Om du följt mig vet du att jag gillar att gå på loppis, (egen kategori HÄR) leta på second hand och gå i välgörenhetsbutiker så som Myrorna, Stockholms Stadsmission, Läkarmissionen, Erikshjälpen mfl. När jag är i stan och går på möten eller har ärenden så tar jag som oftast en omväg för att slinka in i någon av ovan nämnda butiker. Nu mer är det inte för att köpa mer, jaga fler saker utan snarare för att komplettera. Jag har fem underbara antika champagneglas – det hade varit härligt med ett sjätte, som exempel.
Sedan finns det saker jag har på önskelistan som alltid ligger i bakhuvudet och jag hoppas att jag ska finna men det är så sällan det sker. Men hallå! Nu gjorde det ju det.
Jag har i över två år önskat en pepparkvarn i silver för det är ju så himlans snyggt att ha på det dukade bordet. Den där restauranglooken jag gillar. Nu kostar en sådan 2000 kr så det har inte känts aktuellt med den ny. Men kanske en second hand eller loppis???
Lyckan. Och i sin förpackning dessutom. 199 kr. Det får man väl säga var ett kap???
Och sen, när jag gick för rekvisita koll så hittade jag den nya. Som sagt, väldans dyr.
Med putsning så var den som ny. Ok, kanske inte var den bästa kvarnen men ut kommer malen peppar och det är väl det enda man kan begära av en pepparkvarn???? Även om det är en liten mängd, ha ha. I köket har vi Rolls Roysen av kvarnar som vi fick i bröllopsgåva. En får duga.
Hej fredag och snart helg. Förra veckan blev det ingen fredagslåda men nu så, nu blir det av och den är fylld med saker för JUST NU som jag vill tipsa om. Arkivet är stort, djupt och fyllt så det är så synd om de där tipsen och inläggen som ingen ser. Jag lyfter fram det som jag vet fortfarande kan inspirera och kännas aktuella.
Så, vad kan lådan vecka innehålla då? Jo sörru…
Europeisk musik- och matfest
Det går ju inte att inte prata om den stora musiktävlingen imorgon. Eurovison går äntligen av stapeln. Som familjen Lyth har längtat efter detta. Och vi har bjudit in kära vänner på knytis för att äta gott och sedan titta på denna europeiska musikfest.
Du ska titta HÄR så kan du också göra ett europeiskt knytkalas med mat från hela vår kontinent. Det blir den roligaste matbuffeen du kan tänka dig. Jag ser fram emot många överraskningar.
Rabarber för hela slanten
Vad är det nu som redan kan skördas i många trädgårdar, balkongkrukor och kolonilotter? Jo det är ju rabarbern, denna efterlängtade rödgröna stjälk. När första bettet av en nybakade rabarberpaj tas för säsongen är det som att tända första ljuset i adventsljusstaken. Nu är det nära för sommarlediga dagar med barfotaliv och svalsång.
Klicka HÄR får du världens bästa och knäckigaste rabarberpaj, rabarberkräm, kakor mm.
Vi är glada i de rabarberplantor vi fick ärva från tidigare husägare men det är ju så bra att butikerna fylls med en massa rabatter för de som inte har, eller om man skördat upp sin egna dos.
Vackra viol – ät den!
Något annat som nu poppar upp ur marken här omkring är violer. De är ätliga och har en god liten smak. Jag minns när jag var liten och vi plockade dem och åt. Det var något lite busigt för det var mest kul än att man som barn tyckte det ar supergott.
Men nu är jag vuxen och använder dem på annat sätt. Testa att göra smaksatt socker av dem, pressa och ha på kakor eller bara dekorera dem på en morotskaka tex. Vad vill du göra?
Släpp allt och dra till skogs!
Vi har här hemma haft intensiva veckor. För barnen har det varit nationella prov, massa matcher, cuper med övernattning och kalas. För oss vuxna är det fullt ställ på jobb och makens jobb ska tydligen kompensera två års frånvaro av resor och konferenser så han har knappt varit hemma på flera veckor. Jag tror inte vi denna helg heller komma hinna ta en familjedag i skogen men oj vad jag längtar efter det. Behöver det. Jag får titta på gamla inlägg och hålla öppet uppe. Kanske ska ställa mig barfota här ute på allmänningen och blunda, låtsas.
Sjung om studenten
Jag kan se att det planeras studentfest nu i vårt land. Och jag vet inte om det är för att pandemin gjort att de senaste årens frånvaro av mottagningar av detta slag gör att man nu slår på stora trumman men jag har aldrig sett så mycket trafik till mina studentinlägg. Eller så är det google som fattat att de ska skicka hit alla, ha ha.
Jag har en massa tips för student- och examensmottagningar, trädgårdsfester och plockmiddagar mm. Kolla in DETTA inlägg så hoppas jag du kan få inspiration till lite av varje.
Minns det firande som var
Idag fyller maken år (tjoohooo!) och förra året var det 50-årsfirande mitt i en pandemi. Vi gjorde så gott vi kunde och det blev en magisk dag som jag nu minns med värme. Det pandemin gjorde var att vi delade upp firandet på flera dagar. Mer jobb för oss men så mycket mer tid man fick föra alla nära och kära. Det är något jag vill ta med mig.
Önskar dig nu en fin helg och kom igen nu Sverige! Nu tar vi hem Eurovison igen!
Det har varit veckor av pressvisningar senaste tiden. Jag är rätt bra på att lägga upp på stories i Instagram och sedan liksom fastna där. Bloggen var förr det givna mediet men sådan skillnad nu. Att dt där man möter i stunden ska också upp i stunden, på instagram stories. Och som du vet så älskar jag bloggen och känner alltid en skönare känsla på denna plattform. Lång utläggning för vad jag vill ha sagt – att jag har några saker som jag mött och sett senaste tiden som jag ändå vill förmedla även om det släpar lite i tiden.
Svenskt tenn New Dawn
Det var en vacker morgon och Svenskt tenn visade sin utställning New Dawn med flertalet designers involverade med nya produkter. Läs mer HÄR.
New Dawn, ny gryning, nya tider, nytt ljus. Är ju precis det vi nu letar och suktar efter.
Och när vi fick kliva in i utställningsrummet så var det en vitaminkick so slog emot mig. Vilka underbara färger och vilken härlig energi.
Visst vill man slå sig ned här? Jag bara älskar mönstren och färgerna.
Boomerang på Åhlens
En annan morgon var det också en frukostvisning. Det är så när det är visning i företagets butikslokaler – att det är visning i ottan så när butiken öppnar är visningen slut. Och ja här var det Boomerang som öppnade upp sin nya butik på sin gamla plats på Åhlens City.
Boomerang med sina klassiska kläder som ska leva med dig i en evighet. Bli din vän, så ska plaggen kännas och upplevas.
Med sin ikoniska knapp. Ett tecken på kvalitet och hållbarhet. Material som håller för användning, design som håller stilen länge.
Med mina två instagramvänner Hanna och Ulrika som just blivit med bloggar igen, kolla in dem på stubben. Kul med bloggare som blev influensers och satsade på instagram och nu är tillbaka med ett ben i bloggen igen. Heja bloggen!!!
VDn Karin Salegård visar upp det allra bästa med butiken på Åhlens. Nämligen Boomerangeffekten. Här kan du lämna in dina gamla Boomerangplagg och de säljs igen som vintage. Så bra.
Tareq Taylor gör egen köksserie
Tareq Taylor, Sveriges allra största favorit just nu som är med precis överallt har lyckats få tiden till att designa en egen serie köksprodukter. Och det har han gjort med den äran. Jag är så imponerad.
Här är det bakartiklar men serien är allt från köksslev till stekpanna. Det är banne mig rubbet han har skapat.
Det var tydligt att han brann för detta och vilka utmaningar han och teamet stått inför. Både med en pandemi som kom mitt i produktionen och att leta material som är hållbara. För det är detta som imponerar. Inget har kallats på vad det gäller materialen och tänket.
Favoriter är skärbrädorna med sned kant. Det gör att de kan ställas bredvid varann och liksom kilas ihop så du kan få en superlång skärbräda för servering. Eller kökssleven med mjuk kant så den även kan användas som slickepott. Multifunktioner – det gillas.
Men vinnaren är denna stekpanna: OnePan. Världens första helt cirkulära stekpanna. Den är skapad i återbruksmaterial, keramisk stekyta, levereras i papplåda och gammalt örngott från hotell. Men grejen är att när du som köpare känner att pannan är sliten och behöver lite uppfräschning så skickar du tillbaka den i lådan och en ny skickas till dig. Den gamla tas emot, handtag skrivas av och pannan får sig en renovering. Pannan sätts ihop igen och är som ny. För en ny ägare. Detta!!! Gillas.
Så klart gillas det även att Tareq bjöd på en massa gott. Som minisemlor. Jajamen, semlor i maj!
Pressvisning hos EK PR
Sedan var jag bjuden på en instim lunch hos EK PR där några av deras kunder fick presentera sina nyheter.
Det nya företaget Orgnzd presenterade sin nya hylla. En funktionell hylla du komponerar efter eget behov. Tänk Stringhyllan tagen till 2020-talet och inte väggfäst. Jag blev väldigt glad i denna. Så användbar, stilren och funkis!
Sedan vet jag inte märket på vasen längst upp men för mig personligen med smala fönsterbräden blev jag intresserad av den. Stor och vid men längsgående. Bra för oss som sagt med smala fönsterbräden.
Vargen och Thor presenterade sina produkter och det var en ny bekantskap för mig. Dessa fiskbensmönstrade bestick fångade mitt intresse. Och hela deras företagsfilosofi. Grundaren saknade startkapital och ställde upp i en tv-tävling på 4.an ”Upp till miljonen” och vann 500 000. Där kom startkapitalet och nu är de i full gång och jag anar en succé.
Magiskt god lunch serverades från Doma av Tea Malmegård. Inte bara en magiskt vacker rätt utan även en helt enastående rätt. Så gott.
Ja det var en hel del av det jag sett. Och det är visningstider än. Det är som om pandemins kork har dragits ut och ketchupeffekten är total. Alla företag som suttit och väntat på att få lansera, visa och berätta om vad de gjort under tiden är nu ute. Kul men också mycket på en gång.
Jag är i stan, sitter och sörplar en kokhet lunchramen mellan möte och rekvisitainköp när min telefon ringer. Numret är synligt men inget jag känner igen.
”Hej det är Tomas från X-banken och jag tänkte snacka med dig om dina IPK/IPS/SUP/SOS…” eller vad det nu är han säger. ”De har sjunkit rejält i värde och det är nog bra om du förflyttar dem. De är så låga nu att det är fördelaktigt med återköp. Är det något du önskar göra? För i så fall kan vi ta det nu på en gång. Om du loggar in på ditt Bank-ID så är det klart”
Alla varningsklockor ringer. Aldrig uppge några känsliga uppgifter eller logga in på distans utan att veta vem jag pratar med. Och vad är det jag har som han pratar om? IPK?
”Alltså nja, sånt här önskar jag nog göra på riktigt, på en bank” svarar jag och tänker att jag ska minsann avslöja honom. Att han snabbt ska lägga på luren och försvinna. ”Ja men vad bra, och helt rätt. Vi uppmuntrar våra kunder att just inte avslöja sin bank-id över telefon. Kan vi ta möte imorgon 15.15?” svarar han och jag blir förvånad. Var han på riktigt från banken i alla fall? ”Ja det funkar” svarar jag och tänker att han fortfarande är oärlig. Det var inte förrän jag faktiskt skakade hans hand morgondagen efter kl 15.17 jag trodde på honom.
Efter en timmas möte tackar jag honom. För första gången i mitt 48-åriga liv har jag förstått hur pension, sparande och fonder fungerar. Jag uttryckligen säger till honom att jag aldrig tidigare mött någon från en bank som förklarat så pedagogiskt, lugnt och sakligt som han nyss gjort. Och att den plan vi skapade fick mig så ofantligt lugn.
Jag har inte vetat om detta men i och med att jag gick ut därifrån med en rakare rygg och lättare hjärta så har jag uppenbarligen varit orolig för min pension. Det är något jag helt sopat under mattan till ”sen”.
Som egenföretagare så är jag inte så jättebra på det här med den administrativa biten. Jag är kreatör och det är jag jättebra på men jag är okunnig och fobiskt rädd för siffror. Att vara företagare så ska du egentligen vara bäst på allt – både det företaget gör, producerar men även det där som driver företaget framåt, att det fortfarande kan existera, så som ekonomi.
Med hans uträkningar så kommer det inte gå åt helvete för mig. Det finns en plan.
Nu har det gått en tid sedan vårt möte och jag kan komma på mig själv med att känna att jag tillhör en klubb. Vi som liksom har utstakat en väg för oss. Jag börjar se mig själv som 70-åring och jag kan se att jag är rätt snygg. Jag har coola solglasögon, någon scarf runt huvudet som är vackert av silverfärgat hår och att dagarna känns bra, jag har utrymme. Den där bilden har aldrig någonsin tidigare dykt upp i mitt huvud. Det har väl varit nästa år på sin höjd som jag kunnat se mig själv.
Som man sår får man skörda heter det ju. Om man tar min trädgård som referens och buketten här ovan, så är merparten av blommorna i den inte min förtjänst. Det är arv från tidigare trädgårdsägare, en växt fick jag stor planta av min mamma och några lökar har jag fått som present. Jag åker räkmacka. Kanske läge att se till att det blomstrar av egen maskin nu????
Varför har jag inte gjort detta tidigare? När jag jobbade på reklambyrå så var inte pensionspeng något som fanns avtalat i en lön. Det förväntades att man skötte det själv. Att vara reklamare är/var inte så bra om man ville bli lugn pensionär om man inte tar hand om sin månadslön och placerar själv. De få pensionspengar jag fått är för de år jag jobbat extra inom kommunen. Förbannar mig själv. Men är glad för att det blev nu i alla fall. För om ett år var det ju ännu senare.
Och jag är också glad för att jag inte bara la på där i luren. Att jag är en konflikträdd person som inte bara avslutar ett telefonsamtal när det känns galet. Jag vill ju inte att den i andra änden ska tycka illa om mig. Vid avslutandet av vårt möte uppmuntrade jag honom att vara lite bättre i telefon och han höll med. Men å andra sidan – han fick mig till banken och dealen! Kanske det var hans plan hela tiden, ha ha.
Förra veckan var funkiskåken med om något ovanligt: det var en pressvisning här hemma. Jag har gått på många pressvisningar och som oftast är de på PR-byrån som är anlitad eller att det läggs på en lokal som passar temat eller säsongen. Något som börjat dyka upp mer och mer är att det är visningar hemma i privata hem. Små intima visningar för fåtalet utvalda. Hos profiler som är ambassadörer för varumärket eller har något med kollektion att göra. Eller som i detta fall för mig – ett hem som passade väldigt bra med den kommande säsongen och kollektionen från Rusta.
Jag har sagt det förut men det är verkligen sant – vårt funkishus är ett hösthem och är som allra bäst i oktober. Så att ha en höstvisning här passade väldigt bra.
Rustas team kom och stylade om hela nedervåningen.
Väldigt kul att se sitt hem bli något annat. Att få det liksom förändrat och att någon annans ögon ser på det.
En matsal med mycket färg och personlighet men utan detaljer.
Så där ja!
Vardagsrummet nedskalat och avskalat så mycket det går utan att ta bort möbler.
Tänk vad textilier kan göra.
Mitt uppdrag var att stå för location (se höstig ut) och presentera sakerna utifrån en användares perspektiv. Det roliga var att höstkollektionen var som gjord för mitt hem.
Eller så här; många av nyheterna är sådant jag faktiskt redan har hemma för den kommande bistro-stilen är ju precis min. Med de små vinglasen, soppskålarna, trädetaljer, skärbrädor, kökshanddukar finns redan här. Som om designers kikat in hos mig faktiskt.
Moules frites-grytorna var jag dock snabb att sätta upp på önskelistan för de är ju något jag saknat som du vet, läs HÄR. Oj vad det ska mumsas musslor i höst!!!
Journalister och influensers knackade på. Välkomna in!
Medans vi bjöds på god höstlunch av kocken Joel från Napolyon presenterades höstens nyheter av Christina på Rusta.
Vilket härligt gäng. Alla har jag träffat tidigare flertalet gånger under åren men det är alltid snabba hej hej då vi är på jobb vid alla visningar. Nu var det synd att det just var jobb för jag hade gärna haft dem kvar i flera timmar. Tror de kände samma, ha ha. Så härliga och roliga samtal runt bordet om allt möjligt.
Alltså denna äppelkaka med färskost- och pumpakräm. OMG! Så galet god. Kan jag få recept tack???
Tyvärr var då tiden ute och alla behövde åka till sina kontor och allt skulle packas ihop igen. Åh vad jag älskar att ha folk runt mitt bord och mest av allt; vad underbart hus jag får möjligheten att bo i som är så bra på att ta emot massa människor. Det är verkligen funkis bra på – att ha mycket folk på besök. Jag å funkis, vi gillar gäster.
Men hallå! Vad otroligt seg jag är just nu. Jag skulle vilja skylla på pollenallergi eller nån spännande renovering som tar upp all energi och tid men det kan jag inte. Jo, jag har mycket jobb men inte så att det svämmar över utan det är jag som liksom drar ut på allt och i slutändan känns som jag har jätteont om tid. Får skylla mig själv.
Vad jag vill ha sagt är att jag är ledsen att senaste veckan varit en dålig bloggvecka. Jag har så många inlägg i huvudet och i kameraarkivet men får inte den berömda baken ur. Och när det drar ut på tiden tänker jag ”vem vill se och läsa om det där nu…?” Okej, nu ska jag sluta. Och så ska jag få ner min sköna helg här. Den som var helt tom men ändå fylld. Roligt hur det kan bli.
På fredagen var jag ensam med lillkillen då dottern var på basketcup och storebror fått en show i födelsedagspresent att gå på med maken i stan. Så vi drog till Brödernas här i området och åt stora hamburgare så det sprutade ut genom öronen. Mother of the year-pokalen kunde blivit min där och då…
Lördagen som kom var allt annat än solig och varm. Det där fixet i trädgården var inget som lockade men det gjorde inget faktiskt för vi hade en massa planer för inomhus-fix ändå.
Men först en skön frukost med tidning och Ring så spelar vi följt av Melodikrysset. Varje lördag samma ritual!
Dottern var som sagt bortrest, maken tog sovmorgon så det var jag å killarna i köket. Äldste sonen gjorde som brukligt en helgmacka. Dvs allt på!
Men när de ätit upp snabbare än man kan säga ”diskborste” var jag ensam igen.
Jag, min tidning, en rykande kopp kaffe och lugnet. Inte illa.
Men sen var det full fart. Två uppdrag hade vi denna lördag: få ordning på alla tavlor, posters och bilder som borde sitta på väggarna men av någon anledning hamnat i högar, kassar och förråd.
Ett sådant där ångestprojekt som vi dragit oss för länge men det är så konstigt, när man väl sätter igång så går det fort.
Tavlor flyttades, tavlor kom upp och bilder/prints planerades för inramning.
Det dåliga vädret försvann och solen lös starkt. Kanske det blir bra på söndagen ändå?
Och uppdrag två: åka till byggvaruhuset och köpa sådana där sjukt tråkiga saker som kraftigt lim, en rörtång, utemöbelöverdrag, algtvätt osv. Sjukt deppigt men skönt att liksom göra.
Väl hemma igen så drog storkillen på kalas så då var det bara lillkillen kvar med sina föräldrar. Ett tag för sen skulle maken resa bort så det blev en god men enkel middag i köket. Fläskfilé med svampsås och kokt potatis.
Bra bild va? Du får lita på mig att det var gott.
Efterrätten var enklast tänkbara – strut från skafferiet och glass från frysen.
Sen var det tv-mys för mig med en son, senare två söner och jag somnade rätt hårt i soffan. Ryckte upp mig för att lägga sönerna som båda skulle ha matcher tidigt söndagmorgon.
Men väl på söndagen var äldste sonen för hostig så han fick stanna hemma nedbäddad. Solen lös dock starkt och friskt.
Lillkillen hade dock match där han fick stå i mål i två halvlekar och anfallare i en. Han är bra på både och. Och som back. Och mittfältare… Han fixar allt, ha ha.
Nu skulle det fixas i trädgården. Och jag som inte alls har koll på saker planterade ut både det ena och andra bara för att jag kände för det. Går det så går det, tänker jag. Här är det tomater.
Luktärtor, mangold och jordgubbar. Hoppas ni klarar er!
Birger. Min ständige följeslagare.
Den hostige sonen fick andas lite frisk luft ett tag i soffan.
Jag serverade korv på det snyggaste sättet någonsin.
Blir ju roligare då av något så enkelt som stekt korv med bröd.
Nu hade jag fått upp farten och planterade om min favoritväxt – pillerfikusen. Det var på tiden. Hade ju ingen jord kvar alls i krukan. Den har ätit upp allt.
Detta är det roligaste sättet att rensa ogräs – jag eldar upp det. Med en gaslåga så bränns ogräs mellan stenplattor bort. Sjukt satisfying måste jag säga.
Min mamma hade filminspelning i sitt hus och behövde hålla sig bort ett tag. Hon fick äta restmiddag hos oss.
Gårdagens kokta potatis blir rolig igen om den mosas lätt, får olja och salt på sig för att sedan grillas lite i ugnen. Mums så gott!
Och så då resterna från middagen kvällen innan. Den jag då inte fotograferade så snyggt. Lite bättre denna gång.
Ja och sedan var det hämta lillkillen som var hos kompis, sortera helgens tvätt, välkomna dottern från basketlägret där hennes lag kom till kvartsfinal (!!!!) och brotta ner barnen i sängarna. En helg av inget men en massa.
Känner du igen dig? Inget har liksom gjorts som syns samtidigt som det är en massa på to-do-listan som kan strykas.
Och nu är det måndagskväll, maken fortfarande bortrest och jag har orimligt mycket att göra samtidigt som jag bara vill slappa. Vad är det med mig? Är det pollen ändå??? Skulle vara härligt att skylla på något…
Jag kommer på mig själv med att jämföra mig. Blir så arg på mig själv för jag trodde att jag kommit längre och bestämmer mig för att lägga ner telefonen.
Vissa är Zlatan. Men det är få som är det. Sen så finns det en hel drös som också är bäst. Fast i en annan liga. Kanske i sin kommun, sin bransch, i sitt kvarter, i sin familj. Vissa kanske inte vill bli bäst i världen, det kanske räcker fullt och väl att vara uppskattad av sitt lilla gäng. För de tycker att du är världsbäst, de tycker att du är Zlatan.
Jag var asdålig på matte i skolan och med det så har jag alltid känt stark skepsis för siffror hela livet. I sociala medier är siffror det man bedöms på. Hur många följare, hur många likes, hur stor räckvidd. Men om man med sitt lilla fönster här kan få endast 1 person att känna sig inspirerad har jag för 17 gubbar lyckats. För det är ju därför jag finns här. För visst fick jag ett dm från en som berättade hur hon pysslade med sin son efter mina instruktioner och hon tackade mig. Denna 1 räcker för mig.
Jag tar upp telefonen igen och känner istället ”vad härligt duktiga alla är” och är 100% imponerad. Det finns plats för både Zlatans och Korplag. Sån jäkla tur!
Halloj, fick du en fin helg, valborg och första maj? Hoppas det och att veckan nu startat fint!
Igår första maj var en dag i trädgården och solen. Bara räfsa och rensa. Inte behöva tänka så mycket och ta allt i min egna takt. För det behövdes efter denna valborg. Den blev jobbig. Men inte på ett dåligt sätt utan det var den första valborgen här i vårt område där jag behövde jobba.
Femmorna i skolan är varje år ansvariga för valborg och allt runt det och det är dotterns årskurs så nu var det dags att jobba. Då storebror som går i sexan missat detta pga pandemin var det första gången vi skulle vara med och driva detta. Eller andra iofs då jag ju är uppvuxen här och även jag som femma fick vara med och jobba på valborg. Men då var det lite mer blygsamt upplägg med endast kokt korv och kokosbollar till försäljning. Ingen läsk eller kaffe, inga bakverk, ingen fiskdamm eller lotteriförsäljningen. Och verkligen ingen grillkorv eller hamburgare. Bara kokt korv och kokosbollar. Nu när jag tänker på det så skulle jag säga att kokosbollar är för mig väldigt mycket valborg.
Månader av planering och fix med sponsring, inköp, fixande av grillar och eldragning var nu över och nu skulle det bli av. Och vad så in i bomben bra det blev. Kanske att brasan dock blev lite liten men där var villaföreningen med och sa att den skulle vara liten.
Jag brukar alltid ha med mig min riktiga kamera men då det var en valborg där fokus var på att jobba och inte plåta så blev det en valborg via mobilen. Samma bilder men inte lika mycket känsla i. Saknade min riktiga kamera för att mer fånga stämningen. Blir så platt i mobilen. Men ni fattar nog.
Storebror och lillebror fick vara med på plats fast de kanske inte alls var sugna på att spendera överdrivet lång tid på en kall och blåsig strand. Maken var bortrest så de fick liksom ha koll på mig och inte tvärt om som det brukar vara. De är stora nu.
Alltså jag tror vi klassföräldrar ska starta fik. Vilket fikabord det blev.
Och det vinstbord för lotteriet var inte dåligt. Ett presentkort på delikatesser för 1250 kr, bowlingkväll, lyxchoklad, middagsdejt på lokala krogen och en massa härliga grejer. När kvällen var slut var även prisbordet slut. Det hade jag aldrig trott.
Sedan var det då en enorm sammanplockade grillar från alla föräldrar och massa korvar och burgare grillades på löpande band.
Lokala körer sjöng fint och jag lyckades springa snabbt från mitt uppdrag för en bild. Jag var brandvakt mellan 17.30 och 20.00. Nu skulle den inte tändas för än 20.00 men det är minst lika viktigt att vaka över brasan så ingen lägger något där som inte bör eldas upp. krav från brandkåren som ger tillstånd.
Mitt uppdrag var även att ta hand om femmornas fackeltåg som avlutades med att alla facklor slängdes i brasan för att tända den.
Ett mycket pirrigt och spänt gäng gick stadigt med facklorna. Detta gjorde de så bra och var riktigt modiga.
Och på en given signal slängdes facklorna. Poff vilken brasa.
Sedan gick jag upp på kullen för arbetspass två:
Ta hand om fiskdammen. Alltså detta var så kul och mysigt. Från de minsta fiskarna till de där truliga tonåringarna som liksom inte ville visa att de minsann tyckte det var kul fick napp.
Brasan brann snabbt ner. Tror nog att det var den minsta brasan jag sett. Hoppas vi kan (få) ha större nästa år.
När alla fiska var uppfiskade hjälpte jag till i caféet. Och det var en himla rusch. Så himla kul att skapa detta. Och wow vilket gäng vi var. Alla bidrog så himla mycket och bra. Så fantastiskt att kunna få ihop oss som aldrig setts. Våra barn började mellanstadiet under pandemin och vi har aldrig träffats tidigare. Inga avslutningar, ingen lucia, inga klassdiscon. Nu lär det bli massa av denna vara.
Nu är det måndag och jag ligger efter med en massa jobb och sömn känner jag nu. Lite trött i hjässan men är så glad och tacksam över både helgen som var, att den faktiskt kunde bli av och den jobbvecka jag har framför mig. Så mycket kul och jag ska försöka hinna med att berätta om allt.
Vi har en fantastisk syrenhäck och ja, en syrenberså måste jag väl kunna kalla den. Den sattes samtidigt som huset byggdes så den är alltså 82 år gammal. Nu är inte just dessa träd och buskar så gamla för vi har ju beskuret den jämns med marken en gång, se inlägg om att beskära, kapa syren HÄR.
Nya fina stammar och stänglar sköt snabbt upp ur marken och syrenhäck blev snabbt tät och kraft igen.
Borta var alla torra nakna stammar. Då var det snarare som ett staket med grönt på toppen som du ser i denna gamla gamla bild. Lillputte i vagnen… .
Men det som kom som ett brev på posten (kan man säga så nu? När posten knappt kommer???) var att stammarna och de unga skotten växte liksom inte som jag ville. Dvs rakt upp.
Förra sommaren skulle jag lösa detta och jag började med att sätta sådana där gröna växtstöd, stödbågar, som är som stora upp och nedvända U med det räckte inte. Höjden för stödet kom för långt ner. Jag behövde något som liksom drog ihop dem.
Spännband i resor med krokar. Där hade jag det. Jag köpte flera storpack, i olika längder och började fästa grenarna i varann och vips så blev alla grenar raka. Det är främst vid kanten av stengången jag vill att syrenen ska växa rakt så man inte behöver gå utanför sten gången för då kan man lika gärna vara utan gång kan jag tycka.
Nu så här på våren så ser ju dessa spännband helt knasiga ut där inne bland grenarna men surenen är ju galet tät så dessa band ses inte sen. Jag hade liksom glömt bort dem så när i höstas och löven föll så kom de fram.
Jag ser verkligen fram emot en grön syrenhäck som gömmer den där studsmattan. Snart så
Ja, det var ett litet lifehack för mig till dig med också en yvig syren!
Jag vaknade tidigt och sitter nu här vid datorn lördag morgon. Valborg. Våren ska idag firas in.
Och jag kom ju på att jag inte stoltserat med det jag, kors i taket, tagit mig för. Jag har sått krasse, alltså att förså blomkrasse.
Jag har på intet sätt några gröna fingrar. Inte heller riktigt tålamodet med odling men jag är övertygad om att jag lätt kan öva upp båda dessa. Vad jag däremot inte kan är att ta hand om en stor blommande trädgård på sommaren. Men vaddå, det är väl bara att vattna och piffa osv? Jajamen, men jag är inte här! Vi har lyxen med att ha familjer med hus som vi är välkomna att besöka så det blir våra somrar. Vi är då mer eller mindre på turné hela somrarna. Då står mina odlingar här och dör.
Det blev jag snabbt varse när jag med höga ambitioner de första somrarna i huset la ner galet stora summor på både det ena och det andra som fullkomligt var pengarna i sjön.
Nu går jag på säkra kort, sånt jag vet att jag kan hantera och sedan drömmer jag om en sommartillvaro där jag är på en och samma plats hela sommaren och kan få saker att överleva.
Väldigt lång utläggning för vad jag ville säga: Jag har nu en fin liten sådd på fönsterbrädet i matrummet. Jag hoppas det blir härligt färgstark krasse av det när det kan planteras ut.
Inte en helt ergonomisk bra plats att sätta frön men nu blev det på stenhällarna i trädgården. Ytterligare en anledning att det inte odlas så mycket hos mig – det är en bergtomt.
Jag hade pluggat på och att lägga fröna 1 dygn i vatten ärbar för igångsättandet så att säga.
Jag fick sällskap av katterna. Känns tryggt.
Och så här ser det ut nu på mitt fönsterbräde. Ljus, värme och vatten. Hoppas nu att jag gjort alla rätt.
Det lär du bli varse här på bloggen om inte annat.
