Hälsningar från sportlovets Vemdalen

Bloggdagbok Vemdalen

Medans bloggen har uppdaterats har jag fått lediga dagar med sportlov ihop med familj och vänner. Så nu sitter jag här i Vemdalen med några dagar av sköna åk, tid tillsammans och mysiga middagar i stuga med mig i bagaget.

Vi har bilat några gånger nu till fjällen men aldrig har jag varit med om att vi haft snö hela vägen från Stockholm till vår destination. Det brukar snarare vara så att vi reser från vår till vinter men nu var det då härlig sportlovskänsla hela den 7 timmar långa resan.

Det var ett kärt återbesök i stugan vi var i med samma vänner för två år sedan. ”Vad mycket mindre det är!” sa yngste sonen. om det är att minnet av det var större eller om han har växt två år är oklart.

Vi hade inte ens hunnit packa upp innan de var i gång med lek och spel. Men en lång färd tar på krafterna så det var ändå tidig kväll och lång sömn.

För att vakna till vacker vintervärld.

Så snabbt vi bara kunde åkte vi till vårt närmsta system – Vemdalsskalet, och upp på toppen.

Lite busigt och grått väder men sköna åk och lagom långa köer. Förra gången var det pandemi och enorma köer då det var avståndsanpassat.

Klassiskt stopp för lunch i backen. Älskar bilden av skidor på rad. Det är något glädjande med dem.

Ingen gulasch men en sådan underbar umamibomb till svampsoppa. Mums.

Hamburgare till kidsen. Alltid ett säkert kort att få i dem energi.

Och annars kan man alltid säkra upp med våfflor… Så smart av restaurangen här att när man köper en våffla få man en flaska med kork fylld med exakt så mycket smet som behövs för en lagg. Inget spill och kladd. Bara en perfekt våffla. Fast det här med belgiska våfflor… Nja inget för mig. Ska vara de tunna frasiga tycker jag.

Sedan var det hem till stuga för bastu, mys, brädspel och kycklinggryta. Och somna i soffan framför en film. Helt mör efter första dagen. Men pepp på mer.

Nu är bloggen uppdaterad & snygg. Eller vad tycker du?

Portfolio

Det sägs att det tar sju år för exakt alla celler ska ha bytts ut i en människas kropp. Att vi egentligen är helt nya människor vart sjunde år om man hårdrar det hela. Kan det då vara så att det just tagit sju år för denna blogg att få sig en ny uppfräschad design är helt i sin ordning?

Som jag skrev i söndags så har det jobbats febrilt i kulisserna för att få fram en ny design som ska vara bättre och lättare att läsa och söka i. Här ovan så ser du mobilvyn – den man ser när man läser bloggen i mobilen vilket mer än 70% av er gör så den har fått vara tongivande i designen.

Den skiljer sig inte jättemycket från den tidigare mer ära att den blivit lite mjukare med rutmönstret i kanterna och att du ska se vem du trillat in hos, dvs en bild på mig. Innan var det närbild på mitt köksbord vilket kanske inte var så jättetydligt om vem som du knackat på hos.

Så här ser vyn ut om du kommer in via en dator, laptop. Full bredd men nu utan sidospalter som bara var i vägen tidigare.

De/ni som tittar in här har två vägar (främst) in hit och det är att läsa bloggen via huvudsidan och då få hela flödet, med alla inlägg efter varann eller att man sökt sig till ett inlägg och då endast få upp det. Oavsett så vill jag att du som läser ska få så enkel och tydlig läsning som möjligt och med stora bilder då mycket av mitt material är bild. Jag hoppas du känner att detta landat väl och att du gillar det. För jag tar annars mycket gärna emot dina tankar så det kan bli ännu bättre.

Några saker ser jag som behöver ändras nu när allt gått live så du får stå ut med lite barnsjukdomar i början men kanske det bara är jag som ser dessa just nu…

Menyraden längst upp – för dig!

Som du ser så finns det en menyrad längst upp under bilden på mig. Där finns det kategorier som du ska lätt kunna använda för att söka dig till det du är ute efter som recept eller pyssel. Men jag vill verkligen uppmuntra till att använda förstoringsglaset då den ger dig verkligen snabb åtkomst till ämnen och inlägg när du söker. Tex söka på ”påskpyssel” och då få upp alla inlägg med koppling till påskpyssel och sedan klicka dig vidare till valda inlägg som du känner är rätt, via första bild och rubrik.

Ja nu är den då här, mitt nya hem och den sida jag hoppas du ska gilla och känna dig bekväm med. Som sagt – säg mer än gärna vad du tycker/inte tycker om. Det hjälper mig massor.

ÄNTLIGEN, bloggen uppdateras!

Bloggdagbok

Nä men halloj i söndagen. Nu är det stora grejer på gång. Kanske allra mest för mig själv men då jag vet att ni är en stor varm skara (kram!) som tittar in regelbundet hos mig kanske det också kommer uppskattas av dig. Äntligen kommer min blogg uppdateras med ett nytt utseende.

Jag började blogga sommaren 2011 och haft fyra adresser och här hos helenalyth.se är det sedan 28.e januari 2017 jag bott, när jag lämnade Sköna hem för att bli helt egen. Första inlägget på Amelia.se kan du se HÄR. Vad liten jag var då…

Åren har fullkomligt rusat på och det är ju helt galet att det redan gått 6 år. Så många roliga saker som skett och jag vågar tro att mycket har hänt, ändrats och förändrats med mig under dessa år. Det har dock inte märkts alls på bloggen då den haft exakt samma utseende hela tiden. Jag har ändrat lite grann då jag i början hade mycket fokus på en sidospalt som man såg när man lästa bloggen på laptop, som en tidning kan man säga, men då det är endast 20% som gör det så fokuserade jag mer på de dagliga inläggen än det runt om. Ett tydligt och snyggt mobilanpassat läge. Och i den nya designen så ska detta bli än mer tydligt.

Så klart är det nervöst och spännande att förändra något som blivit en sådan konstant sak. Det är som att slänga ut sin stora bekväma soffa – jag vet vad jag haft men inte vad jag får. Men den gamla börjar bli sliten och rätt väl dammig. Dags för något nytt och fräscht.

Och det var ju just den gamla designen som gjorde att min blogg blev kapad i höstas om du minns. Bloggen raderades och var borta. Jag var helt förtvivlad och tappade fotfästet. 12 år av jobb och minnen helt borta. Jag fick snabb hjälp av Haj Agency som kunde hitta bloggen och ta den tillbaka. Det var då designen som ”spruckit” och ett virus hade kunde kryps in i sprickan. Fråga mig inte hur det går till, låter som värsta science fiction, men det gav ju att designen måste uppdateras även av tekniska själ, inte bara estetiska.

Så nu kommer det läggas de sista händerna av Haj Agency på alla ettor och nollor i början av veckan som kommer vilket ger att du och jag får en liten paus. Det blir inga uppdateringar för än onsdag som det ser ut nu. Vilket ju inföll lägligt på sportlovet för mig. Om du nu önskar få lite mer läsning av mig så rekommenderar jag att kolla in mitt stora arkiv. För du har väl inte missat att kolla in kategorierna som finns här som tex Pyssel, Bakrecept, Vinter…

Jag hoppas innerligt att du kommer tycka om den nya designen och känna att den är lättanvänd. Och att det kan bli vår gemensamma plats att mötas.

Den här bilden absolut ingenting med detta att göra men det är en bild som inte hamnat på bloggen och jag är lite sugen på pizza nu när jag skriver detta…

Och om du nu får önska – vad vill du se mer av? Mindre av? Ta gärna en liten minut och skriv en kommentar så jag kan göra bloggen inte bara snygg på utsidan utan även ett bättre innehåll – som du vill ha. Tack på förhand!

Att sova med sovmask var ju en höjdare

Hemma hos mig Sovrum

Hur har du det med sömnen? Jag har, nästan obehagligt sent, kommit på världens grej för att sova längre och få mer obruten sömn eller vad jag ska kalla det.

Jag har absolut inga problem att somna, det är nästan så att jag sover innan huvudet faller mot kudden, utan mitt problem är att jag vaknar mitt i natten och kan inte somna om.

Sedan någon månad så sover alla barnen i sina sängar hela nätterna så jag kan på intet sätt skylla på att det är barn som väcker mig längre. Utan det är bara av någon anledning jag vaknar och kan ligga i timmar med mina tankar. Jag tror det är många som har samma som jag.

Jag har slutat dricka kaffe/te efter 14 på dagarna, försöker lägga mig samma tid, vi har mörkläggningsgardiner mm. Ja, en massa saker som ska få mig att sova hela nätter. Men det som nu sedan två veckor varit revolutionerande för mig är…

… en sovmask. Jag har alltid avfärdat den då jag trott att den ska skava och snarare väcka mig men så fel jag haft. Det totala mörker som blir med masken, och den lite lugnande effekten med ett lätt tryck över ögonen, har varit guld. Jag måste helt klart ha reagerat på ljuset fast samtidigt så är det inte ljust där vid 03…

Jag kan nu inte se mig själv utan den framöver. Nästan så jag ser fram emot den ljusa tiden som kommer och jag kommer kunna sova djupt och länge.

Den här lille pajsaren har tyvärr tagit över rollen som väckare efter barnen. Är inte det typiskt? När barnen som sagt äntligen kommit i åldern av att sova hela natten själva och vilja sova länge så börjar denna pälskling söka uppmärksamhet vid 07 på helgerna.

Mina gröna växter, de som fortfarande lever & de jag minns

Hemma hos mig

Jag har börjat få förfrågningar om mina gröna växter vi har här hemma. Det är grönskande tider i antågande märker jag.

Det är roligt när bloggen har börjat få några år på nacken och besökare hittar hit genom att googla på tex elefantöra och då trilla in på ett gammalt inlägg och fråga på det. Nu har jag ju inte några elefantöron här hemma längre men inläggen lever ju kvar.

Detta fick mig att börja fundera på vilka växter som just har passerat på både bloggen och i hemmet. Och vilka som faktiskt lever kvar i högsta grad.

Ska vi ta en titt på det som växt och växer här hemma? Så klart en retorisk fråga för här kommer det!

Så klart måste jag börja med min växtgardin som är den växt de flesta ställer frågor om. Från en liten krukväxt på ring har den växt sig enorm över hela fönstret och vidare ut i rummet. Växer flera meter per sommar och verkar inte kräva några gröna fingrar alls av sin ägare.

Den växt jag gillar allra mest här hemma, ja faktiskt – den ligger före porslinsblomman, är pillerfikusen. Den är så fin med sina små runda blad och luftiga känslan. Men allra mest är den mig så kär för den har överlevt så många år hos mig utan att jag egentligen tagit väl hand om den. En självständig historia som verkar trivas.

En växt som växte så enormt att jag tillslut faktiskt fick säja den var mina fina monstera. Den blev helt enkelt för stor och var jag än ställde den blev det fel. Bättre då att någon som hade plats (eller bättre hand om den) kunde ta över. Det tog mig emot då jag köpte den som bebis men någon gång ska även sina barn flytta hemifrån…

En annan gammal kompis som inte längre finns hos oss är fiolfikusen. Den växte, oj vad den växte, så jag var tvungen att kapa den. Jag hade förhoppningar om att den då skulle förgrena sig och växa mer på bredden än endast på längden. Det resulterade bara i att jag fick fler och fler långa fiolfikusar. De var mycket lätta att sätta i vatten och få rötter på och plantera om men de ville förbaskat inte bli till grenade träd. Jag gav upp.

En vän som inte har svårt att förgrena sig är mitt palettblad. Den lever kvar i allra högsta grad men just nu lite i vintervila. Det är när ljuset och värmen kommer den totalt exploderar varje år. Från den lilla lilla sticklingen har det blivit en djungel, vilken jag klipper bryskt ner varje vinter och återuppstår varje försommar. verkar tåla mina gröna fingrar hur bra som helst. Tack!

Jag var mamma och blev mormor, mormorsmor, mormorsmormor… åt en drös elefantöron. Jisses vad den växte och växte och växte ur. Jag var väldigt förtjust i den och den verkade trivas men det var något i det där att den liksom tog över så mycket som gjorde att jag blev avig till den. Jag gav stickling efter stickling till min mamma som till slut sa stopp. Att mitt och elefantörats förhållande tog kol på mig. Den bara tog och tog så jag tillslut gav bort hela moderplantan. Förlåt. Men kärleken tog slut.

Ja det var de flesta av de gröna växter som jag haft och har här hemma. Några till har jag försökt med som svärmorstunga, garderobsblomma men de är ju liksom som vandrade pinnar. Bara är. Växt jättebra, varit så tråkiga.

Och vidare då? När du, jag stillar mig med de jag har. Om jag något mig lärt så är det att inte gå för mycket all in och testa. Det blir bara en utgift och dåligt samvete. Ta hand om de jag har är min motto. Väldigt hållbart så att säga.

Påsk- & bokintervju i mitt kök. Och om vikten av längtan

Bloggdagbok Portfolio

Igår var det påsk ännu en gång i mitt kök. Nu var det TT med journalisten Maria Soxbo som var här för att göra intervju med mig om min kommande bok – Vardagsvackert & festfyrverkeri. Jag fick pyssla och pynta medan fotograf Jessica Gow fotograferade.

Jag släpper nu min andra bok med fokus på högtider och har sedan starten av min blogg och mina kanaler alltid varit lite fel ute kan man säga. Att jag inspirerat till och blivit intervjuad om högtider innan själva högtiden är. Att jag skapat och fotograferat påskägg i januari, karvat pumpor i september, byggt upp julbord i maj osv. Mina högtidspyntslådor plockas fram lite mer frekvent än hos andra kan jag tro. Så att nu pynta påskris och prata påskbufféer långt i förväg, på själva fettisdagen faktiskt, är vardag hos mig kan man säga.

Något jag och Maria pratade om var vikten av att få längta. Jag som pyntar för högtider ”för tidigt” kämpar med att ändå skapa en tid av längtan för våra barn. Jag minns känslan som barn av att längta och räkna ner till jul och just den känslan är ovärderlig. Den kommer av  att ha fått den där tiden av frånvaro av festligheter, att längta tills det är dags. Så om jag då pyntar och bjuder på fest i förväg så fråntar jag, snuvar jag, våra barn på den erfarenheten. Att de inte får den där unika känslan av längtan. Så jag är noga med att plocka ner alla pinaler jag tagit fram för mina fotograferingar, är nästan sist i grannskapet med att sätta fram pumpan på trappan, granen i vardagsrummet och baka semlor. Jag vill att de ska få samma längtan som jag.

Men nu var det påsk som sagt och det ska bli så kul att se resultatet i tidningarna som vill plocka upp reportaget. TT skickar material till samtliga redaktioner i Sverige och de lokala tidningarna kan då välja publicera. Så jag hoppas vi ses ”hemma hos dig” snart. Och kanske att min blok gör det samma?

Bilderna här ovan tog Maria under besöket.

10-årsjubileum för den virala chokladsåsen

Bloggdagbok

Jag går in på Facebook och får upp ett minne (som man alltid får nu för tiden då man haft många år med dessa sociala medier) och ser bild på den mest fantastiska chokladsåsen. Det står att det är i dag 10 år sedan jag postade den bilden.

Det suger tag i mig och känner hur världen snurrar extremt fort runt i rummet. Hur kan det ha gått 10 år??? Det är så mycket jag nu ser framför ögonen. Minnen från förr, rum som inte längre finns, människor jag då inte ens visste fanns.

Jo jag ska förklara.

Jag började blogga för tidningen Amelia november 2012. Jag skulle endast gästblogga över julen men jag gav mig den på att bli kvar och jobbade stenhårt. Och det blev jag. Lite oklart om vad jag hade för profil då jag skrev om mat, bak, inredning, pyssel, familjeliv och lite allt möjligt. En blogg bland alla andra. Redaktionen var väl nöjd men kanske inte att jag hade en given framtid som bloggare. Detta var ju bara min sidogrej. Men sedan, den 21.a februari 2013 postade jag receptet på den chokladsås vi haft i min familj sedan 60-talet och den flög som man säger i branschen. Den tog fart och inlägget delades och spreds helt otroligt. Den blev viral.

Denna lilla chokladsås gjorde att min blogg liksom rankades högre, blev synlig och fick ta plats. Trafiken till bloggen rusade. Chokladsåsen blev möjligheten att växa.

Det som också får det att snurra när jag ser detta minne är att det som var ”nyss” är 10 år sedan. Vi bodde då i lägenhet i stan, hade två barn, jag var heltidsanställd på byrå. Ett annat liv, en annan tid.

Idag är verkligheten en annan och adressen ny, familjen utökad, barn som då knappt kunde gå är nu längre än jag och jag driver aktiebolag och skriver böcker. Vänner som nu betyder allt men då inte ens fanns. Det snurrar till i huvudet.

Lilla chokladsås. Du fick mig nu att tidsresa. Du fick mig att växa. Och god är du också. Världens godaste!

Har du som läser detta hängt med så länge? Eller är du en ny bloggläsare?

Vår, vinter – det går fort i hockey!

Hemma hos mig Trädgård | Uteplats Vår Vinter

Igår var en det en riktig söndag. Inga måsten, inga bokade saker och riktigt fint väder. Det fick bli en dag hemma och jag skulle ta mig an syrenhäckarna. De ska kapas i februari och denna vårsköna strålande dag var ju perfekt.

När jag står i trädgården och sågar ner syrener så tänker jag på vad det är knas alltså. Att våren är så tidig och att sportloven inte är snöiga längre. Vad synd, jag vill ha mina vintrar långa och kalla för att liksom då förtjäna och uppskatta våren än mer när den väl kommer.

Och se där – våren var en lurig jävel igår och liksom retades bara lite.

I natt kom snön tillbaka och lägger sig just nu fint över hela trädgården. Inte ens 24 timmar mellan dessa bilder.

Gissa om jag är nöjd med att jag gjorde ett galet ryck i trädgården just igår??!! Nu är de syrener som behövde skapas kapade, gången går att gå på igen utan att få ögonen utstuckna av syrengrenar.

Idag njuter jag av vinterlugnet. Jag erkänner att jag inte alls var redo för den där trädgårdshetsen ännu. Nä men så är det – jag har efter nu 10 år i detta hus bestämt mig, eller det var redan förra året, att vi använder våran trädgård till mys, häng, umgås med vänner, läsa bok, sova i hängmatta och ett extra uterum mer än odling och fix. Det är inte för mig. Det är inte för oss.

Så med det så kan jag säga att du inte kan förvänta dig någon odlingsrapportering från mig, inga trädgårdstips vad det kommer till planteringar, sådder eller så. Men gofika i skuggam, svala drinkar i bersån och sköna långa sommarkvällar vid grillen – det kommer det bli massor av.

Det enda jag vet att jag kommer planter/så är blomsterkrasse. För det är idiotsäkert och min favorit. Det duger gott åt mig och oss sommaren 2023.

Så, då var det sagt, ha ha!

Franska sommarplaner tar över min hjärna – kan jag få din hjälp?

Bloggdagbok Frankrike

Knappt hade vi tagit bort julpyntet, året startat och vardagen tagit sitt grepp när min hjärna riktade sin energi till semestern i sommar. Jo, det är en hel del underbara saker som kommer ske innan dess som sportlov, boksläpp, vår, påsk och försommar men ska man skapa den sommar man vill bör man ju planera. Speciellt om man vill resa runt som vi önskar.

Det jag och maken kunnat reda ut i vad vi önskar så är det att bila ner i Europa och med sikte på Frankrike. Jag har helt klart snöat in på allt som är franskt just nu. Vet inte om semestermålet sattes på grund av det eller om men besatthet av Frankrike nu är på grund av att vi planerar sommaren. Hönan eller ägget, kärleken till Frankrike eller drömmen om semester – vad kom först???

På alla hjärtans dag nu åt vi räkor (kanske inte det mest franska…), ostron och escargot och menyn är ju helt klart en frukt av mina franska drömmar. Jag lyssnar non stop på fransk musik (letar nya Spotify-listor varje dag), plöjde mig igenom alla tre säsongerna av Emily in Paris, har nu en 23 dagar-i-sträck-svit i språkappen Duolingo för jag vill lära mig språket en gång för alla, dreglar över Paris-konton på Instagram, tvingar väninnor att gå på franska restauranger och är allmänt knäpp.

Vår bröllopsresa 2010 var lite annorlunda då vi bilade i en vecka genom Tyskland och Frankrike en vecka för att sedan landa i ett hus i Bretagne vi hade hyrt i tre veckor. Det är till Bretagne vi nu siktar mot att besöka igen.

Någon som har lite tips om Bretagne, husuthyrming eller inte-missa-ställen/saker så får du mer än gärna tipsa. I Bretagne eller i närheten då vi kommer bila ner även denna gång.

Jag har en hel del här på bloggen från Frankrike och jag inspireras (suktas) faktiskt av mina egna inlägg och bilder. Åh som jag längtar redan nu.

Vill du se mer av ”mitt” Frankrike så finns de här:
• Vårresa till Paris 2019
• Tåget till Lyon 2022
• Påsk i Paris med familjen 2022
• Höstresa till Paris med väninnor 2022

Åh nu får jag sluta. Finns så mycket att längta till och det som inte finns med alls här i bilderna är ju sandstränder, glass i hamnen och frukost i trädgården. Det som vi önskar med att hyra ett hus i en mysig by/stad. Vi får se var vi får napp helt enkelt. Så, om du har nåt tis så var inte blyg – skicka dem gärna till mig. I en kommentar eller till helena.lyth(snabel-a)gmail.com. Tack på förhand.

Tips för mat i stugan till sportlovet

Maträtter Tips & Trix Vemdalen

Okej jag ska börja med att säga att jag inte är uppvuxen med att bo i stuga i fjällen på vinter och sportlov så detta är relativt nytt för mig med att laga alla mål själv på sportlovet. Mina föräldrar var utan körkort men med önskan om att åka skidor så för att komma till fjällen fick vi helt sonika ta tåget och det blev varje år till Storlien och högfjällshotellet. Dit var vi tillbaka 2017 och den resan kan du se HÄR. På hotell så är det hel- eller halvpension så man fick maten serverad varje dag, ingen disk och bara slappa.

Men det jag vill tipsa om nu var från sportlovet under pandemin 2021. Då man fick resa men inte helst gå in i butiker, hålla avstånd i liftköer och vara duktig. Det var vi. Oj vad vi var duktiga i vår planering. Vi reste med vänner och vi planerade över Teams/Zoom innan och gjorde inköpslistor fördelade på båda familjer. Allt ner till ostbågarna för fredagsmyset var med på listan. Inget skulle behöva köpas efter avfärd.

Nu är det inte så längre, hurra, och det är inte heller det jag vill tipsa om men så klart är det ju skönt att ha allt redo utan det är två saker som kommer här:

Lasagne för första kvällen

En lång resa med bil till stugan i Jämtland och då är det absolut noll personer som är sugna på att laga middag. Allra minst storkok till 10 person som vi ju är. Så en färdiglagad megalasagne i sin ugnsform med folie packas in i bilen jämte pjäxor, sängkläder och sällskapsspel.

Sen när vi kommit fram och ska packa ur bilen och leta upp våra rum, fylla garderober och hitta wifi får lasagnen värmas i ugnen. Perfekt värmd lagom tills alla sängar är bäddade och man är redo för en vecka av sport och lov. Bara att korka upp en flaska rött och njuta av middagen.

Sedan det andra som passar egentligen alla semestervistelser där man är flera som delar boende:

Fördela matansvaret på alla närvarande

Detta är något vi gör även om sommararna i Skåne när vi är 13 pers under samma tak och då i fjällen också. Vi är två familjer nu i stugan så vi kör 3 middagar per föräldrarpar och sedan den 7 måltiden får barnen basa över. Så när det är de som har ansvar för middagen får de övriga slappa och njuta av ledighet till 100%. Det blir väldigt demokratiskt och lättsamt. Ett riktigt vinnande koncept har vi upptäckt. Och det ger då att vi planerar våra måltider i god tid innan resan så vi köper före eller på plats bara det vi behöver.

Pandemisommaren 2021 hyrde vi stuga på Nord Koster och där var det inte bara pandemi som gjorde att vi behövde planera alla måltider och inköp innan för att man helst inte skulle gå i butiker utan även för att det inte fanns någon matbutik alls på Nord Koster då. Och efter den resan så fick jag flera önskningar om att dela med mig av den matlistan vi hade dit. Och den kanske kan passa även till en stuga i fjällen??? Så kolla in den HÄR och se om den kan inspirera.

Har du några sådana bra matpacknings-/bo-i-stuga-mat-tips? Eller andra bra packa till fjällen-/stugatips? Givande att få fler.