Månad: november 2013

I morgon är det första december och den första luckan ska öppnas. Vill du ge någon en paketkalender men inte hunnit eller orkat göra någon har jag tips.

Att göra en paketkalender kan kosta en del, speciellt om man är ambitiös och vill att varje dag ska vara speciell, men en rolig kalender ska inte behöv kosta. Den kan fyllas med något annat, till exempel roliga uppdrag och utmaningar. Varje dag får personen som fått kalendern en lapp eller liknande med en utmaning eller uppdrag som ska utföras på just denna dag. Det kan vara uppdrag så som att göra en person glad idag, löfte om att läsa extra många böcker vid läggdags, en massage framför tv på kvällen, ha en paketinslagningskväll, rensa bland sina gamla leksaker och ge till Myrorna med mera. Låt fantasin flöda.

Här har jag förpackat idéen om uppdragskalendern i ett gammalt kast, som typograferna hade bokstäver i. Den hade lämpligt nog 24 fack.

Har du inte tid och ork så finns det nu en uppsjö av färdigförpackade paketkalendrar, tex Lego. De är lite nyttigare än chokladkalendern och innehållet varar längre än julen.

I går morse var det den årliga julgransutställningen med frukost på Hotel Birger Jarl. Och i år är det faktiskt för tionde året!

– Det har verkligen varit tio fantastiska år med detta roliga event. Utställningen har blivit ett uppskattat evenemang bland gäster och besökare, men också bland kreatörerna som fått ett annorlunda skyltfönster för sin design, säger Marianne Hultberg, vd Hotel Birger Jarl.

Årets julgransdesigner består av så personer med så olika yrken som en hovflorist, smyckesdesigner och moderedaktör. Det märktes verkligen då ingen gran var den andra lik. Kreativiteten flödade i lobbyn.

Morgonen öppnades med underbara Bo Sundström som satt avslappnat  och spelade jullåtar på sitt underbara sätt. Om han inte gjort en julskiva borde han göra det bums! Vilken underbar kombo; hans röst och ljuv julmusik.

En mycket rolig gran var gjord av Krista Krezschmar. Den var bara fylld med grisar; pepparkaksgrisar, polkagrisar och korvar. Svinigt läcker tycker jag, hi hi hi!

För oss pysselglada var ju Elin Almedars gran magisk. Hon hade tagit spillbitar från årets kollektion och återanvänt till julgranspynt. Snyggt, klokt och klimatsmart.

En gran som tog allas blickar var nog hovfloristen Claes Carlssons gran. Så fantastiskt vacker med sina rosor i silkespapper. En somrig och vacker gran.

Saif Bakir levererade en avskalad, liten och alternativ gran.

Modedesignern William Wahlström gjorde en gran som inte var en gran men som var en gran. Oavsett så var det snyggt och jag skulle gärna ha den där blåsan på mig på jul…

Project Runways sverigevinnare Naim Josefi gjorde en läcker julgran. Vid närmare titt ser man att alla detaljer är sybehör och bilder på honom själv. Läckert kaxigt.

En söt klänningsgran levererades av Therese Zetterberg

Ida Lanto hade gjort en isig och brudliknande gran

Jag å Lilleman tog oss till hotellet och arla morgonstund. Han sov tryggt och sött i sin vagn medans jag njöt av all den fina julstämningen och den goda frukosten. Verkar som om vi fått den lugnaste och mingelvänliga bebben nånsin.

I vimlet mötte jag min kära julbloggande kollega Erica. Alltid lika härligt att ses och så mysigt att prata jul och julplaner för oss jultokar. -Tack för en supertrevlig morgonstund Erica!

De läckra och snygga granarna finns i lobbyn på Hotel Birger Jarl mellan den 29 november och 22 december. Ta er dit och mys i er all julstämning.

Jag är och har varit sedan en längre tid helt besatt av mässing. Vet att jag inte är ensam om det. Det är ljusstakar främst som jag har i min ägo. Men till min stora glädje hittade jag en magiskt fin kruka på Svenskt Tenn. Perfekt för en julig och röd amaryllis.

Nu pryder den och den lilla amaryllisknoppen fönsterbrädet. Och så klart min loppisfynadade stjärna. Snyggelisnyggt!!

Min första mässingsljusstake fick jag i studentpresent av min morbror. Min mor tjatade på mig att jag skulle önska mig saker då folk som kom på studentmottagningen ville ge mig presenter. “En sån där mässningljusstake och porslinet Blå Blomst” måste jag ha sagt för det var det jag fick. Porslinet känns i dag inte lika rätt och ligger i lådor men staken – den används flitigt!

Tänk att det är första advent på söndag! Så härligt att få tända första ljuset och känna december.

Har väl i och för sig inga större traditioner och måsten på första advent mer än just tända första ljuset och att gå på adventskonsert. (Kanske hade några traditioner i alla fall…) I år blir det nog lite svårt med kyrkgåendet då jag inte tror lill-parveln är en bra och stillsam besökare. Får sätta på julmusik här hemma och känna oss fridsamma.

Kompisar kommer över på adventsfika och till det ville jag göra några maffiga saffransbullar. Riktiga lusssekatter vill jag spara till Lucia men dessa funkar ju i princip året om. Gjorde bullar med fyllning av hackade nötter och russin, smör och socker. Blev vansinnigt saftiga och goda. Åt 3 i går och sitter just nu med en “frukostbulle”. Det är jag värd!

Ingredienser: 
50 g jäst
100 g smör
5 dl mjölk
1 g saffran (2 påsar )
250 g kvarg
1 1/2 dl socker
3/4 tsk salt
ca 17 dl vetemjöl

3 dl mandlar
3 dl russin
150 g rumsvarmt smör
3 dl strösocker

1 ägg
1 msk mjölk

Gör så här: Smula jäst i en bunke. Smält smör i en kastrull och häll sen i mjölk. Värm till fingervarmt. Häll smör- och mjölkblandningen över jästen. Och nu en viktig sak: ta med slickepott ut allt ur kastrullen, salt sjunker nämligen och den maffiga smaken vill man inte missa! Rör runt tills jästen lösts upp. Tillsätt sedan saffran, kvarg, socker, salt och ca vetemjöl. Arbeta med degen tills den blir smidig och glansig. Låt jäsa under bakduk ca 40 min. Sätt ugnen på 225°.

Finhacka mandlar och russin till fyllningen och lägg i en skål. Ta upp degen på mjölad arbetsbänk. Dela den i 2 delar. Kavla ut en i taget till en rektangel, 40X30 cm. Bred ut smör över ytan och sedan fördela nötkrossen, russin och strö över strösocker. Gör lika med den andra deghalvan.

Vik degen tre gånger på längden så det blir som en långsmal och platt limpa. Kavla till allt så den blir tunnare och högre, skär sedan remsor, 2 cm. Gör en knut och lägg i formar, på bakplåtspapper eller smörad plåt. Blir ca 35-40 bullar. Låt jäsa ca 30 min under bakduk. Vispa upp ägg med mjölk och pensla bullarna när jästiden är ute. Mjölken gör att bullarna inte sjunker ihop. Grädda i mitten av ugnen 5-8 min. Låt svalna på galler.

Måste säga att Lilleman är den ultimata shopping-bäbin. Tog en chansning och åkte till stan och var redo för att hoppa in på närmsta fik för blöjbyte och amning men den lille bara sov och sov och verkade tycka att det bästa i livet är att få sova till ljudet av liv och rörelse. Tack säger jag. Samtidigt som jag vet att det kan ändras och bli det motsatta bara om nån dag…

Hursomhelst, En lite tur blev det och bland annat till Myrornas. Där hittade jag en ljuvlig och julig burk som jag länge suktat efter. Den kommer bli helt galet perfekt till julens pepparkakor. Som en dröm!

I dag var jag i radiohuset och på P4 Extra för att prata om paketkalendrar, adventskalendrar du gör själv. Utanför studion, i loungen, hängde lille sonen med sin mormor. Härligt hur jag får växla amning och blöjbyten med en glimt av mediababe-livet.

Klicka här för att lyssna.

På söndag är det första december och även första advent. Tänk att nu börjar härliga december! Barnens paketkalender är klar och det blev en kalender av påsar med stämplade siffror och bokmärken. I sin enkelhet söta små påspaket.

Hängt påsarna i trappan och ser fram emot att se dem försvinna en efter en tills vi kommer fram till jul.

Brukar alltid gotta i mig några kronärtskockor på sensomrarna men missade dem helt i år. Säsongen för dem är ju just då. Köpte dessa på torget nu och tycker de ser lovande ut. Barnen är mycket laddade. Eller snarare med skräckblandad förtjusning då de tycker de ser både fina och läskiga ut.

Kokar och äter köttet på bladen med smör och citron. Själva hjärtat tas med gott rostat surdegsbröd. Mums ska det bli!

Hektiska dagar! Ledsen att bloggen legat lite tyst men vi har haft fullt sjå med två kalas i går. Först ut så var det dotterns 3 års kalas som äntligen gick av stapeln. Som hon längtat och frågat efter sitt kalas. Tror hon började fråga nån gång i juli. Sen så blev ju kalaset för kompisarna lite förskjutet då en lillebror bestämde sig för att dyka upp två dagar innan hennes riktiga födelsedag. Men som sagt; igår var det kompiskalas med 12 barn och 13 vuxna.

Dukningen gjorde jag så glad och kalasig jag kunde (med en parvel hängandes i BabyBjörn på magen). Nu syns inte det på dessa bilder men det är ballonger och serpentiner i hela rummet. Tänk vad det lilla gör för att skapa kalas!

Har genom åren köpt på mig små assietter med blommor och guldkant på Myrornas och loppisar för ca 5 kronor st. Bättre och roligare än papperstallrikar. Jag är så förtjust i dessa udda tallrikar, blir alltid lite roligare med dem.

Den rosa vaxduken är verkligen helt perfekt. Syns inte att det är vaxduk men man kan spilla vad som helst och inget fastnar. Sen att den rosa färgen dessutom är helt underbar hjälper ju också till.

Dottern hade önskat glasstårta så så fick det bli. Extra allt!

Sen följde lite lekar, dansstopp och fiskdamm. De vuxna hängde i köket och minglade. Det roliga var att alla föräldrar blev lite partysugna när dansmusiken satte igång. Ett rejält uppdämt  behov, kunde vi konstatera…

Kalaset varade mellan 14-16 och vid 17.30 steg nästa gäng in. Makens bror har fyllt 40 och var på besök i stan över helgen. Då var det passande att alla ballonger och serpentiner fick hänga kvar så vi fick fira honom med ett stort kalas. Vi blev då ett gäng på 12 pers och vi bjöd på makens sagolika lasagne och senare en rafflande omgång av brädspelet Orient Expressen långt in på natten. I dag är vi lite trötta och satsar på en dag med lugn, mys och julpyssel.

Önskar er en fin söndag!
Kram!

I går var sista dagen för makens tio dagar pappaledighet i samband med födelsen. Vi ville passa på att göra något tillsammans och samtidigt lyxa och fira vår nya lille kille. Vi bokade bord för lunch på relativt nyöppnade Oaxen Krog och Slip. Oaxen är en av Sveriges mest belönade restauranger och låg tidigare i Stockholms skärgård. Nu har de flyttat till det lite mer tillgängliga Beckholmen på Djurgården.

Jag var aldrig på den förra, i skärgården, så jag var ruggigt taggad i går. Då vår son är en sådan nöjd liten guldklimp var det inga problem för honom. Tvärt om faktiskt, han sov i 4 timmar. (Då börjar jag noja åt andra hållet “sover han inte lite väl mycket…?”) Han sussade så sött i sin liggdel och njöt nog av restaurangsorlet.

Vi lite mer storvuxna njöt av maten, servicen och lugnet. Med höga förväntningar slängde vi oss över menyn. Vad svårt det är när det finns så många rätter att välja på och allt låter så galet gott. Dagens I-landsproblem… Sen i de recensioner vi läst så var smårätterna/tilltuggen högt hajpade så de kunde vi inte heller missa. Tur att magen redan spänts ut för här skulle vi unna oss.

Och jag håller med de som sagt att smårätterna/tilltuggen var bäst. Helt galet gott och så delikat. Vi valde rostad brysselkål och jordärtskockschips med tryffeldipp och puffad fläsksvål med ättiksmajonnäs. De där brysselkålen ska jag försöka göra hemma för de var helt magiska. Något för julbordet kanske?

Förrätt blev råbiff på innanlår med dijonsenapsmajonnäs, syrad grädde & surdegskrutonger och jag höll på att trilla av stolen. Bland det godaste jag ätit. Sen så är jag mycket förtjust i råbiff överlag och längtat efter just denna rätt under graviditeten. Men denna var inte den klassiska utan tagen till en ny nivå. Till perfektion.

Jag är mycket förtjust i fläsk och lockades av friterad Nibblegris i Oaxens chilisås med sesammajonnäs & citrongräsolja. Första bettet var jättegott men sen så blev det lite för mycket av samma samma. Jag såg rätten helt annorlunda när jag läste menyn och blev förvånad över tallriken. Hade trott att det skulle vara en mer uppdelad rätt och inte så mycket en “röra” och så asiatisk. Nej – det var inte lika bra som de andra rätterna.

Unnade mig vidare med en liten kärleksmums till kaffet. Och det var verkligen betoning på LITEN för den försvann fortare än den landat på bordet.

Inredningen är riktigt läcker. Lokalen i sig är ju spektakulär med sin marina prägel. Rejält högt i tak men utan att bli tomt och kalt. Sen så är jag så imponerad över inredningsarkitekternas loppis- och autionslycka. större delen av möblerna är gamla stolar och att hitta just 6 stolar som passar in i en nisch och bord som är perfekt längd. Önskar jag hade samma lycka i mina möbelköp.

Överlag var det en helt fantastisk lunch och har väl aldrig varit så glad över att en i sällskapet sov sig igenom måltiden.

Har införskaffat påsar och massa roligt innehåll till barnens paketkalender. Det blir påsar som är lite åt vintage-hållet. Kanske inte de barnsligaste påsarna men förra årets smällkarameller var desto skojigare. Vartannat år kanske?

Jag fyller påsarna med saker barnen vill ha (saker till dockskåp och legobyggen) och delat upp i flera påsar. Det är ju kul med olika småprylar men jag får panik av alla saker som bara ligger runt om i huset och som var roliga i ca 14 sekunder. Otroligt dåligt för både miljö och plånbok.

Så, nu var fem små knölar satta och jag väntar med spänning på att de ska växa och blomma. Tazetter är så fina och skira. Små, små vita stjärnor skulle man kunna likna blommorna vid. Passande vid jul.

Jag har tidigare satt tazetterna i glasvaser med hög kant och flera tillsammans. Detta året ville jag testa att odla dem var för sig, i gamla syltburkar. Det kan bli lite vanskligt för tazettstänglarna kan bli riktigt långa. Men om man ställer dem ljust och svalt så drar de inte i väg så mycket. Värt att testa.

Nu ser de inte mycket ut för världen, låga och kutryggiga men de sträcker ganska snart ut sig. Hoppas jag. Sen så tycker jag nog burkarna förtjänar en juligare skrud. Ska tänka ut något så det blir roligare.

Att sätta tazetter: Lägg ett tunt lager av marmorkross eller lecakulor i botten av den vas eller fat du vill plantera dem i. Lägg på lökarna och sen häller du på mer sten så de står stadigt. Var inte orolig för att löken verkar gå åt sidan, den rättar snabbt till sig. Ställ dem gärna ljust och svalt för då blir de inte så långa och svajiga. De behöver mycket vatten så vattna ofta.

Då var det avslöjat; årets julklapp 2013 är en råsaftcentrifug. En bra och nyttig klapp tycker jag. Bättre än den där pokerväskan de ville att vi skulle köpa för nåt år sedan… Läs rapporten från HUI här.

Men nu har ju jag redan en råsaftcentrifug. För det fick jag nämligen i julklapp förra året av min snälla make. Han var trendigt tidig! Så då är det fritt fram för mig att önska något annat. Toppen.

Men för er som inte har en – skriv till tomten och önska på! Det är verkligen en bra investering tycker jag. Nyttiga och goda juicer kan alla vara i behov av. Vad jag skrivit om juicerna tidigare kan du läsa här, här och här

Vem vill inte ha en härlig chokladkalender i december!?

Tror  många med mig minns mörka decembermornar då man som barn vaknade och flög upp ur sängen (eller, nåja…) för att trippa fram till den där tunna kartongen och pilla upp en lucka och finna en liten bit choklad av tveksam kvalitet. Tänk att jag fick börja 24 dagar med choklad!

Traditionen fortsätter och våra barn har nu varsin kalender, som de fick på ett kalas, som ligger och väntar på dem. De kommer älska det men att ge en sådan till en chokladälskare som inte nöjer sig med annat än 70% kakao är väl ingen höjdare. Bättre då att göra en själv och få bestämma innehållet. Att fylla 24 små pralinaskar med lyxchoklad, det är väl ett ganska bra sätt att göra en vuxenvariant? Jag å maken får gotta oss med 12 praliner var och tror nog att det får ackompanjera kvällsfikat istället för frullen.

Gör en egen chokladkalender

Du behöver 24 små lådor (hobby- och pappersaffärer), 24 smarriga praliner, snören. Jag valde att sätta på adresslappar för att ge lite färg men det går givetvis lika bra att skriva 1-24 direkt på lådorna. Jag la silkespapper i botten för att få det hela lite lyxigare. Ett alternativ är att lägga pralinen i en knäckform.

Jag la lådorna på en gammal silverbricka för att kontrastera mot de hårda papperslådorna. En annan tanke var att lägga dem på ett 3-våningsfat men det jag har är i vitt porslin och det blev för vitt.

Är du mer en fantasts av mjölkchoklad? Då har du tur faktiskt. Marabous chokladkaka innehåller, hur många bitar??? Jo, 24 stycken. Pang tjong och chokladkalendern är klar i ett nafs, ha ha ha! Hur bra var inte det då?

Vill du ha fler förslag på paketkalendrar? HÄR hittar du en massa!

Julblommor och speciellt hyacinter ger omedelbar julstämning. Hyacinterns juldoft är bättre än alla dyra doftljus tycker jag.  Jag tar gärna mörkblå hyacinter för ju mörkare färg desto mer doft men i fredags var jag och bebisen på äventyr i stan och jag fick med mig ett gäng härliga vita julväxter; hyacinter och tazetter. Jag var ute efter att göra en julgrupp och då ville jag ha samma färg på blommorna.

Hemma hade jag en korg som jag tänkte sätta mossväggar på och fylla med just hyacinter och tazetter. Började med att klä väggarna med mossa och sedan la jag en liten plastpåse inuti, som ett golv och innervägg. Fyllde på med lecakulor för att få stabilitet för hyacint- och tazettkrukorna. Behöll krukorna runt julblommorna för att hålla fukten inne. La ett lager av mossa uppe på. Nu väntar jag bara på att de ska slå ut. Hoppas på att de kan stå fint till första advent…

Att sticka har väl aldrig varit så poppis som nu? Och stickat i inredning, som mönster på på keramik och porslin mm har vi sett några år. En trend som tydligen håller i sig och har nu spridit sig och blivit en del av julen. Det går i linje med den önskan om en traditionell jul vi ser för julen 2013. Modernt men med en känsla av något rustikt, varmt och ombonat.

Jag vill ta på mig mina stickade ullstrumpor, kura upp framför brasan med en härlig stickad filt och sippa på en glögg. Där har ni julmys på högsta nivå!

Produkter från ICA

I början av september, när sensommaren slog rekord och solen värmde, var jag på en pressvisning från ICA. Att kliva in i en lokal doftande hyacint och glögg när jag var iförd flippflopps och solsvettig var förvirrande men med en saffransbulle i nypan och glögg i strupen kom jag i stämning. De visade upp julen 2013 och berättade om de jultrender som analyserats hos det svenska folket.

Svenskar är moderna och otroligt på hugget när det gäller trender och mat. Så många böcker och tv-program som görs om ny mat och ny inredning är nog bevis för detta. Men när det kommer till jul då ska det vara “som det alltid varit”. Allt enligt de gamla traditionerna och med gamla invanda mönster. Det ska vara en traditionell jul. Så julen 2013 är en jul med tradition.

Något som dock är någorlunda nytt är att vi sätter högt pris på det egengjorda. Pyssel och DIY-trenden (Do It Yourself) är otroligt stark och runt jul kulminerar det med jylpyssel och julmat. Men det ICA så fint visade var att man själv sätter ribban för det som ska vara egengjort. Är du en person som kokar skinkan själv eller köper du färdigkokt och sätter det sista med griljering, det kan räcka för att känna att man gjort något själv. Det ska vara en jul för alla typer; de som går all in och varenda maträtt är skapad från grunden, de som sätter personlig prägel på halvfabrikaten eller de som nöjer sig med att värma på det som redan är tillagat. Det handlar om att skapa en perfekt juletid för alla typer. Detta gäller för laga, baka och mingel.

Här berättas det om julen 2013 och vår guide står mellan den naturfärgade montern där man gör lite själv och köper lite färdiggjort och den gråa montern som visar gruppen som går all in. Utanför bild, till höger, var den grafiskt svart-vita montern för de som gör så lite som möjligt själva men inte vill vara utan jul.

Jag tillhör helt klart den mellersta gruppen med en dragning åt den besatta gruppen. Vill gärna vara en sådan som gör allt själv men mitt sunda förnuft säger mig att det finns det varken tid, ork eller kraft för. Jag har lärt mig att be om hjälp. Sen om det är att be om hjälp från firande familjemedlemmar eller från kyldisken i dagligvaruhandeln spelar mig ingen roll. Vet du vilken typ du är??

Ett område inom julpynt och juldekoration som ännu inte är helt inmutat med år av tradition är julbelysningen. Den är relativt modern och kan med det skapa nya trender. Det som dessutom är helt ny mark är det som är runt om vårt julhus – trädgården. Vi har haft en solig sommar där vi varit ute mycket och inrett trädgården med möbler och tom mattor. Detta vill vi även göra något med under vintern. Trädgården får bli vår nya plats för juldekorationer med ljusslingor, fågelbord, ljusgrupper mm. Vi utreder trädgården julig!
Jag som kommer fira första julen i vårt nya hus blir ju superivrig på att sätta ljusslingor i första bästa tall och sprida ljus och julstämning.

Jag är en frukostmänniska. Måste ha ordentligt med mat på morgonen och så här på det kalla halvåret blir det gärna gröt. Havregrynsgröt i olika varianter är en favorit. En gröt som jag lyxar med är mannagrynsgröt med socker och kanel. Den är så snäll och inte den nyttigaste men nyttig för själen!

Dottern är mycket förtjust i havregrynsgröt men för sonen är det värre än klister. Men jag fick honom att prova mannagrynsgröt, mot alla odds. Jaha, det blev en hit! Nu vaknar han och vill ha, det han kallar, mammamysgröt. När nån ber om något med de orden är det svårt att stå emot.

Nu sitter jag i köket själv, barnen på dagis, maken på jobbet och lilleputt susar sött i sängen, och jag unnar mig en morgon med riktigt mammamys. En varm tallrik, mitt val av musik och tidningen för mig själv. Det är lyx det.

Ja det är ju inte så att jag går runt här hemma i galastass och med välmanikyrerade naglar men lite känsla för flärd hade ju inte skadat. Att inte använda parfym för bebbens skull är väl givet men att de dyra dropparna på halsen från de franska modehusen skulle bytas ut mot sura uppstötningar på min axel från en liten parvel iklädd randiga bomullsplagg var väl inte meningen? Fast å andra sidan; jag kan slänga alla fina flaskor i utbyte mot min lilla parvells doft. Att sniffa denne lille putt i nacken är så obeskrivligt ljuvligt. Så mjukt, så milt, så oefterhärmligt.

Låter min rosa parfymflaska stå och unnar mig ett lager lypsyl på läpparna och känner lyxen!

Tack snälla all på redaktionen för amelia.se för den gudomligt söta “mamma-barn”-buketten. Så enormt gulligt av er!!

Den enorma blomsterprakt som lyser upp vårt hem. Tack alla som skickat fantastiska blommor till vår dörr. Det doftar som i en blomsteraffär och ger en sådan energi i det gråa november.

 

Vilka underbara dagar vi haft. En liten parvel har kommit till oss och vänt upp ned på allt. Och ändå känns allt som vanligt. Som om det alltid varit så här. Vad fort det går att komma in i en vardag fast ingenting är som det var. Som om familjen nu är samlad och vi kan börja vår resa tillsammans.

Efter första barnet tänkte jag “om jag bara visste det jag vet nu, när vi fick vårt barn – vad annorlunda jag hade varit”. Så mycket oro, funderingar och onödiga inköp vi sluppit. Med barn nummer två, lilla dottern, tänkte jag att jag skulle vara coolare men det var en sådan två-barns-chock så jag blev inte riktigt den avslappnade, vana morsan jag trodde jag skulle vara. Det tog lite tid. Nu med vår underbara trea känner jag redan vilken skillnad det är; på mig och familjen. Ett lugn, en glädje och en enorm lycka. Sen att vi fått en pärla till pojk hjälper säkert till.

Men om vi tar det från början: Oj, vad jag var otålig och avskydde den väntan som blev. Bebben ville verkligen inte ut men när det sen var dags gick det galet fort. Vid 13.30-tiden började jag känna en molande, mensvärksliknande värk. En värk jag kände igen. “Hmm, kan det vara på gång nu, på riktigt?” Upp med telefonen och sätta i gång appen Värktimer. Det var värkar med 3 minuters intervall. “Wow, nu går det undan”.

Ringde till Danderyd som bad oss återkomma när det inte gick att vara hemma längre, när värkarna var längre. Det tog bara någon timma innan jag kände att jag ville in. Svågern (vår hjälte) tog barnen så de hade världens bästa barnvakt och var trygga hemma. Skönt att veta att de hade det toppen så jag å maken kunde fokusera på vårt kommande äventyr.

Kom in till Danderyd kl 18.15 och då satte värkarna igång på riktigt, rejält tajt mellan och blev allt starkare och starkare. Fick ett luftigt och fräscht rum och en gudomlig barnmorska och undersköterska. De två var ett sådant bra team och hjälpte mig och maken på allra bästa sätt. Allt gick nu så fort och jag frågade om när jag kunde få lustgas “ja, när du vill, nu till exempel” och jag var inte sen att ta emot den hjälpen. Oj, vad jag inte var beredd på den eskalerade smärtan. Från att ha stått upp och pratat med barnmorskan och tagit av mig ytterkläderna till att ligga ner och skrika rätt ut tog bara några minuter. Det gick inte att hindra. Nån hade bråttom!

Jag bad om ryggbedövning och prover togs för att se att jag kunde ta emot bedövningen. Men nu övergick värkarna till krystvärkar och det var för mig bara att följa med i dessa krafter. På det papper som man får när man skrivs ut så står det att krystvärkarna pågick i 13 minuter. 13 minuter!!?? Det är ju ingenting men min upplevelse var att det varade i en evighet!

“Kom igen nu Helena, en krystning till och bebben är ute!” Hörde jag rätt? Kan det vara sant? Klämde i för kung och fosterland och pang, tjoff så kom vår son till världen – 1,5 timmar efter att vi kommit dit. Och proverna för ryggbedövningen – de kom långt efter sonen så det blev en förlossning utan bedövning. Behöver jag säga att det gjorde ont?

Att nu få vara hemma tillsammans med mannen och bara lära känna vår älskade son är sådan enorm lyx. Den där bebisbubblan man pratar om är verkligen den bästa tillvaron. Låta allt ta tid och en liten kille på 53 cm bestämmer tempot. Storasyskonen är så glada för sin lillebror och står i kö efter varann för att “hålla bebis”. Jag är faktiskt lite överraskad över deras fina sätt mot lillebror. Blir så varm inombords.

Återhämtningen har gått mycket fort. Mycket bättre än med de andra två. En barnmorska på BB sa att en snabb förlossning ger ofta en snabb återhämtning. Jaha, det tackar vi också för!

I dag är det farsdag och vi ska fira den nyblivna trebarnsfadern här hemma nu. Önskar er en härlig söndag och själv ska jag mysa på ett tag till.

En underbar liten parvel har kommit till vår lilla, nä fel – numer stora familj. Jag har så många känslor nu och känner mig som världens lyckligaste. Timmarna försvinner i rasande fart medans jag bara tittar på honom och bubblar av lycka inombords.

Han tog tid på sig inne i magen men när han väl hade bestämt sig för att komma ut gick det i rasande fart. På mindre än 1,5 timma efter inskrivning på Danderyd såg låg han i vår famn. En vacker pojk på 4.450 kg och 53 cm. Allt gick jättebra och vi alla mår helt fantastiskt bra.

Nu ska vi ta några dagar och bara lära känna denna lille person, hämta andan och landa i allt detta, sen så kommer jag tillbaka och lovar berätta om förlossning och hur vi har det.

Tack till alla som tänkt på oss, skickat söta meddelanden och varit stort stöd!

Jag och underbara väninnor från min mammagrupp tog en härlig middag i våra gamla hoods, Vasastan. Nästan alla av oss har flyttat från området då vi alla ynglat av oss och behövt bo större. Vad kan då vara bättre än att återvända och ta en av vår gamla stadsdels institutioner – nämligen Wasahof. Det är ett ställe jag alltid återvänder till. Vet att jag aldrig blir besviken. Och då jag är mycket förtjust i skaldjur så är det dessutom en perfekt plats att ta sig till.

Jag har sagt det förut och säger det igen; det är härligt med alla nya krogar i Stockholm men jag blir ofta ledsen för de ser alla likadana ut och dessutom renoverar om ofta. Det gör att det är få krogar som har en tydlig historia och själ. Men Wasahof och några till håller sig till sin sak och genom det alltid är aktuella.

Hade jag inte varit gravid när vi var var där så hade jag gärna måffat i mig några ostron, vilket är ett av Wasahofs signum, men av nån anledning så ville jag satsa på att äta molusker. Det blev helt perfekta provencalska sniglar och moules frites. Så himlans gott och pommes fritsen var perfekta.

Vill man till Frankrike men har varken råd eller tid så kan en tur hit vara ett gott plåster på såret. Sådan härlig bistrokänsla.

Tyvärr var vi sena med bordsbokningen och då det är ett poppis ställe så hade vi tidsgräns på vårt bord på två timmar. Det förstörde lite vår middag, för personalen var mycket duktiga på att påminna oss om detta, ofta. Utöver det så fick vi en härlig kväll. Och det var tur att vi kom i väg för några utekvällar blir det väl inte för mig på ett tag för jag tror inte stadens krogar har amningsrum…

Tror knappt att det finns något barn som längtat till sitt födelsedag som vår lilla dotter. Frågan “när är det mitt kalas?” har ställts sedan juli. Märker att det inte är födelsedagen utan kalaset som är det viktiga. Hon är sin mors dotter, det hör jag.

Då det varit lite si och så med bebisen som ska komma har vi inte vågat dra på så mycket med kalaset. Vet ju inte om vi, föräldrarna, kommer vara närvarande eller inte. Tursamt nog så har vi underbara mor- och farföräldrar som ställer upp i fall det blir akutfart till sjukhuset. Lite kymigt känns det att inte göra hela paketet för henne men vi ska kompensera med ett stort kompiskalas sen, då det idag “bara” blir storfamiljen.

Grattis lilla söt! Du är världens bästa! Bild från i somras och det mycket uppskattade Lisebergsbesöket.

I onsdags var jag hos min MVC för att kolla bebisen och mig. Allt var som det skulle förutom att bebben var lite försenad, ju. Det råd jag fick när jag skulle gå var “ät nu en ordentlig och god lunch och sen åker du hem och vilar”. Vem var jag att säga emot så då tänkte jag faktiskt unna mig något riktigt gott och trevligt. Min MVC, BB Stockholm Family, ligger i Gamla Stan och där vimlar det ju av krogar så varför förflytta sig. Och de där makaronerna och falukorven som väntade hemma i kylen kunde vänta nån dag till kunde jag tycka.

Jag älskar Gamla Stan. Kulturen, historien, stämningen och myllret. Var mycket där som barn då jag var med mamma som stickade till en garnaffär där. Men, idag finns det tyvärr alldeles för mycket krims krams. Var femte butik på Västerlånggatan är en souvenirbutik med vikingahjälmar, polkagrisar, “I love Sweden”-t shirts och Pippi Långstrump-dockor. Restaurangerna som ligger där lockar inte heller. Då ska man hellre dra sig bortom Järntorget till Österlånggatan.

I mars blev den klassiska krogen Järnet restaurang Cultur. Ägare är den anrika krogen mitt emot Gyldene Freden. Har hört att det är en bra krog med mycket snygg inredning. Perfekt för en höggravid kvinna att unna sig. Kanske sista gången på mycket länge jag får chansen att äta ute.

När jag kom fram blev jag övertygad, detta var perfekt. Jag gillar att att äta ensam, det känns alltid lite vuxet och storstadsaktigt Men det är ju alltid lite skönare att det finns barbord när man äter själv. Och här fick jag fin plats vid fönstret och kunde se ut över alla kartförsedda turister.

Valde dagens rätt som var Pulled Pork i focaccia med sötpotatis. J-klar i min lilla låda vad gott det var! Varför gör jag inte sötpotatis oftare?? Måste säga att jag blev glatt överraskad för på pappret kändes det inte jättelockande men i munnen var det en liten fest. Så perfekt.

Då jag fått order av barnmorskan “att äta gott” unnade jag mig även nåt gott till kaffet. Chokladkräm med olivolja och pärlsalt. Hoppla!! Där fann vi oss en ny favorit.

Sen så måste jag säga att jag verkligen gillade vad de gjort med lokalen. Supersnyggt från golv till tak. Det som såg väldigt lockande ut var att sätta sig i baren med ett svalt glas och ta sig en eller två pinchos. Sett att det är en trend som kommer. Det spanska tapassättet i barerna lockar.

Så, vad blir min recension? Jo, ta er hit! Gå bland gränderna i höstrusket, kliv in i denna mysiga lokal och tas emot av en otroligt trevlig personal. Sen så, av det jag såg och åt, så verkar menyn vara underbar och jättegod. Jag skulle gärna ta en munsbit i baren i hop med glas cava. Men det får bli om några månader med stadig barnvakt hemma… Ses då!

Mätt, glad och ännu rundare än när jag gick in lämnade jag restaurangen för att vobbla gatan fram till apoteket och köpa halsbrännetabletter som jag hade behövt natten innan. Härligt hur man slängs mellan olika världar och sinnesstämningar här i livet.

Ingen bebis har dimpt ner och ingen bebis som ens verkar vara på gång. Det är tydligen alldeles för bra och mysigt där inne i min mage. Typiskt mig att vara så gästvänlig… En vecka över tiden – det är väl inget konstigt egentligen men då det är barn nummer tre trodde jag väl att vägbanan var krattad och bebben skulle skjutas ut. Det är ju i alla fall det jag hört.

Tankarna på förlossningen tar mer och mer plats. Hur kommer det gå? Kommer det gå snabbt nu för att det är trean? Hur vidrig var den där smärtan egentligen, kommer jag ihåg? Äh, kvinnor har gjort detta i tusentals år och i de flesta av dessa fanns inte lustgas, ju! Kommer jag få plats eller bli skickad till annan stad? Äsch, det kommer gå som en dans, jag är ju supermom och superrutinerad!

Jag har två förlossningar med mig i bagaget men det är två helt olika upplevelser. Den första blev mycket dramatisk med urakut kejsarsnitt och jag blev nedsövd. Det var en jobbig upplevelse att bli hastigt och olustigt ivägrullad från vårt förlossningsrum till operationssal utan att få besked om vad det var som höll på att gå fel. Det fanns inte tid att prata med mig, att berätta för mig. Det handlade om sekunder, bebben måste ut, nu. Efter några timmar på uppvaket kom jag till medvetande och där låg det en parvel på min mage. Vem var det?? Hade jag fött fram den?? Jag var mycket omtumlad och hade svårt att ta in situationen. Jag kunde knyta an till vår vackra son men kunde inte hantera den missade förlossningen. Något i mig mådde väldigt dåligt av det. Fick bra hjälp av en psykolog och det tog bara några månader så kunde jag se tillbaka på förlossningen utan att gråta, känna ångest och rädsla. Tillslut så sa jag till psykologen att “nu är jag så trött på att höra mig själv prata om detta, nu är jag klar”.

Den andra förlossningen gick som den var tänkt. Mycket tack vare en envis barnmorska. Våra barn föds “vidöppet” eller sk “stjärnskådare”. Dvs att de föds med ansiktet först, inte hjässan. Det är lite jobbigare den vidöppna vägen för det kräver mer utrymme. Kvinnan öppnas 10 cm för det är så mycket som ett barnhuvud behöver men en vidöppen bjudning så blir bredden på huvudet lite bredare, så då behövs 12 cm. Jaha, tack för det ungar!

Vad blir det då för variant denna tredje gång? Pang tjong i taxin? I gångsättning efter två veckor? Eller bara alldeles, alldeles underbar?? Oavsett så hoppas jag att vår nya familjemedlem vill komma och hälsa på oss snart. Vi längtar så efter dig!

Bebissängen står redo och jag satte upp en liten hälsning till bebisen och hoppas den känner sig manad…

Denna säng har några år och generationer på nacken. Min farfar, pappa och hans bröder, jag och mina bröder, mina barn och mina brorsbarn har alla legat i den. Så glad att kunna få använda den. Den är så söt och det är verkligen som en stor docksäng. Med tassar från Brio som gör att sängen går att vagga blir den perfekt. Vår son älskade att ligga i den men dottern var mer fysisk och ville helst ligga bredvid och på mig. Får se vad vår mini vill. Redo är sängen i alla fall. Och vi!!