Vilken midsommar!!! Känns som exakt alla har fått en midsommar utöver det vanliga. Och då menar jag vädret. Helt makalöst hur sommaren kom med midsommar. Vet inte hur många gånger under fredagen vårt sällskap sa: ”det brukar ju vara samma temperatur på midsommar som jul ibland!” Sen blev vi trötta på det och bara njöt.

Jag hade med kameran vilket inte tillhör vanligheterna på senaste tiden. Mobilen känns som det räcker för att dokumentera men det ger inte samma känsla, djup, och en midsommar förtjänar det tycker jag.

Här följer ett bildregn från en helt underbar midsommarafton.

Jag vaknade tidigt, så klart, och hoppade snabbt upp. Jag hade kvällen innan gått med korg ute på ängen och plockat blommor till kransar. Komplettering hade gjorts hos floristen för att få blåklint som är så fin och ett måste men nästan allt övrigt kom från äng och rabatt.

Kaffe, ostmacka, kaffe och min midsommarlista var mitt sällskap. Och en helt otrolig sommarsol.

EN krans klar. Sen var det dotterns krans kvar. Sönerna ville inte ha. Då var den tiden över tydligen…

Sen plockades den fantastiska Värendsdräkten fram. Åh vad jag älskar den men oj vad jag är orolig över att den ska skadas på något sätt. Det är som att klä på sig ett museiföremål. Värdet på den är ju ovärderligt. Dels för att det är ett sådan hantverk och kvalitet men främst att jag fick den av min mamma som använt den hela mitt liv och att mormor sytt och broderat rubbet 1951. Att då vara den som skadar den på något sätt – det får inte ske!

Känner mig så fin i den. Och den är konstruerad så bra att den liksom passar alla kroppstyper.

Med övernattningspackning och mat för ett helt kompani for vi till våra vänner. Man har ju hört om den hemsak midsommartrafiken men jag vet inte om den uteblev eller om vi lyckades tajma in en tid då ingen var i trafiken för så stilla å lugnt var det här.

Framme!

Och i god tid för vi och hembygdsgillet var nästan de ändå på plats. Lugnet före stormen.

Vår vackra dotter, inifrån ut!

För er som haft folkdräkt av ylle på er vet att det är fantastiskt värmande på julgransplundringar men vid midsommarfirande så är denna ulldräkt helt galen. Oj vad varmt när det var 30 grader i skuggan men vad gör man inte… Den som vill vara fin får lida pin… Helt galet uttryck btw.

Men fin – det var jag. Och oj vad många som kom å frågade om dräkten. Tack för alla snälla kommentarer.

Men sen sedan en annan grupp äldre kvinnor som kom å påpekade alla fel jag gjorde. Jag hade inte smycket som ska vara vid kragen, jag hade inte nålen som ska vara vid silverkedjan och sen saknade jag manschettknappar. Varför tror folk att jag blir glad av att höra att jag gjort fel??? För att de började med att säga ”jag har en dräkt hemma jag med men tyckte det var för varmt idag” och på det sättet visa att de minsann är lika bra och att då med att jag gjort fel är de bättre??? Så galen grej jag blev varse alltså. Well well, bara att säga åt mig framtida jag att inte påpeka fel utan bara hylla!

Kors i taket!!! Alla mina barn och make på samma bild. Har det någonsin hänt???

Sen var det som om det inte gick att hejda längre. Dans kring stången sattes igång. Och här var det inte ett blygt gäng. Snabbt bli det ring och en till följde i snabb takt.

Och en helt underbar sång och dansledare.

Här var det ingen värme som satte stopp för fysiska övningar.

”Ej öron, ej öron”. Jag trodde inte mina ögon när alla barn var uppe och hoppade i takt med små grodorna.

Fina!

Sen var det inte någon kraft kvar. Det enda rätta vara att sätta sig i skuggan och äta jordgubbstårta.

Vilket härligt klassiskt midsommarfirande runt midsommarstången vi fick. Underbart.

Sen var det förflyttning till våra vänners grannar där lunchen skulle ätas. Vi hade satt ett tidsschema på Messenger tillsammans dagarna innan och det var sagt att vi skulle äta 13.00. Men så klart så sladdar vi redan här på schemat och jag tror vi åt snarare vid 14.30. Men vad gör väl det.

Det syns inte här men det var ett långbord dukat och parasoll på hälften. Det gick inte att sitt i solen så alla 11 tryckte ihop sig under det halva bordet som hamnade i skuggan.

Lunchen hade dukats upp på bordet men där så smälte den i värmen så jag föreslog ett buffébord inne i det sköna skuggtältet. Snabbt fixades ett extrabord och alla hjälpte till. Blev ett perfekt bord för både stora och små.

Överlag är jag ett stort fan av buffé just när man har flera bord som uppdelat för vuxna och barn. Då kan alla ta utan att behöva dela upp på flera bord.

Sill! Åh vad jag älskar sill. Min sillkvot är inte fylld utan det lär bli många silluncher i sommar.

De vi firade med har en given tradition att möta ett annat sällskap från grannskapet för en vänlig (?) brännbollsmatch. Nu hade Covid (!) tittat in hos dem så det blev ingen regelrätt stormatch men ändå.

Efter spring på brännbollsplan och den enorma värmen fanns det nu bara en sak att göra – bada i havet!

Detta slår alla nöjesparker i världen ändå.

Svala och pigga gick vi nu hemåt igen för akt två – middagsfix. Trodde vi…

Men vi hade ju glömt äta efterrätten från lunchen! Så det blev Aperol och lunchefterrätt med jordgubbs-/glass-/marängtårta kl 18.30.

Slurp!

Det rätta är att äta med hela ansiktet ner i detta goa!

Sen gick vi och våra vänner över från grannfamiljen till deras hus för att förbereda middagen. Jag dukade medan det jobbades på alla fronter så som…

…skrubba potatis och…

… grilla.

Nya och gamla vänner hängde tillsammans. Så mysigt att se hur alla dessa 10 barn njöt av sommar och midsommar.

Maken är ett geni! Han river fruset kryddsmör över det nygrillade köttet. Jag stod för rädisor och upplägg. Bra fördelning, ha ha.

Mycket grönt både krispigt och grillat till det kryddiga köttet samt en rejäl laddning nykokt färskpotatis.

Och jag föreslog, igen, en buffé. Så roligt det där med hur olika man tänker – jag blir nästan lite rädd för mig själv när jag inser hur jag nästan alltid önskar servera som buffé. Jag vet hur bra det är för energin runt ett bord att folk får ställa sig upp och gå och hämta mat istället för att bli sittande helt still en hel måltid.

Som jag sa var vårt schema helt off, om det ens var någon av oss som egentligen trodde det skulle hålla, så middagen serverades 22.30!!! Men alla hade så bra humör och inget barn hade matpriset så det var det ingen som tänkte på förrän vi satte oss och någon tittade på klockan.

Och sen är det ju så vackert att se all mat ihop istället för ”bara” ett fat i taget.

varm barn runt barnbordet. De satt alla fall ner allihop samtidigt ett tag och pratade. Sen var de iväg igen för studsmatta, basket och lek.

Och lek kan man väl säga att det är att sjunga? Under lunchen var mitt sånghäfte perfekt med alla snapsvisor men till middagen så var det riktiga sommarsånger som gällde.

I vårt sällskap var en amerikansk med, som var på besök för att få fira en svensk midsommar. Det var så otroligt roligt och intressant att liksom genom hennes ögon tolka och analysera allt vi gjorde. Vissa saker tänker vi ju inte över som varför vi gör och äter vissa saker så det var häftigt att få det lite utifrån också.

Och hon som inte kan svenska tyckte om vissa sånger och bjöd sedan själv på en fantastisk sång som fick mig att gråta. Oj oj vad mammahjärtat är känsligt alltså!

SÅ fin text, eller hur???!!

Sen var det filmtajm och biosnacks för kidsen.

Sedan kom den härligaste marängsviss med egenbakde, perfekta, maränger. Och den serverades 01.30. Inga konstigheter alls.

Mer sång, mer prat, mer skvaller långt in i natten som liksom aldrig kom. Det var ju ljust hela vägen till morgonen.

Vilken midsommar. Så otroligt glad över att vi fick vara med detta gäng och få ta del av en sådant fin firande. Massa fina minnen har nu lagts till i minnesbanken. Och midsommardagen bjöd ju på mer av den varan. Återkommer med det.