Då var det pysslat till halloween! Blev ett lagom läskigt halloweenpyssel att placera i hemmet. Fast så läskigt blev de väl inte, ganska söta små figurer ändå.
Jag hade köpt en matryoshka, du vet en sån där rysk docka med flera stycken inuti, på loppis för en tia med meningen att måla om. Hade egentligen tänkt ett höstmotiv men ändrade mig då jag insåg att det inte alls skulle funka. Då kom jag på att halloween ju kommer snart så då fick det bli halloween-motiv istället.
Halloweenpyssel – måla om en matryoshka
Jag har akrylfärger hemma så jag började planera mina figurer. Bestämde mig för att använda vitt, orange, svart, grönt och lila för att skapa spöke, pumpa, monster, vampyr och litet troll (typ).
Sedan använde jag täckande, permanenta Posca-pennor i svart och vitt för att rita ansikten.
Det var inte helt enkelt att täcka de små gummorna. Blev faktiskt hela fyra lager av akrylfärg så om jag hade haft sprayfärg så hade det nog gått ännu bättre och snabbare. Men det är något väldigt härligt att använda pensel ändå.
Skissade först med blyertspenna för att skissa fram ögon och mun mm på mina figurrer. Det var lätt att sudda bort efter.
Nu så får den här lite knasiga familjen bo i vårt hem och skrämmas så där lite lagom. Barnen är väldigt sugna på att börja leka med dem och frågat ”är de inte klara snart”. Jo hörni – de är klara nu!
Har ni sett vilket rönnbärsår det är? Rönnbärsträden fullkomligt bågnar av de tunga klasarna med rönnbär.
När det är mycket rönnbär ska det bli en kall och lång vinter sägs det. Vi få väl se hur det blir med det.
Jag njuter i alla fall av alla de vackra bären och plockar de stora klasarna. Har tänkt göra vackra girlanger att hänga upp och torka för att ha till jul. Detta är något jag gjorde förr men sedan kom det en massa barn och tiden liksom inte fanns. nu är det lugnare. Härliga tider!
Repar bort grenar och rensar bort löv så jag bara har bären kvar. Blir som en skål fylld med pärlor vilket underlättar i ”pärlandet”
Sedan är det bara att trä. Jag älskar den lite glättiga ytan på björntråd så den passar mig bra när jag trär.
Ett tips är att lyssna på en bra ljudbok under tden för detta tar lång tid, ha ha. Men det är långt kvar till jul!
Nu hänger det rönnbärstrådar lite här och var här hemma på tork. Men har en massa bär kvar att trä så det är bara att fortsätta. Hoppas få till vackra girlanger i alla fall.
Nu har min fiolfikus växt sig orimligt hög. Den liksom svajar och jag vågar knapp röra den i rädsla av att den ska brytas. Jag måste bara beskära den. Men fråga är hur?
”Men det är väl bara att toppa den?” kanske du tänker. Ja, jo så tänkte jag också för 2 år sedan och gjorde det i hopp om att den skulle förgrena sig. Kan säga att den inte gjorde det…
Den har bara fortsatt växa rakt upp. Jag är 180 cm i strumplästen så du kan fatta hur hög den är nu. Och då stammen inte växer sig direkt kraftig är det en ytterst ostadig växt jag har på fönsterbrädet.
Vad ska jag göra med min fiolfikus?
Snälla hjälp mig!!! Vad ska jag göra? Jag vill ha en frodig, välmående fiolfikus som kan växa till ett träd med flera grenar.
Nej det är ingen snygg syn med den här Långben som snart slår i taket. Kommer brytas snart om jag inte klipper till eller beskär den. Som du hör vet jag inte ens vad det heter. Toppa?
När du äter en kanelbulle – vad siktar du på då? Tror det är en minoritet som tycker den yttersta ringen av kanelbullen är det bästa och lämnar den saftiga kärnan; bullfiléen där hän. Eller vad säger du?
Det bästa på kanelbullen: bullfiléen!!!
Men att få torra kanter är väl ofrånkomligt? Nja, inte om du bakar en butterkaka (läs HÄR) eller om du som jag gjorde i förrgår – lägger de ogräddade bullarna tätt i en form med hög kant så de liksom jäst och gräddas ihop. Vips så försvann alla torra kanter och alltihopa blev en saftig bullfilé!
Ja jo, nu tänker du, som vän av ordning, att det visst är kanter på denna men inte lika mycket som om det hade varit lösa bullar eller hur?!
Jag har ett favoritrecept för vetedegar som ger de saftigaste kanelbullarna och det är DETTA RECEPT med kall degspad. Jag hade inte tiden att jäsa så länge som den kalla degen behöver så jag valde mitt förra favoritrecept som har mycket kortare jästid, läs det HÄR. Men nu blev jag påmind om hur mycket bättre den kalla degen är. Inte alls dåligt recept, nej då, bara att det andra är så ini bängen himlens bra. Får göra ett bak till.
Istället för att toppa med pärlsocker, mandelflarn eller hackade nötter så valde jag en frosting.
Frosting till bullar
Vispa ihop florsocker med några droppar vatten i taget och rör ihop med gaffel eller liten visp till en rätt så fast men ändå riving smet. Ringla över bullarna med gaffeln/vispen och låt stelna.
Tycker det ser så där härligt inbjudande ut. Inte så perfekt utan det blir vad det blir. Något det verkligen blir är gott!
Förra vecka fick jag vara med på lanseringsmiddag för Rörstrands nya porslin Ostindia Svart. Det var så vackert alltsammans och jag vågar satsa rejält på att Ostindia Svart kommer bli populärt. Både av de som är vana Ostindia-fans och även de som inte tidigare känt att det varit ett mönster för dem då den nu är mer grafisk och kan tilltala de lite stramare designsökarna.
Jag var bjuden på middag ute på Djurgården och till det söta lusthuset vid Djurgårdsbrunn. Och visst vill man ha ett litet lusthus när man ser ett som detta?
Ett litet uterum med plats för de små tillställningarna och med endast plats för måltider och samtal.
Så vackert och inbjudande. Överlag att kunna öppna upp dubbeldörrar är något jag verkligen kan lägga i min drömmar-mapp.
Så härligt och inspirerande gäng som kom. Gamla och nya vänner. Johanna, Caroline och Emily i samtal samt Emma och Emelie också.
Kan ha varit sommarens sista varma kväll. Ljuset var magiskt och solen trillade ner skrämmande fort ändå.
Och så här glad var jag att få vara med på allt detta fina! Foto: Emma Grann / Studio Femme
Och det här med runda bord är också något jag har i dröm-mappen.
Vackra Ostindia Svart.
Utöver det vackra mönstret så är själva tallriksmodellerna väldigt härliga. Den djupa tallriken är generös och passar perfekt för höstens grytor.
sollen dippade ner bakom träden och vi välkomnades in till lusthuset.
Martina från Rörstrand, som jag jobbat med på den HÄR visningen, tog oss på en resa ända till 1746 när en skärva av ett porslin fanns i ett vrak på havets botten. Hur den skärvan med ett enastående vackert mönster på fick bli till förlaga för porslinet Ostindia som lanserades 1932. Då ljust blått med mörkare blå blommönster samt en liten brun kantlinje. Foto: Emma Grann / Studio Femme
Flera små Iittala-vaser med höga smala ljusstakar i kalla metaller på grå duk – triss i snyggisar!
Rödbetsrisotto med friterade chevrebollar. Kan inte med ord säga hur gott det var. En fin variant på rödbeta/chevre-klassikern. Skulle vilja testa det själv.
Utöver att porslinet nu fått en svart kostym har den brun kanten försvunnit. Jag var tvungen att fråga varför. I designprocessen var den brun kanten med men det skar sig och blev inte alls en bra enhet. Spännande det där, hur man i huvudet tror det blir bra men i praktiken inte alls lika bra. Bra att faktiskt testa alla idéer.
Älskar den här bilden. Jag undrar så vad Ebba sa som fick mig att garva så mycket. Och så undrar jag vad det är för spännande som Emma och Johanna går igenom där bakom. Foto: Emma Grann / Studio Femme
Gick ut för att se det fina lusthuset utifrån i mörkret. Gjorde min längtan efter ett uterum ännu större.
Så fint att titta in och se värmen; både den fysiska och den goa varma stämningen.
Stort tack Rörstrand för en fin kväll och grattis till en fin ny servis i Rörstrandsfamiljen.
Bjuder mamma till mitt hemmakafé är ett inlägg tillsammans med Siemens
Idag är det kaffets dag och vad passar då bättre än en gofika hemma? Jag vill ge min mamma en riktigt härlig kopp för att bjuda tillbaka för alla de fikor hon bjöd på som barn.
När jag var liten åkte jag ofta in till stan med mamma på tunnelbanan. Mina föräldrar har inte körkort så t-banan var vår bästa vän kan man säga. Mamma arbetade som lärare och på fritiden stickade hon – hela tiden. Hon stickade åt garnaffärer så det var ofta leveranser till dem med vackra koftor och tröjor hon skapat. Hon har alltid inspirerats av att gå runt på stan, se på skyltningar och i butiker. Detta är nog något som spillde över på mig för jag älskar också att bara gå runt och se. Insupa inspiration. Det var många turer till stan för oss två.
Något som ingick vid varje stadsbesök var att gå på kondis och kaféer. Mamma är ingen fantast av fast food så jag fick aldrig gå på hamburgerställen när det var lunch utan hellre en stadig schwarzvaldtårta än en burgare. Gäller att ha sina prioriteringar alltså!
Då kaffe är mammas livselixir skulle det vara de bästa fiken och när kaféet Piccolino i Hötorgshallen började med något helt galet exotiskt som cappuccino blev det ett stamställe. Åh vad det såg gott ut tyckte även jag som barn. Skummig mjölk som såg ut som en gräddig efterrätt.
Mamma gav sig på att göra en egen variant hemma i köket med bryggkaffe, uppvispad mjölk och kakao på. Nja, blev ju inte som proffsen gjorde det men ändå – kändes ju så kontinentalt.
Nu 30 år senare är det min tur att, i mitt kök, ge mamma en riktig cappuccino. Nu behöver vi inte åka tunnelbanan i 30 minuter för att sätta oss på kafé utan här finns riktigt proffsigt hemmakafé med perfekt cappuccino. Cirkeln är sluten.
Fina, inspirerande, energirika och starka mamma. Om jag har hälften av hennes energi när jag är 83 kan jag skatta mig lycklig!
Hemmakafé med Siemens EQ.9 plus
Jag startade mitt samarbete med Siemens innan sommaren och har fått testa Siemens EQ.9 plus nu en tid och verkligen lärt känna kaffemaskinen. Se mitt första inlägg HÄR. Nu har jag hittat både favoritinställningar med finjusterad styrka, temperatur och nya finesser.
Det som jag verkligen uppskattar är hur enkel den är att rengöra och hålla fräsch. Kaffemaskinen säger till själv när den behöver tömmas på sump och den sköljer sig själv regelbundet men att plocka ut de bryggenheten och skölja är supersmidigt.
Något vi här hemma uppskattar mycket är de två facken för bönor som gör det möjligt att ha olika typer av kaffe i samma maskin. Vi varvar mellan espressobönor och vanliga bönor så vi kan välja på espressodrycker eller bryggkaffe.
Något maken upptäckt är mugg- och koppvärmaren ovanpå maskinen. Perfekt när vi vill ha en riktigt värmande fika för är en varm mugg håller kaffet varmt längre.
Lätt att sätta in mjölken och hålla mjölkhållaren i kylen när inget kaffe ska bryggas.
Min 83-åriga mamma blev barista på första försöket
Jag skrattade mig alldeles varm när mamma skulle ge sig på att fixa fika till oss. När hon överraskades av ljudet när bönorna maldes och hur hon hoppade till av ljudet när mjölken puffade till med ett härligt ångmoln. Det är riktiga grejer detta och görs gediget. Precis som i stans coola barista kaféer.
Hon har som jag sa inte körkort och är inte helt bevandrad med de nya tekniska sakerna så som dvd och laptop men här rattade hon fram härligt fika till oss utan några problem.
Och så gulligt hur hon liksom pratade med kaffemaskinen, som om de jobbade tillsammans för att få fram bästa kaffet.
Cappuccino för två och egna inställningar för den perfekta koppen. Så smidigt att ställa in för sina egna favoriter.
Det är här jag önskar att det fanns doftfilter för skärmen. Du vet väl hur gott nybryggt kaffe doftar så tänk på det och suktas.
Fika hemma med rykande kopp och nybakad kardemummakaka slår ju alla tjusiga stadskaféer med hästlängder.
Blev cappuccinon godkänd då? Det kan du ge dig på!
Fint att få bjuda igen på proffsig fika hemma i mitt kök. Och så lyxigt att få en stund tillsammans. Att sitta ner med en kopp och hinna prata är ju de bästa stunderna här i livet.
Lösgodisets dag! Det ska vi fira eller hur!? Jag har redan laddat med en laddning här hemma så ingen kommer gå lottlös på lösgodis. Eller plockgodis och smågodis. vad säger du? Jag säger nog lite av varje av de tre jag nämner här i alla fall.
Lösgodisets dag – skatten vid regnbågens slut
Av det godis jag hade så var det ju väldans glada färger så att göra en regnbåge låg nära till hands.
Den här påsen är ikonisk eller hur? Vet du historien om den? De här cirklarna på påsen ska symbolisera mynt som, främst, barn la upp på disken i kioskerna som fanns förr. Ni vet – när man sa: ”en sån, två sånna och… två sånna…” för man fick då inte plocka själv utan det gjorde kioskägaren. Så de mynt som lades fram kunde vara 1-krona, 2-krona och olika småmynt med 5-öring och 25 öring mm. De hade samma storlek som cirklarna på den klassiska godispåsen. Gulligt eller hur?!
Ja, nu är det inte så mycket mer att göra än att grabba tag i regnbågen och ställa till med ett kalas. Ha en god dag och lite lössläppt kanske, hi hi.
Jag är stolt över att vara svensk kvinna idag. Så mycket som händer i vår värld som går i rätt riktning för att svenska kvinnor vågar vara starka och stå upp för sin sak.
Pressbilder
Tänker så klart på Greta Thunberg och jag leker med tanken att Greta är en morph mellan Greta Garbo och Pippi Långstrump. En Greta som blir känd i hela världen för att vara stark, egen och inte skratta på beställning samtidigt som hon är starkare än vad som är mänskligt. Slänger in en annan fiktiv gestalt – Lisbeth Salander som enligt Stieg Larsson är en modern version av just Pippi.
Jag lever i en värld av influencers och det är till nästan 100% skapad av tjejer och kvinnor. En helt ny värld av företagare som skapat sina egna yrken, kämpat mot fördomar om att det inte är ett riktigt jobb men när en influencer har tusentals och vissa tom miljontals följare och läsare har de makt, som de förtjänat då läsarna ju väljer att följa, att få ut budskap. Therese Lindgren starka budskap om psykisk ohälsa har hjälpt otaliga. Margaux Dietz har fått unga att förstå och intressera sig för politik.
Mina vänner Maria, Emma och Johanna som är bloggveteraner väljer att använda sina plattformar för att nå ut till mängder med budskap om hållbarhet och skapat Klimatklubben. Från noll till hundra och exakt nu står de på bokmässan och föreläser med sin bok Gör skillnad. Jag är så imponerad.
Jag nästan gråter på tanken hur mycket styrka så många tjejer och kvinnor har idag och att de själva skapar sin väg. Det är så mäktigt och framtiden känns så spännande.
En parantes: jag vill tipsa om avsnittet i Framgångspodden med Per Schlingmann som just pratar om hur kvinnor idag gör något helt fantastiskt och äger media idag. För att de (vi) gör det vi brinner för, jobbar stenhårt och skapar en helt ny typ av ekonomi och kommunikation. Så ödmjukt stolt över att få vara en liten liten del av denna revolution som nu sker.
Idag är det klimatstrejk. Det spås bli den största manifestationen över hela klotet i modern tid. Det är mäktigt, det är viktigt och det är NU. Vi är en del av detta NU.
Julen 2019 är en glad jul om jag får gå på det jag hittills har fått se. Pressmeddelanden och lanseringar tycker jag visar up en kreativ och glädjefylld jul som sagt.
Den första julvisningen jag fått gå på var Rustas förra veckan. Du vet när sommaren tog en repris och levererade värme, då fick jag kliva in på Göta Lejon på Söder. I foajén var det pyntat med ljusslingor, granar, julmusik på hög nivå och alla som var där tindrade med ögonen.
Det som jag drogs till allra först var de söta lampslingorna. Ja, alltså det är 3 lampor på rad i olika former. Här ovan var det tre små söta isbjörnar som hängde ihop. Hur söta???
Glögg och kanderade popcorn. Och kanderade popcorn som blivit min stora last ska jag frossa i hela december kan jag tro. Receptet hittar du HÄR.
Sedan öppnades portarna till salongen. Och här höll jag på att svimma!
Hela scenen var omgjord till ett långbord omringat av en hel julvärld med mängder av julgranar och julstjärnor i taket.
Så vackert långbord med julblommor och juldetalajer utan att det var julrött överallt. Flera små saker sätter julstämningen tillsammans. Som de små söta julstrumporna som blev till bestickhållare och servettring.
Längtar så efter julblommor. Skönheten, doften och stämningen!
a
Och hur kul var inte det här sättet att placera ut gästerna? På långbänkar klädda med fäller var paket utplacerade med namn på. Lyxigt placeringskort måste jag säga. Men paketet var inte bara ett pressprov utan…
… något som vår värdinna Ellen Bergström hade valt att vi skulle göra paketleken med. Så sjukt kul att göra, en garanterad succé och speciellt när det är bland gäster som inte känner varann så bra som det är vid pressträffar. Skrattade så jag grät.
Rusta visar upp tre olika stilar; den klassiska, den stiliga och sedan den lekfulla. Något för alla. Det jag blev så glad av var julbyarna som lyser och kan röra sig. Finns i många olika storlekar och denna ovan har ett tåg som kör i tunneln under staden.
Och just tåg finns det även att ha i granen. Ja, alltså inte under granen utan uppe i granen. Du fäster den på stammen. För alla oss älskar av Polarxpressen är detta ju något helt magiskt!
En annan favorit som fångade mitt öga var julgransljusen med en liten kristall. Mycket sobert för den stiliga och sobra julgranen.
Jag hade två granar förra året. Det var premiär för mig att klä två granar. Tidigare haft en extra men då bara ren och naken så att säga. Så förra året slog jag till och hade utöver min vanliga gran även en gran med ENDAST ÄTBART pynt. Jag blir nu lite sugen på att se över om det ska bli två granar även i år eller hur jag ska satsa.
Något jag definitivt vill ha till min gran är i alla fall en sådan här krankorg. En stor, låg och vid korg att ställa sin kanske tråkiga granfot i och gömma. Blir ju så fint och stiligt.
Nissedörren som kom för nåt år sedan verkar inte ha tappat i intresse utan snarare utöka. Det finns dörrar i olika utföranden, fler tillbehör, små nissar och en hel drös nissebus med lappar, en för varje dag, som nissen lämnar till barnen.
Ja, detta var en bråkdel av allt vi fick se. Jag kommer nu försöka få in så mycket inspiration jag kan för julen och när det sen väl är dags är ni redo att gå loss och njuta av årets mysigaste veckor.
Nybakad kardemummakaka med kaneläpplen kan vara det perfekta sättet att fira äpplets dag som faktiskt just är idag. Ja, att mumsa ett nyplockat, friskt äpple helt au naturell är så klart det bästa men om du vill göra något med dina äpplen så är kardemummakaka med kaneläpplen ett festligt sätt fira äpplets dag tycker jag.
Gör så här: Sätt ugnen på 175 grader och smöra å bröa en form med löstagbar kant, ca 24 cm i diameter.
Vispa samman smör och socker med elvisp. Stöt kardemumman ordentligt i mortel och häll i smeten tillsammans med ägget. Fortsätt vispa till en smet.
Blanda i mjöl, bakpulver och mjölk. Vänd ihop till en slät smet. Häll smeten i formen.
Skala äpplen, kärna ur och skiva till klyftor. Lägg i en skål och strö över kanel. Vänd runt så äppelklyftorna blir täckta av kanel. Placera ut klyftorna på kaksmeten i formen och tryck ner något. Avsluta med att strö över pärlsocker.
Ställ formen långt ner i ugnen och grädda i ca 50-60 min. Rekommenderar att testa med provsticka för att se när kakan är klar. Ta ut kakan och låt svalna.
Serveras på valfritt sätt, tex med grädde och stekta äpplen för än mer äppelkalas.
Hoppas det ska smaka och att du nu får en fin äpplets dag.
