Vykort från snabbvisiten i Sälen
Ja detta sportlov kommer vi sent att glömma. Dels för att det faktiskt var första gången vi som familj tog ledigt sportlov. Våra stora barn har gått på skolans fritids och älskat det och lillkillen har varit på förskolan. Att ta ledigt alla lov är rätt tufft för familjer att lappa med sin semester. Men i år skulle det ske. Och med besked visade det sig.
Först då vår kryssning och dagar i Tallinn för att sedan toppa med 3 nätter i Sälen. Våra vänner hade hyrt en stuga för hela veckan och där fanns det plats för en familj till så vi skulle köra upp och göra dem sällskap.
Kom hem på torsdagsförmiddagen från kryssningen och vi hade varit smarta att ha skidpackningen klar innan vå åkte till Tallinn så det var en enkel ompackning men det blev ändå lite längre tid mellan våra resor då ett produktionsbolag kom på besök för att eventuellt göra filminspelning senare i huset samt att jag skulle till vårdcentralen och ta bort stygnen i fingret. Men sen så! Då var vi på väg till Dalarna och Sälen.
Kom fram till en god middag och sedan sova tungt och djupt i en supermysig stuga.
Och vaknade upp till denna vy utanför fönstret. Dagen innan hade vi vaknat upp på andra sidan Östersjön i snöstorm och här var vi nu i Dalarna i det vackraste snölandskapet.
Frukost med nattjästa nybakade frallor, äggröra skapad av värdparets 6-åring, gröt och starkt kaffe var den bästa bensinen för en heldag i skidbacken.
Jag är inte så van vid att hyra stugor i fjällen då när jag var barn åkte jag med familjen alltid till högfjällshotellet i Storlien. Mina föräldrar hade inte körkort så ville vi nånstans så var det med nattåg. Exakt den tur vi tog igen för 3 år sedan, se den HÄR. Men om jag nu skulle ha en bild av en fjällstuga så är det just med väggar av kvistiga och lite gula furuplankor. Men den här stugan var ju supersnygg med rejäla hela stockar. Stugägarna hade verkligen god smak här.
Nu mot skidbacken!
Efter en svettig vända till skiduthyrningen kom vi äntligen till backen!
Och nu ska jag avslöja mig: jag har inte förstått Sälen tidigare. Då jag, som sagt, åkt till Storlien och varit i ett och samma skidsystem ett helt sportlov förstod jag snabbt att här kunde man ta förmiddagen i ett system för att byta efter lunch eller bara åka med transportlift mellan några av dem. Detta var lite av en revolution för mig.
Bland det bästa jag vet är att komma upp över trädgränsen och kunna se vita vidder hur långt som helst. Det är så välgörande för själen. Fick härliga timmar med sol.
Barnens favoritbacke första dagen var Trollskogen i Hundfjället. En nedfart inne i skogen med rätt snabba svängar. Barnen flög fram och mellan träden ibland offpist så här fick man som förälder vara rask för att hänga med.
Överallt var det roliga träfigurer som tittade fram och högtalare med ljud, sång, röster och musik som överraskade.
Snabb liten kille väntar in den lite långsamma mamman.
Kalla fingrar värms i de små eldsprakande vindskydden men nu fick det vara nog för första skiddagen. Hem och svida om för middagen.
Mötte upp flera familjer för en middag ute på stan.
Och om du undrar: rödrutig skjorta visade sig vara dresscode för våra killar, ha ha.
Dag 2 – bästa skiddagen
Första skiddagen var lite knackig för barnen. Då det går ett år mellan gångerna så glömmer de bort hur duktiga de är och självförtroendet får sig en törn. Men dag 2 släppte det. Nu var det full fart och de liksom blev bättre för varje åk.
Och att solen lös klart helt utan vind gjorde allt helt perfekt.
Blir inte mer sportlov än så här!
Klassisk sportlovslunch i backen. Fantastiskt att kunna sitte på uteservering och få sig en å annan fräken på näsan.
Åkte tills benen inte orkade mer. Och känslan i tårna lyste med sin frånvaro.
Mycket nöjda vände vi tillbaka till vår mysiga stuga för en sista kväll tillsammans.
Kan vara så att vi fixade den bästa After Skin i hela Sälen!!? Charkisar och Prosecco – blir det bättre än så?
Jag och maken var matlag för lördagen och vi fick en mysig middag med ett efterföljande Andra Chansen i Mellon som avslutning. Sen sov vi alla gott i våningsängar och fjälluft.
Det stora samtalsämnet på middagen på restaurangen bland alla vänner var: När är det bästa tiden att åka hem igen? Lika många som vi var personer blev det lika många svar. Efter Vasalopp-starten var det många som satsade på som en bra idé.
Och ja, det var tydligen många som tänkte vara ”smarta” och ta den tiden de också. Det var som att åka tåg i snigelfart genom hela Dalarna. Men vi hade ingen tid att passa så det var bara att ta det lugnt.
Bara att fylla bilden med rolig lyssning. Vasaloppet så klart – väldigt kul att liksom åka parallellt med rapporteringen. Vi hittade spotifylista med de bidrag som är klara för Eurovision så nu är vi uppdaterade på alla bidrag, vi lyssnade på Bröderna Lejonhjärta från Barnradion så det blev mysiga timmar ändå på vägen hem.
Verkligen tillbaka till den gråa vardagen så att säga. Men jösses vad den vita krispiga världen med sol från klarblå himmel kändes oceaner bort.
Fast, det ska erkännas, efter en vecka med ett resande över både hav och land kändes det skönt att var på väg hem igen.
