Sillkestofu med dressing och krisp. Låt oss bara ge den lite kärlek! Att vi plockat upp rätter efter vår Japanresa är lätt att märka här på bloggen tycker jag. Nya ingredienser, smaker och sätt att äta har landat på vårt bord och en av mina nya besattheter är Hiyayakko. Vilket är silkestofu med toppings. Dvs den lena milda, smälta-i-munnen tofun som kryddas upp och serveras kall. Omöjligt att värja sig när det milda lena möter det salta och, om man så vill, heta. Har du inte ännu testat så är det nu i helgen det sker!
Gör så här: Häll av tofun och för försiktigt ut den ur sin förpackning så den blir hel på ett fat med liten kant. Silkestofun är skör så det blir lätt nagg på den.
Blanda samman soja, honung, sesamolja, chiliflakes, pressad vitlök och risvinäger i en skål. Skär salladslök fint.
Skär tofun i kuber där den ligger på sitt fat och häll over dressingen. Strössla över salladslöken. Redo att serveras.
Jag serverar den som ett snacks, antingen som en stående förrätt vid fördrinken eller som oftast; när familjen lagar fredagsmiddagen ihop så står hiyayakkon, silkestofun där att ta av under tiden. Perfekt att nibbla på.
I söndags var det storslaget värre då var jag inbjuden att gå på galapremiären av Downton Abby – The grand finale, den sista och avslutande filmen i först TV-serien och senare filmerna om adelsfamiljen Grantham bosatta på just Downton Abbey. Filmen har premiär idag fredag.
I inbjudan stod det att man gärna fick komma klädd i passande kläder samt att det förelogs att man skulle ta med sig sin mamma. Jag gjorde båda delar.
Först var det en afternoon tea på Brittiska residenset på Djurgården och aldrig hade väl någon vågat tro att vädret i september skulle bjuda på högsommartemperaturer. Så att stå på terassen och njuta av solen och vyn över djurgårdskanalen var ju bara det helt makalöst.
Bild tagen av Sofia Henriksson. Tycker hon verkligen fångade stämningen så fint. Tack för bilden Sofia.
Det bjöds på små sandwichar, scones med clutterd cream, shortbread och kolasnittar. Till det musik från pianist. Så fantastiskt i dessa lokaler.
Den brittiska ambassadören halade oss välkomna. Vi fick mingla och ta bilder i en rolig selfie-maskin.
Sedan var det vidare färd till Rigoletto där filmen visades.
En helt marvellous afternoon om jag får säga så. Filmen var enligt mig den bästa av de tre. Jag grät floder i slutscenerna men det är väl inte konstigt? Det är ju ett slut och de är som så ofta sorgliga… Ja, du får se och säga vad du tycker. Filmen har premiär på fredag. Ladda upp med en afternoon tea du med och njut av en brittisk upplevelse.
Att nu få umgås inne, träffas i lugn och ro och fika med goda pajer är väl bland det härligaste hösten ger. Det är något med paj, både söta och salta, som hör hösten till. Höstpaj – ett ord man gillar va?! Här får du massa tips på pajer som passar perfekt till hösten.
1) Vi börjar med en klassiker; smulpajen. egentligen så är allt med ett täcke av knäckigt smul på perfekt. Men det är nog ändå nu man vill ha socker- och kanelvända äppelbitar under det där täcket på en smulpaj va? Klicka HÄR för recept.
2) Men kanske du vill ha en snygg-paj? en sådan där som är mer värdig Instagram? Då är det den HÄR pajen du letar efter. Och extra snyggt med blåbär som gör den mörk och riktigt snygg men kan så klart bytas mot alla möjliga bär och fyllningar.
3) Danskarna göra allting så bra, det är bara att ge dem det och en dansk äppelpaj, eller äppelkaka som de kallar de, är så makalöst god. Med sitt pajtäcke så blir äppelbitarna bakade där inne till himmelska höjder. Du måste testa det HÄR receptet.
4) Om du gillar smulpaj och även toscatäcke så kommer du fullkomligt älska denna dubbelbakade paj. HÄR hade jag en blåbärspaj att göra och tänkte att varför välja mellan två goda ting? ”Jag tar båda!” tänkte jag. Och det var tur det.
5) Att baka med päron tillhör inte vanligheterna och det är synd det. Så gott med dessa fantastiska sötma och fruktighet. Tillsammans med denna mandelmassepaj så blir det helt underbart. Se receptet HÄR.
6) Det kan vara så att det HÄR är min favoritpaj ändå. En äppelpaj med himmelska smaker och dofter. Varför speciell? jo för täcket är gjort med pepparkaksmix! Alltså – snälla nån, den måste du göra!!!
7) Lätt att tro att pumpapaj är något för halloween för pumpan eller jul för kryddningen men den funkar hela året. De är så härligt saftig och kryddig vilket gör den höstkomptaibel. Barnen fullkomligt älskar den och nämner den HÄR i samma veva som vi börjar prata om vad vi ska göra i höst; ”vi ska mysa, kolla på Harry Potter, äta pumpapaj och tända ljus”.
8) Okej, vi kan inte prata paj och höst utan att säga kantarellpaj också! Det går ju bara inte att missa den. Så kolla in receptet HÄR och servera på en härlig lång höstmiddag som försnacks eller förrätt.
9) När vi ändå är inne på det salta så tar jag en som är en perfekt rätt för höstmiddagarna. En paj jag får mina drömmar om den engelska myshösten uppfyllda. En köttfärspaj med täcke av potatismos. Drömmen hittar du HÄR.
10) Min nya favorit är fransk, förra förvånande kanske? En lökpaj med sardeller, en pissaladiere, är perfekt liten munsbit till ett glas eller på en buffé ihop med annat eller som tillbehör på en middagstallrik. Söt lök, salta sardeller på god pajbotten – oslagbart! Kolla in HÄR och skräms inte av påsken…
11) När många ska matas och plånboken är tunn har jag en köttfärspaj som hjälp på båda punkter. Den HÄR köttfärspajen är kanske världens bästa matpaj???
Då var dagen här! Lanseringen av årets glögg från Blossa, Blossa 25. Och som du vet är detta något jag alltid sett fram emot och längtat efter. och som vanligt har det varit ledtrådar i sociala medier. Så vad smakar årets Blossa 25 då???
Det har varit bilder på Schweiz med edelweissblommor, Matterhorn och alper samtidigt som det varit granskott och apelsiner. Jag tänker på Toblerone och choklad mest när jag tänker Schweiz – speciellt efter min Genèveresa förra december… Men kan en glögg smaka choklad? Kanske ihop med apelsin? Näe, jag var lite förvirrad…
Årets glögg från Blossa 25 smakar…
Men nu är smaken avslöjad och årets Blossa smakar: glühwein!!! Såg någon den komma??? Inte jag i alla fall.
Så här säger pressmedeleandet: Blossa 25 tar sig över böljande snödalar och barrklädda bergstoppar för att slutligen landa i Alperna. Självklart är därför årets glögg en hyllning till det traditionsenliga glühwein – med en twist signerad Blossa. Detta är därmed vår första årgångsglögg gjord på rödvin, något många har frågat efter. Glöggen är framförallt en tolkning av glühwein men får sin karaktär från citronzest, torkade pomeransskal och granskott. Lite enbär har tillsatts för att förhöja smaken av skog. De knallgröna granskotten är vår hyllning till de natursköna och friska alpmiljöerna. Som vanligt har våra glöggkryddor fått macerera och lagra i minst fem månader, innan de blandats med övriga ingredienser.
Och inte nog med detta. Till årets upplaga av årgångsglöggen lanseras en unik glöggmugg i samma design, framtagen i samarbete med Rörstrand.
Årgångsglöggen från Blossa 25 finns redan i beställningssortimentet.
Hur smakar Blossa 25 Glühwein?
Vi börjar med det faktum att det är en rödsvinsglögg! Det har jag verkligen velat ha länge så tack för det! För alla oss som gillar klassisk glögg kommer känna oss mycket trygga och nöjda med smaken. Jag kanske skulle säga att det är Blossa fast inte lika söt. Något många brukar just säga när de önskar någon annan glögg än just klassisk starkvinsglögg från Blossa – för att den är rätt djup i sin sötma. Det här är en lite lättare glögg. Eftersmaken är väldigt mycket pepparkaka. Så med andra ord: en julig dryck!
Låt mig få spana lite. Jag pratade om att vi söker trygghet i en skakig tid och värld på julföreläsningen på Formex. Och vad är väl mer tryggt än att en glögg smakar som sin europeiska kusin glühwein? Det är som om man inte vill störa för mycket, skapa för stora kullerbyttor utan ge den klassiska Blossan en rimlig och trygg variant. Och en röd flaska! Det gillar man ju, eller hur?
Ska vi ta och titta lite mer på designen? Ja, den är röd och det gillar vi som sagt men sen då? Ren, avskalad och rätt enkel. Fint med siffrorna i silver men… nej, det är inte en flaska som kommer gå till topplistan av snygga årgångsflaskor. Synd att man inte gjorde mer alptoppar, det är mest himmel med lite tråkiga molnkorvar om jag ska vara ärlig. Men hej, det är bara min åsikt, andra tycker nog annat.
Jag fortsätter den stående traditionen är med provsmakningar: 2012, 2013, 2014, 2015, 2017, 2018, 2019, 2020, 2021, 2022, 2023. och 2024. Hur galet är det inte att se att jag med detta alltså bloggat i alla dessa år! Minns så väl den där första gången -12. Mitt första stora event jag var bjuden på, jag då med min lilla julblogg Hellys jul. Smet iväg från mitt jobb jag då hade för att närvara påläggen hem till lägenheten i stan där min 3-åring och snart 2-åring var hemma. Så länge sedan nu att jag knappt minns det. Och också en tidsresa att se hur olika tiderna är; då var det stora events på lokal med massa påkostade effekter. Nu är det ett mer rimligt pressbud till journalister och influerare. Ja, det var bara en parantes men intressant ändå.
Nå, är det en glögg för 2025? Är du sugen på att testa?
Vågar man börja om? Är det lönt att göra något annat? Jag kommer på mig själv med att många gånger tänka ”om jag bara hade börjat med (vad som helst) för 20 år sedan, då hade det minsann blivit något av mig”. Att jag liksom jämför mig med andra som kanske kommit längre, högre än jag bara för att de kanske började tidigare med det jag är intresserad av. Men det är ju helt skevt tänkt. För tiden är väl inte slut…?
Om jag nu tänker att mitt 20 år yngre jag borde ha fattat hur livet, världen då stod och att tex sociala medier skulle explodera och att jag då skulle ha varit tidigare än vad jag var. Eller att jag då skulle ha lärt mig ny teknik då som jag nu tampas med eller investerat i nåt som nu slagit osv. Det är ju väldigt lätt att tänka så här, att säga att det är försent nu ändå och stå still.
Men om ditt 20-åriga framtida jag kunde prata med dig – vad skulle hon då säga? ”Tänk om du bara hade börjat med/fördjupat dig i/satsat på det där då!” Det kanske är mer intressant att tänka så än att gräma sig över vad ditt 20 år yngre jag inte gjorde?
Jag hade som slutprojekt på reklamskolan Berghs 1999 en mycket snygg låda jag designade med alla ingredienser för en middag för två tillsammans med ett recept. Det var min idé och den togs emot väl. ”Vad smart med alla ingredienser i en låda så man inte behöver handla men att allt till måltiden är från grunden och lagas av en själv” var orden jag fick. Då fanns det inget som hette matkasse och jag var alltså på något som eftersöktes. När jag sedan sökte jobb på reklambyråer som den art director jag nu var diplomerad till sa alla som såg mina arbetsprover att lådan var ju en jättebra idé och att jag borde göra något med den. Jag höll med men jag sökte ju jobb som AD, det jag just examinerats som. Tänk om jag då hade satsat på kassen? Hade det då funnits en Helenas matkasse över hela Sverige? Om du har sett filmen Sliding Doors så kan jag ibland tänka in mig här i det scenariot.
Det är i dessa tankar jag vandrat och bestämt mig för att göra något helt nytt, vid sidan av det jag gör så klart. Om mitt framtida jag tackar mig eller säger att det kanske inte var så bra, det vet jag inte men det spelar ingen roll. Jag kommer idag gå min första lektion, det första kurstillfället i en skrivarkurs. Jag skriver här på bloggen nästintill varje dag, jag är per definition författare då jag gett ut två böcker och blir anlitad av tidningar för att skriva artiklar men känner att jag liksom fuskar i mitt skrivande. Jag har ju inte gått en kurs! För så tror jag många, framförallt kvinnor, tänker. Jag är inte keramiker fast jag säljer mina koppar, fotograf fast jag säljer bilder, hantverkare fast jag säljer mina, sångerska fast jag anlitas till events osv för jag har inte ett diplom från en utbildning.
Jag säger inte att jag kommer nu bli romanförfattare bara för att jag gått en kurs, det krävs lite mer än så, men jag tänker att detta kan vara givande på många sätt. Att få lära mig hur en berättelse tar form, får sina detaljer så den växer, hur personer kommer till liv och hur en historia ska hålla från första till sista ordet.
Jag vill framför allt inte att jag om 20 år just säger till mitt gamla, dvs nuvarande jag, att jag borde ha testat något nytt och ha ”tid” på mig att utforska det.
Så nu vid 51 tar jag körkort, börjar en helt ny kurs, jag har tagit hål i öronen och sätter mig vid rodret av den båt som kallas Helena Lyth och kör den mot nya vyer. Det kan väl bara bli bra?
Vill man ha saftiga kanelbullar så är det i långpanna det blir som en enda stor bullfilé, som jag kallar det, och med mitt recept vågar jag lova att det blir de fluffigaste och saftigaste bullarna någonsin. Och med glasyr ovanpå så säger vi succé! Det här blir vinst varje gång.
Saftiga kanelbullar med glasyr i långpanna
Ingredienser: 50 g jäst 5 dl mjölk 1,5 dl socker 0,75 tsk salt 0,5 tsk kardemummakärnor 900 g vetemjöl special 150 g smör 1 ägg + vatten till pensling
Fyllning: 150 g smör 2 dl socker 2 msk kanel
Glasyr: 2 dl florsocker droppar vatten
Gör så här: Ta fram smör så det blir rumsvarmt. Smula ner jästen i en degbunke (gärna i hushållsmaskin) och värm mjölken till fingervarmt. Häll lite av den varma mjölken över jästen och rör så jästen börjar lösas upp. Häll på resten av mjölken. Vispa/rör tills jästen är helt upplöst.
Mortla kardemummakärnor och häll i bunken samt socker, salt och rör samman. Häll i lite mjöl, ungefär 1/3 av mängden, och blanda. Klicka i smöret och blanda. Fortsätt med mjölet tills de blivit en fin, glansig, smidig deg.
Täck över degbunken med plastfolie och kökshandduk. Låt jäsa i 1 timma.
Gör under tiden kanel-, socker- och smörfyllningen. Rör ihop till en jämn bredbar smet.
Sätt på ugnen på 220°. Häll ut degen på en lätt mjölad arbetsbänk och knåda ihop. Kavla ut och bred ut smörblandningen över hela ytan.
Rulla ihop till en jämn rulle och skär i delar, ca 2-3 cm breda Lägg efterhand i högkantad form med bakpplåtspapaper. Blir två plåtar. Låt jäsa under bakduk ytterligare 30 minuter.
Vispa/blanda ihop ett ägg med gaffel och ha en tsk kallt vatten i ägget. (Det är för att behålla jäsningen på bullen när det penslas) Pensla med varsam hand över hela bullen. Grädda mitt i ugnen i 8-10 minuter. Låt svalna på galler.
Vispa ihop florsocker och vatten och ringa över bullkakan. Servera genom att bryta loss bullarna.
Alltså saftigheten i dessa bullar. Går inte att återge på bild så du får lita på mig. Eller testa själv så du ser och märker. För som jag sa kallar jag mitten på kanelbullen, när de rullas så här klassiskt, för just bullfiléen; den saftigaste biten av bullen. När bullarna bakas så här ihop så blir ju hela bullen filésaftig. Blir bäst! Så, sätt en deg nu och njut.
Klockan 08.04 klev jag igår in på Skansen. Det var något speciellt att gå runt i ett helt tomt Skansen och få allt för sig själv. Stilla, vackert, tyst och historiskt vart man än vänder sig. Bara ett stenkast från city. Jag var bjuden på en pressvisning för Skansens utställning Sömmar & stjälkar – där det botaniska möter modets historia. Men jag skulle vilja kalla det: Blomsterkonst möter klädkonst för allt, exakt allt var enastående. Men förgängligt! För som alla vet så är blommor något vi har för ett tag – så passa på. Detta vill du INTE missa. Utställningen är en del av Skansens trädgårdsdagar och utställningen är öppen 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 september 2025, kl 10-17. Ingår i ordinarie entré till Skansen (årskort gäller).
Den värme vi har fått här i Stockholm är överraskande och med den blir mornarna vackert dimmiga. Att se Stockholm i detta mjuka dis var fantastiskt.
Utställningen är i Skogaholms herrgård som många nog passerat utan att kanske tänka på det. Nu har du chansen att kliva in och bara det vill du inte missa. Man bokstavligen kliver in i historien.
I den varma morgonen var det underbart att få ha en frukost i det gröna. Eller i gruset kanske.
Årets utställning till Skansens trädgårdsdagar utforskar modets och botanikens gemensamma värld när handplockade plagg och accessoarer ur Skansens textila samling, de äldsta från 1770-talet, får sällskap av Johan Munters storskaliga blomsterinstallationer i säsong. Han återvänder till Skansen för ett andra år och alla vi som är bekanta med hans hantverk vet att han alltid överträffar de vildaste fantasier. Sist jag träffade honom var i våras på en lika solig dag. Då handlade det om tulpaner och han påminde mig om att det nu är dags att sätta tulpanlökar…
Färska blommor och historiskt mode. En fantastisk kombination.
Som det står i pressmedelandet: Med utgångspunkt i färg, form, material och mönster tolkar Johan Munter klädesplagg och accessoarer från tre århundraden, både herr- och damplagg, varav flera visas för allmänheten för allra första gången. Med 1700-talsherrgården som kuliss blir resultatet en poetisk upplevelse där olika rum blir till scener.
Det Johan beskrev var att varje rum är en del av livet. Det är barndom, kärlek, bönder med odling, skörda livets frukter och allt möjligt. Och rummen är inte i ordning av livet för: Alla har sin egna livsgång – vissa möter kärlen vid 16 andra vid 66. Det tyckte jag var så fint.
Sömmar & stjälkar, en enastående utställning på Skansen
Och sedan fick vi då kliva in och det blev helt tyst. Det var så mäktigt så ingen fick ur sig några ord.
Skördefest med de vackraste små hattarna, eller heter det hätta?
Åh vad jag önskar att jag skulle våga gå med en sådan på mig. Hur fin???!
Stora salongen. Storslaget på alla sätt. Bilderna ger INTE rättvisa åt det hela. Om du är i Stockholm dessa dagar: 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13 och 14 september 2025 måste du hit!!!
Vackra vita salongsklänningar ramar in rummet likt skira gardiner.
Fint upplockat i det mäktiga blomsterverket på golvet.
Det här rummet var det som nog tog andan ur mig. Myrtenkronor har använts som brudkronor och då historiskt för de brudar som kanske inte var helt oskyldiga vid bröllopet. För att få låna kyrkans silverkrona var hon tvungen att vara oskuld som bekant. Men myrtenkronan, berättade Johan, var en av de uppgifter som var tuffast i floristutbildningen. Ett väldigt pilligt jobb som kräver mycket av floristen.
Och här har Johan gjort något helt enastående. Han ringde sin gamla skola, sin gamla lärare och frågade om eleverna på skolan idag skulle kunna tänka sig göra var sin myrtenkrona till utställningen. Bysterna är Johans privata och eleverna fick var sin att kröna. Jag är mållös.
Utbildning – en del av livet. Här så poetiskt vackert.
Myrtenkronor från Skansens arkiv.
Bondens rum. Vilket plagg har funnits i alla tider i en bondes hem – träskon.
Det må vara en rätt färglös blomsterkreation i jämförelse med de andra rummen men oj vad det doftade. Det var som om man fick en smäll av blomsterkraft i dofter. Den här höga vita som jag redan glömt namnet på var helt makalös.
Någon liten har hittat hem.
Till och med ett fat med potatis var som ett konstverk.
En liten väst med tryckta solrosor fick ligga till grund för det här rummet.
Den som hade på sig den västen back in the days måste ha varit en spännande person.
Solrosor. Energi på stjälk.
Och apropå energi. Det rum med mycket färg fick färgglada blommor…
… och kläder. Så snyggt hur de tre komponenterna kommer samman.
Är det damer som dansar? Eller är det spöken som svävar. Inte utan att det kändes lite på ryggen av rysningar när jag gick in här.
En matta av hortensia. Och vi som vet hur vackert hortensia torkar förstår ju hur galet fint detta skulle bli som en väggbonad sedan när den torkat.
Barndomens rum. Jag tänkte mest på Alice i Underlandet när jag klev in här.
”Barn plockar de vackraste buketterna. De har ingen aning om vad som anses rätt, de bara plockar och gör det de tycker är fint” sa Johan. Exakt så tänkte jag när jag gjorde DEN HÄR buketten. Varför slutar man vara spontan?
Kärlekens rum, erotik och romantik.
Som om rummet lämnats av ett älskande par. Som en scen ur en film.
Efter visningen drog jag mig kvar på Skansen. Så fint att få se min favoritplats så här stilla och tomt. Klockan var 10 och allt öppnat, några få turister, en skolklass och många småbarnsföräldrar tassade tyst runt. Och jag älskar att de som jobbar här få klä sig tidsenligt. Kanske något jag borde byta jobb till, tänker jag ibland.
Skansenbutiken hade precis öppnat. Finns en uppe vid Bollmoratorget för besökarna och även en utanför entrén för alla att besöka utan att behöva gå in. En perfekt plats för att köpa presenter till vänner eller sig själv.
Och julsaker hela året. Sånt som vissa (!) gillar mer än andra.
Ok, långt inlägg men det finns så många fler bilder från utställningen men bäst är att se den i verkliga livet. Så återigen, har du vägarna förbi stan så besök den, du kommer inte bli besviken.
Nu äntligen är det då dags för poddavsnittet vi spelade in under Formex. Under granen goes Formex och framför en publik presenterade vi våra tankar om den jul vi såg där och tankar om det. Och du kanske tycker det är lite väl tidigt att prata jul??? Ja, det tycker jag med men det här är ju för branschfolk som ska planera sin jul och det kan väl även vi som är vanliga och vill planera för årets mysigaste tid i tid så att säga.
Som jag skrev tidigare och säger i podden så är det en annorlunda jul jag såg. Jag har varit på Formex i minst 15 år och sett trender komma och gå och jag har ALDRIG varit på en augustimässa där julen haft så här stor plats på mässan. Företagen visar upp hela sin kollektion av produkter i sina montrar och julen har varit en del av det, lite vid sidan av. Nu var det nästan så det var tvärt om. Julen var dominerande ytorna hos vissa utställare. Och jag vågar säga varför…
Vi lever i en värld som är helt galen, som jag skrev nyss om den gröna trenden. Vi söker oss till det trygga och vad är mer tryggt än julen? Den nostalgiska, minnesvärda, vänliga julen finns där att tänka på, drömma om, när det känns tufft att lyssna på nyheterna. Julen blir något att fokusera stort på.
Men varför finns det då mer saker i montrarna? Hade vi inte köpstopp och att vi skulle sluta konsumera? Jo det är ju det vi har men julsaker kan vi motivera att vi köper. Det är ju saker vi ”behöver”, något vi säger att vi ska använda länge, ta fram år efter år. Kanske till och med tänka att barnen ska ärva. Då kan vi absolut köpa en till vas, duk, lampa, en ny uppsättning porslin, kuddfodral osv. Ett motiverat köp är ett medvetet köp säger vi till oss själva. Det är min spaning det!
Och här följer de saker vi visade:
Jag hoppas du blev lite inspirerad och fick lite uppslag. Kom gärna med tankar. Alltid så värdefullt att få höra vad du som lyssnar tycker och tänker.
Igår var det visning av julen hos Rusta. Jajamen, nu är det jul! Då företagen visar upp sina julkollektioner för press och de ska hinna få med sig det i sina tidningar så ligger dessa julträffar alltid långt i förväg. Men jag klagar inte, du känner väl mig. Och som sagt, igår var det Rusta som bjöd in för att visa sin jul 2025 och det gjorde de med en julmarknad i Färgfabriken.
Alltid så spännande att ta sig till platser som är lite utanför de vanliga adresserna som dagen innan med Studio Lilla Paris men här var det även utanför tullarna så att säga. Vart är vi på väg?
Ett härligt mingel innan presentation och insläpp på det som Rusta i år kallade julmarknad istället för julvisning.
Alkoholfri Aperol Spritz som på ett konstigt sätt här smakade jul.
Brända mandlar doftar ju alltid jul. Så med några sinnen avklarade så var det dags att gå in.
Julen hos Rusta 2025
Nu hörs inte det men så klart var det ljuvlig julmusik i högtalarna så tre sinnen nu alltså. Jag brukar ju säga att man ska fira jul med alla sinnen och här är vi på god väg. Vid en snabb blick så ser julen mycket trygg och vacker ut. Det där rosa galna – det var bara där utanför.
Och för alla som undrar: det är alltså redan nästa vecka (!!!) julsortimentet börjar rulla ut i Rusta-butikerna. Har det någonsin varit så tidigt?
Mycket ljus och tema sötsaker med pepparkakor och karameller.
En klassisk jul med rött och skandinavisk stil.
Favoriten från det bordet var absolut gruppen med flugsvampar.
Men kanske ändå vinnaren för mig var det bruna. Jag såg lite brunt på Formex och det lilla stack ut och fångade mitt öga. Rusta har varit modigare och tagit det fullt ut som en egen mer ”vuxen” kollektion för 2025. Jag gillar det skarpt. Kanske det är 70-talsvurmen som är nu i många butiker och inredningsmagasin med mycket brunt glas tex som även syns i julen?
Väldigt vackert ihop med det gröna.
Nu har du inte fått lyssna på julborden vi spelade in på Formex än då jag inte lagt upp den men titta på den här bilden och minns den sen när du lyssnar. Vad var det de sa…? kommer ni tänka då.
Rusta är nog det svenska företag som har mest ”skoj-jul”. Det är mycket badande och tränande tomtar, enhörningar, rosa granar och små tomtedinosaurer mm. Det finns något för alla och framför allt, något för alla rum.
I angränsande rum stod florist och band buketter av färska blommor. Som en motvikt till allt så har vi ju en av de viktigaste juldekorationerna här – alla växter och blommor. Rusta är stora på konstgranar och de är verkligen naturtrogna. Men att det ska vara äkta blommor nånstans i ens jul tror jag är ett måste.
Jag har så svårt att se min jul utan röda amaryllis, julstjärnor och hyacinter. De och levande ljus – ta allt annat men de två komponenterna är ett måste.
Men det är ju ingen jul utan alla dessa härliga pynt, så är det. Och en annan sak vi pratade om i podden var dessa nya ”pynt” man sätter på den elektriska adventsljusstaken. Det kommer vi se massor av, spanar jag. Rusta är snabb på det med nötknäppare och trummor. Sätt på din gamla ljusstake och den blir som ny. Trendalert.
Nya julbyar från Rusta. De har så många nu att det blir ett helt rum för att visa dem. Alla med sin egna värld och stil.
Ett litet lysande paket under granen kanske?
Mycket inspirerade och julglada lämnade vi marknaden med varsin bukett. Om jag var sugen på att åka hem och ta ett glas glögg, sätta på julmusik och sätta upp ljusslingor??? Svar JA! Men nej, jag må vara jultoka men jag vill inte tröttna för fort så jag ska suga på den julkaramellen lite till.
Igår hade jag den äran att få vara med på en förhandstitt av det nya programmet ”Den italienska husdrömmen” som har premiär idag 3/9 på Kanal 5 och HBO Max. Det var inte bara en förhandstitt utan det var en ren och skär reklamkampanj för att ta sitt pick och pack och dra till Italien och sätta igång med sin egna renoveringsresa. Eller bara i teorin för jag har nog inte det driv som fantastiska Marie Olsson Nylander och hennes man Bill Nylander har. Det är därför det är så härligt med dessa program – man får liksom leva ut sin dröm via dem.
Visningen och lunchen var lagd i den lite missvisande studion Lilla Paris men hej, det är lite som Italien det med. Känslan är helt i hamn med Maries stil som är skavd skönhet om jag enkelt ska sätta ord på det.
Färgglatt porslin och många citroner får mig verkligen att resa till Italien i sinnet. Så ljuvligt vackert.
En varmare italiensk dukning än den jag har här hemma. Men jag går nog i kallare färger ändå.
Och kan vi bara ta in det här rummet? Eller ateljén ska vi nog kalla det. Jag har så många gånger gått på Odengatan och tittat upp på de här fönstren och undrat vem som får husera där och skapa där inne. Att jag skulle få chans att besöka det hade jag aldrig trott. Det var stort bara det.
Det var dags att sätta sig och ta del av 10 minuter av programmet. Och suktas av allt det goda som väntade.
Marie och Bill. Så underbart galna och otroligt inspirerande i det de gör. Och nu har de alltså köpt ett helt hus för 1 euro som man kan göra i Italien. Jo det är sant! Men det kräver att du renoverar allt själv och gör det i en stil som stämmer överens med miljön runt om. Lyckas du inte går huset tillbaka till staden. För det är just det – det står så många öde hus i italiensk städer som tillfallit staden/kommunen eller vad det är. För att få liv i dessa säljer de dem för endast 1 euro. Någon som blir inspirerad nu??? Jag sa ju det!
Vi fick se 10 minuter av första programmet och jag kommer sitta bänkad ikväll för hela. Detta ska bli så kul att följa.
Så mäktigt att skapa sådana här program. Jag har en dröm, ja jag våga säga det nu för det ska man göra har jag hört, om att göra ett julprogram! Jag har haft julblogg, gjort bästsäljande julbok, gjort julpyssel i varje radiokanal och nationell tv-kanal, startat en julpodd och i år kommer en XXX (hemligt lite till) så det som kvarstår är ett eget tv-program med julen. Eller hur???!!! Visst borde det vara nästa grej ha ha. Eller så vinner jag på lotto, tar in värsta bästa teamet och skapar en egen Youtube-kanal.
Som sagt, det kunde inte har varit en bättre location för eventet. Fyra trappor upp utan hiss och skavt, skevt och gammalt på det där sättet som nästan är utrotningshotat i Stockholm.
Jag gick hem och drömde mig bort till italienska byar med vindlande gränder, citronträd och vackra vyer. Och insåg att jag nog ändå inte är bra på det där med spackel och rördragningar…
