superhjältar med caper hem.

Hemma igen & kanske mitt bästa life hack!

Att komma hem efter 4 veckor i kappsäck är alltid väldigt speciellt. Känslan gav ”borta bra men hemma bäst” kommer självklart på en gång men även fler känslor kommer efter. ”Shit vad stort vi bor” är en. Efter att ha sovit på 6 olika ställen under vår västkustturné där alla rum har varit duktigt begränsade ytor så är vårt hus gigantiskt i jämförelse. ”Vad lite av packningen jag använt och vad lite som behövs egentligen” är en annan. ”Ska vi inte sova alla fem i samma rum nu?” var en tredje. Jaa, sedan dyker en massa annat upp men det kanske är ett annat inlägg.

Nu tillbaka till hemkomsten! Det har varit en gynnsam sommar för vår trädgård kunde vi se. Inte så brännande het och med lagom mängd regn tydligen för det hade växt rejält. Gräset stod högt och alla syrener stod riktigt kraftigt och inte så slokande som de kan göra annars.

Hög klöver är skönt att tassa med bara fötter i. Och att ha varit så nära varann så länge hade barnen svårt att vara ifrån varann märkte jag.

Barnen hade inte någon vidare hemlängtan egentligen. Bara lillkillen som sa dagen innan hemfärd att han längtade lite efter Stockholm. Efter exakt vad vara dock oklart.

Somrigt, vilt, högt och grönt.

Några av plantorna hade dock inte klarat sig så bra. Men något som överraskade var hur det växt goda ärtor bland tomaterna. Så kul!

Och här har vi en som saknat oss massor. Och som vi saknat honom, älskade katt! Birger lämnade inte min sida på hela första dagen vi var hemma. Han väckte mig med att sätta tassar på madrassen, sin nos precis vid min näsa och jamade högt. Vår andra älskling, Bernhard, som är en blyger även i vanliga fall var lite svårflirtad i början. Liksom smög sig in.

Life hack i hängmattan

Och nu till min bästa idé någonsin. Kanske. En självgungande hängmatta!

Du vet hur man så gärna vill att hängmattan ska gunga så där behagligt och mysigt men om man inte får putt av någon annan blir det ju svårt. Kanske det ändå går att fixa?

Jajamensan! Med ett snöre bundet i ett närliggande träd i rak vinkel ut från mattan får man ju draghjälp.

Håller det långa snöret i handen, drar det till mig och mattan kommer i gungning. Ligger sedan och njuter av gunget och med ett extra litet ryck då och då gungar jag vidare. Rogivande gungning non stop!

Bara för att vi är hemma igen och semestern är slut betyder det absolut INTE att sommaren är slut. Det visar minsta sagt termometern som snarare ger högsommarvärme än augusti. Skickar med en sommarlåt som fullkomligt osar sommar. Lyssna, titta inte på filmen.

Barn och djur är alla nöjda. Nu ska bara gräset klippas. Och kottar i mängder krattas bort. Japp, där var semesterlugnet och det kravlösa livet över tydligen. Att hyra sommarhus med noll ansvar för hus och trädgård var verkligen lyxigt. Kanske man kan tänka så även i sitt riktiga huset.

Tomater & lergods i Vallåkra, bad i Öresund samt skaldjursmiddag

Jag bad om tips till Skåneresan innan semestern och det drösade in tips på mitt Instagramkonto (en lista jag måste sortera och lägga ut btw) och ett återkommande tips var Vallåkra. Det var Tomatens hus i Vallåkra, det var Miss Alice trädgårdscafé i Vallåkra samt stengodsfabriken i Vallåkra.

Ja, det verkar bästa att åka dit då tänkte jag. När vi sedan blev uppmanade att köpa pelargoner där när vi var på pelargonutställningen i Sofiero blev det bestämt. Vallåkra it is!

Tomatens hus

Vi började hos grönsakshandlaren, odlaren och växtbutiken Tomatens hus.

Vacker innegård med porlande väggfontän och skön skugga.

Och en galet högljud tupp. Ja jösses vad han skrämde livet ur våra barn när han gol.

Inne i växthuset är det försäljning av kryddväxter…

och en massa olika pelargoner. Med pelargonutställningen färskt i minnet kunde vi känna igen flera av dem.

Men mest är det tomatodlingar. De får man inte gå in i, bara kika in.

Och sedan finns en butik som säljer alla grönsaker och annat härligt för köket.

De där söta ljuvliga auberginerna var jag sugen på men inte denna gång tyvärr. Mat har vi så vi klarar oss hemma tills avfärd tillbaka till storstaden.

Miss Alice

Men lunch måste man ha. Och då jag fått tipset om ”världens godaste tomatpaj” hos Miss Alice som ligger tvärs över gatan så var det ju dit vi skulle.

I en underbar trädgård i skuggan av plommonträden fick vi sitta.

Och hur var tomatpajen? Helt fantastiskt god. Kan dock inte avgöra om det är världens godaste då jag inte ätit någon tidigare när jag tänker efter. Men denna vill jag faktiskt göra ett försök att återskapa. Så makalöst god. Förstår att folk vallfärdar hit för den pajen.

Och det är även butik hos Miss Alice. Fint och noga utvalt sortiment.

Vallåkra Stenkärlsfabrik

Med mätta magar letade vi sedan fram via bilen till Wallåkra Stenkärlsfabrik.

Här får man alltså 3 för 1! Krukor, krog och natur.

Wow, vilken miljö. Så vackert bruk så att det nästan kändes som en tidsresa när vi gick från parkeringen ner för backen i skogen.

Nu vet jag vad jag ska göra nästa år på Skånesemestern: dreja. Sign me up! Tyvärr var det fullbokat nu så klart.

Så vackert, både krukorna och miljön.

Den gamla ugnen där allt fortfarande bränns. Så häftigt och imponerande.

Ålabodarna

Väldigt varma själar behövdes svalkas av. Vi tog oss till stranden vid Ålabodarna med utsikt mot Ven och Danmark.

”Så skimrande var aldrig havet…”

Så vackert här. Vilken eftermiddagssol!

Hon som aldrig bangar ett bad.

Jag och lillkillen körde mästerskap i kasta macka. Blivit lite av vår grej på stranden. Bara att leta platta stenar tillsammans är mysigt redan det.

Den numer traditionsenliga skaldjursmiddagen

När något sker för en tredje gång är det tradition och då är det alltså nu mer en tradition att äta en hejdundrande skaldjursmiddag när vi alla ses i Skåne.

Efter vår enorma och häftiga dag i Vallåkra bullades det upp en massa härligheter på långbord.

Hej hej! Älskar dessa blå skuggar sommarsolen ger.

Ja men se goddag då! Detta blir väl bra??!!! Att jag blivit än mer förtjust i skaldjur kan väl inte undgått någon som följt mig???

Och som alltid, varje kväll, flyger gässen ner till stranden i stora V-former. Ännu en dag, ännu en semesterresa är slut. Nu ska vi packa ihop oss efter en hel månad i kappsäck. Helt otrolig resa vi haft. Nästan så jag glömt hur vi varit på Brännö, hyrt hus i Kungshamn, mellanlandat i Strömstad, förlorat en bit av hjärtat på Koster utöver våra dagar här i Skåne. Så mycket vi fått vara med om.

Fast bara för att semestern är slut är inte sommaren det. Det måste vi alla påminna oss om. Nu tar vi tag i alla härliga dagar vi har framför oss också.

En kreativ fullsmocka i Wanås konstpark

Något vi gör nästan varje år vi är på semester i Skåne är att ta en dagstur till Wanås konstpark. En perfekt utflykt för både stora och små, både för de som är konstintresserade och de som har spring i benen.

I år blev det en tur med hela gänget som vi firar semester med här i Skåne. Och trots att vi nog varit där 5 gånger så upptäckter vi alltid något nytt.

Med ovanlig tur med parkeringen så klev hela ligan in i parken.

Det första konstverk man möts gav är detta enorma platta träd. Alla konstverk här är placerade i den stora slottsparken och -skogen. Vissa lite gömda och ensamma, andra mitt i promenadstråket. Alla skapade för att vara just där. Bli ett med naturen.

Sedan slås man ju så klart av hur vackert själva Wanås slott är. Det är privatägt och bebos av en familj. Som en dröm!

Nästa konstverk lämnar ingen oberörd. Så fnissigt och härligt. Den lilla nödiga damen precis nere vid dammen. Hon tror hon kan kissa i lugn och ro men icke! Här kommer alla och glor. Denna gång var tyvärr ”fontänen” inte i bruk…

Det som är så underbart är att merparten av alla konstverk bjuder in till lek eller i alla fall interaktion. Så klart vill man bada i denna ”grav”.

Vi letade efter någonstans att sitta och äta vår picknick. Vad sägs om en hel pyramid?

Och här kommer ett dundertips! Ta gårdagens middagsrester i en låda, några påsar tortilla och en sås i flaska. Pang tjong och du har skapat den godaste pickicksmackan.

Vidare till detta underbara konstverk av Kimsooja. Hon arbetar med olika material och gärna med klassiska och traditionella tyger. Jag såg en utställning där hon arbetade med färgglada tyger som används som bärsjälar i (tror jag) Korea. Här har hon använt sig av klassiska Svenska bäddlakan med spets och monogram i brodyr. Något vi nog alla sett någon gång och kanske minns från förr. Verket heter A Laundry Field och för Kimsooja är de likt målningar, men hängande bland träden ger de samtidigt kopplingar till det vardagliga.

Vi alla blev helt hänförda av vindspelen, skuggspelen och känslan.

Ett verk som måste upplevas!

Ta bort väggarna från ett hus men behåll dörr, fönster, eldstad och matsalsbord.

Barnen föll in i lek på en gång. De skapade någon sorts råd och domstol. Alla mycket involverade.

Ett litet stängt hus som det låter som om någon håller predikan i. Högtalare utanför mässar. Lite läskigt tyckte de minsta.

”Men titta, detta ser ju ut som Alice i Underlandet” sa jag. Och jag hade rätt. Det ska vara en plats med inspiration från den filmen med mycket dekadens och förfall. Något man ser när man gå nära. Som jointrökande fåglar bl.a.

Mycket fotovänlig. Och paus för korta ben.

Konsten i all ära men naturen är verkligen med överallt den med.

Säg det barn som inte vill klättra på detta konstverk. Massa helt likadana bitar men i olika färger.

Detta verk gillar jag alltid. Gul målarfärg skapar rum mitt i naturen.

Denna gång tog vi den lite kortare vändan och efter några timmar började vi närma oss slutet vilket blev tydligt när vi kom till slottet igen.

Femtielva nyanser av grönt.

Jo då! Den är på riktigt.

Detta konstverk är helt klart en favorit varje år. Ett stort bågformat rum av glas som ger helt makalösa speglingar och vinklar. Ser ut som jag lagt flera bilder på varann eller hur?

Gänget! Farbröder, syskon, svägerskor, kusiner och barn.

Såg detta makalösa verk av Yoko Ono första året det ställdes ut och blev minst lika tagen detta år. Det är önsketräd. Något mäktigt att gå och läsa människors önskningar. Många rätt gripande.

”Att vi får vara friska” skrev någon före oss här. Har väl aldrig varit en finare och viktigare önskan?

Vad jag skrev? Det förbli en hemlighet. Jag har en stor, stor önskan och hoppas innerligt att den kan bli sann men jag vågar inte jinxa den genom att säga högt. Så skrockfull.

Barnen fick skriva de med. Nåt med Fortnite tror jag…

Om du är i Skåne och har en dag över – ta dig hit! Det är så givande, inspirerande och kul för alla.