Månad: maj 2024

I går hade vi vänner på middag och jag gjorde ett av mina favoritbak, morotskaka till efterrätt. Alla gillar väl morotskaka?! Liksom vinst varje gång. Saftig, smakrik och sedan den där frostingen… Mums!

Jag gillar speciellt att göra den så här års för då kan man lätt hitta ätbara blommor att dekorera den med. HÄR HITTAR DU RECEPTET från förr. Och självklart kom den med i min bok Vardagsvackert & festfyrverkeri, så där kan du slå upp sidan för att läsa i lugn och ro utan scroll och skärmsläckare 😂

Vilka blommor som är ätliga? Här är några exempel: Pensé, Viol, Blåklint, Förgätmigej, Oxalis, Syren, Kamomill, Luktärt, Mynta, Nejlika, Oregano, Rödklöver, Lavendel, Ringblomma, Fläder, Blomsterkrasse, Gräslök.

Helt klart ett bra tips till stundande fester som morsdag, skolavslutning, student, nationaldag, midsommar… och just det, blommorna håller sig fräscha i timmar så du kan göra denna i god tid om den får stå svalt.

På min lediga kväll på basketfestivalen i Göteborg njöt jag, make, son och svärmor av en härlig italienare: Faccia Grassa. Översatt så blir det “det feta nyllet” typ.

Och här har vi en glad pöjk med gosiga kinder.

Jag fick höra innan vi kom dit att det var en “modern italienare” och det är inte helt klart vad det betyder. Men på så sätt att det inte är klassikerna carbonara, lasagne och bolognese kanske? Här är det pastatillverkningen som är i fokus och det allt började med om jag förstod det rätt. Och att det bara är ett fåtal rätter på menyn åt gången. Sånt älskar jag – man låter proffsen bestämma åt mig.

Innan här låt det en etiopisk restaurang som hade satt upp väggar och lämnat den gamla inredningen bakom med kakelväggar. Så hålen och kaklet fick vara kvar. Känns med det som om restaurangen snarare legat här länge och fått leva sitt egna liv.

Även om det bara var ett fåtal rätter var de jättemånga ändå. Så det fick bli ett litet plock av olika mellanrätter att dela på. Och man blir ju bara så lycklig av en sådan här servering – rätt ur burken. Canfood är bland det trendigaste. Komiskt för oss som är uppväxta på ravioli och pressad skinka rätt ur burken…

En härlig restaurang som visade sig ligga 7 minuters gångväg från skolan där jag sov, där laget bodde. Vad är oddsen på det egentligen.

Jag fick lämna sällskapet för det var läggdags på skolan där jag skulle ta över ansvaret igen.

Min korta promenad bjöd på fantastik himmel. Nästan som en italiensk solnedgång.

Jag var ju i Göteborg på basketfestival och var fullt upptagen med laget men hade en eftermiddag och kväll ledig ochdå ville jag maxa min Göteborgsupplevelse. Så då fick det bli detta:

Tjejerna hade tidig match så ja hade satt klockan på 05.30, hängt på låset vid frukosten och lämnade över stafettpinnen till två andra mammor  klockan var inte ens 08 och Göteborg låg framför mina fötter. Jag började med en promenad längs Avenyn.

Det är vid sådana här tillfällen man hinner se allt i detalj. Som vackra tulpaner.

Det var verkligen annorlunda att gå runt i kvarteren där det alltid är fullt av folk, butiker med massa kommers och ljud dessa timmar när det var helt tyst och folktomt. Rätt härligt att på detta sätt se Göteborg på nytt sätt.

When in Gothenburg… Som sagt, klockan var tidig så det enda som, i princip, var öppet var Da Matteo så jag satte mig där med en kopp och jobb.

Några timmar senrea klev jag ut och stan började vakna.

Började med en favoritbutik: Vallgatan 12. Kläder och inredning i härlig mix. Och förresten – jag har ny kamera och testar mig fram. Efter 30 år med Nikon så är det lite skakig med nytt varumärke. Men kul att testa nytt.

Glas, så vackra härliga glas. Jag behöver absolut inga alls men dessa var ju som godbitar.

Och ännufler vackra glas hittade jag på Artilleriet Kitchen.

Och en massa annat vackert men…

… bara att inspireras av. för det ska nu mer mycket till för att jag ska slå till på något. Huset redan fyllt men kanske något ändå lockar…?

Sedan mötte jag upp min man och äldste son som åkt ner för att dels träffa släkt men även se på syrrans och brorsans basketmatcher. Vi tre mötte upp min bror, svägerska och brorson. De tog med oss till Ljungman Jansson.

Härligt rustikt ställe vid kusten, inte långt från innerstaden. Fint att få lite havsstänk på sig. Ja nästan i alla fall.

Och en räkmacka. Det var väl bra russin i den Göteborgska kakan jag tog. På några få timmar fick jag till det!

På kvällen blev det modern italienare men det återkommer jag med.

Alltså vad tiden rusar och jag har så mycket att komma ikapp med. Jag ska få med så mycket här på bloggen för de senaste dagarna har verkligen innehållit precis allt. Ja, som jag säger i senaste poddavsnittet.

Men vi ska ta det i ordning, kanske, vet inte riskitgt vilken men jag börjar med bilder från ett soligt och sportigt Göteborg där jag spenderade 5 dagar, på basketturnering. Eller Göteborg Basketfestival som det kallas.

Våra två yngsta spelar baket i Alvik och det är en stor klubb så de hade chartrat ett helt eget tåg som tog oss ned på ett härligt sätt.

Där väntade en skolsal för oss och hela Alvik hade faktiskt en egen skola. Så stor är klubben. I “säng” i tid ville inte de 16 tjejer jag ensam ansvarade för och det krävdes ett ton av tålamod för att hantera men tillslut är även 13-14-åringar för trötta så det blev en skön natt tillslut.

Frukost i närliggande skolmatsal och sedan var turneringen i gång i dagarna fyra. Jag var alltså “mamma” åt ett del-lag av de 32 tjejer som var med, mitt lag på 8 tjejer skulle jag lotsa rätt, rätt stadsdel och rätt gympasal, och se till att de fick mat och sömn på rätta tider.

Alla fyra lag i vårt storlag gick vidare från grundspelet (så himla duktiga) och ett av de fyra gick vidare till 8-delsfinal. Sedan tog det stopp denna gång. Om det är en tröst så blev det i slutändan final mellan två av de lag vi förlorade mot så det är bara att konstatera att det var en rättvis förlust. Men denna turnering var inte främst syftad för att vinna för oss sa coacherna utan för att skapa ett lag då det är lag som slagits ihop. Laganda är så viktigt för framtiden.

Jag hade en dag ledig under dessa fem dagar och tog då en tur på stan och det ska jag återkomma med bilder från.

Lillebror var också med på festivalen men då jag var helt knuten till storasysters lag fick jag bara ta del av deras spel via grupper som lagföräldrarna så fint delade material på. Men på min “lediga dag” åkte jag och kollad in honom.

Killarna födda -13 är för små för att vara med i turnering utan de har något som heter Easy basket. Man räknar inga poäng (officiellt) och har ingen turnering med att vinnare går vidare. Som sagt, inga poäng eller vinnare men den här stolta mamman kan säga att de “vann” alla sina matcher och vi fick med hem en liten kille som växt minst 20 cm i självförtroende. Vilket lag och vilka fantastiska killar. Och främst tränare som lär dem ha kul och jobba tillsammans. Laget framför jaget!

Då äntligen är det nytt poddavsnitt uppe.

En veckas paus ger ett uppdämt behov att prata av oss. vi pratar och avhandlar allt möjligt som sjukdomar, döden, sorg, lära sig simma, basketläger, misslyckande i sporter vi minns och sommarkläder. Det vill säga högt och lågt som livet ju är.

Nästa vecka blir vi mer uppstyrda och ska ge våra bästa tips, enligt önskemål, på presenter inför den kommande stora presenttiden nu med student, jubileum, examen, dop, konfirmation, bröllop och allt möjligt härligt.

Men tills dess välkommen in på lyssning där vi är just nu!

Jag är så pirrigt överlycklig för nu är sommarens resa till den grekiska övärlden planerad och bokad. Eller inte helt men det återkommer jag till…

Du som följt mig vet att jag älskar att resa runt i den grekiska övärlden och när jag nu har tagit detta år som mitt (för så gör man när man fyller 50) så bestämde jag familjens sommarresa. Nu verkade de inte ha så mycket emot det men ändå – detta är MIN resa 😂

Vi båtluffade första gången med barnen 2017 och det var en sådan succé så vi gjorde det igen 2018 fast då på riktigt. Jag och maken hade sagt att vi ska båtluffa så fort yngste sonen är blöjfri och vagnfri och det var han vid 3 årsålder. Resandet och luffande är så enkelt så det var ingen problem alls med tre sommarlovsbarn pigga på äventyr.

Jag gjorde mycket ambitiöst filmer från varje tripp (4 öar samt Aten) på luffen 2018 så om du vill ha inspiration finns de här:
• Från fastlandet till Cycladerna
• Antiparos – en favorit för hela familjen
• Folegandros – Med de vackraste vyerna
• Sifnos – Ön med så mycket att upptäck
• Schinoussa – mitt paradis på jorden Schinoussa
• Aten – en stad att uppleva

Jag tror detta blir min 10.e båtluff jag gör så du förstår att jag älskar det. Jag hade faktiskt just en båtluff med barn som min målbild under först förlossningen för det hade vi fått lära oss på profylaxkursen innan att man skulle ha. Så då kan du också förstå hur jag grät när vi klev på första båten tillsammans alla vi fem i lilla familjen. Min största dröm hade gått i uppfyllelse.

I år blir det “endast” tre öar och längre stopp på varje än tidigare. Det ska bli spännande för så har jag aldrig luffat tidigare. Det har varit 1-3 nätter och sedan vidare. Får se om jag blir rastlös eller om detta är mitt nya jag…

HÄR kan du se mitt (väldigt gamla men ändå aktuella) inlägg med tips, om hur jag planerat, packat mm.

Som jag skrev så är nästan allt bokat för vår resa. Det är ju detta som både är det spännande och häftiga med att luffa runt – att man skapar sin helt egna rutt och resa. Men nu är Grekland inte riktigt som alla andra länder så turerna för båtarna har inte kommit upp för sommaren på bokningssidorna än (!) vilket de brukar göra i mars. Vanligtvis har vi parallellplanerat båtturer och boenden men nu har vi alltså bara boendet och hoppas och tror att vi ska hitta båtar som matchar våra datum. Det har aldrig varit några problem, bara att resan mellan två öar kan bli längre för att man tar en båt som går en omväg för oss. En gång fick vi skjuta på ett boende en dag och ta en mellannatt i en hamnstad men det är ju bara spännande. Luff på riktigt så att säga.

Jag har valt mina absolut tre favoritöar: Antiparos, Folegandros och Schinoussa. Jag var lite inne på att välja helt nya för att liksom utmana mig och utvecklas lite… Men nej, vågar inte chansa när jag vet att jag kommer få allt jag vill och lite mer på dessa. Som att återvända in i en varm kram.

Så pepp på detta och vi skapar nu spellistor att ha på resan, drömmer om all mat vi ska äta och vilka stränder som är bäst att snorkla vid. Här är mina minnesbilder jag längtar efter:

Jag valde att göra en buffé till många på min 50-årsfest här hemma. Jag ville ha plock av olika sort av två anledningar:

1. Favoritmat. Jag älskar den sortens mat och tröttnar aldrig så det blir ju då min mat.
2. Enkelhet. Min önskan var att ha en buffe till många som liksom skötte sig själv. Då jag inte anlitade någon för att fixa innan eller under så skulle det vara så smidigt som möjligt.

Favoritmat – tips på buffé för fest hemma

Om vi börjar med första punkten så var den enkel. När det är du (eller den du planerar festen för) som får bestämma favoritmat så är det ju bara att sätta sig ner och lista just favoriterna.

För att göra det enkelt för mig så valde jag regeln om tre. Jo så här: när det är buffé ska det vara lite av varje som gärna ändå funkar ihop. Lite ost, lite chark, några röror, grönsaker osv. För att inte snurra ihop mig helt bestämde jag (kanske lite väl strikt men skönt i planeringen) att ha tre av allt. Så det blev så här:

Ost: Västerbottensost, Brie, Gräddädel
Chark: Ett helt ben lufttorkad skinka, Tryffelsalami, Fuet
Röror: Tzatziki, Hummus, Tapenad
Bröd: Baguetter, Finncrisp, Salta kex.
Grönsaker: Morotsstavar, Rädisor, Körsbärstomater
Oliver: Gröna stora, Svarta kalamata, Svarta torkade
Frukt: Gröna vindruvor, blå vindruvor, fikonmarmelad

Jag försökte beräkna maten som så att varje vuxen skulle få 150 g protein och en halv baguette. Rörorna blev det ungefär 1,5 liter av varje men det visade sig vara för mycket men hellre det än att det skulle ta slut.

Det här med att ha ett helt ben var jag tidig med att jag ville ha med på min buffé. Då jag inte skulle vinna priser på att ha den mest avancerade buffén i spännande rätter ville jag överraska med något som ändå fick blickar och konversationer.

Sådana ben finns ibland att köpa i stora mataffärer men absolut i delikatessbutiker och saluhallar. De kommer som oftast med en ställning och kniv samt instruktion att ge sig an det.

Samma sak med baguetterna. Att de i sig även skulle bli en dekoration. “Längst bak” på min buffé ville jag att de skulle stå upp som om de var drift från ett fransk bageri.

Och mellan benet och baguetterna hade jag en gigantisk basilikaplantan. Så vackert och enormt väldoftande. Inga svåra saker men med dessa tre saker som stack upp blev buffen vacker.

Sedan är ett tips för att få än mer vacker buffé, att liksom lura gästerna att den är mer avancerad än vad den är, är att använda olika sorters uppläggningsfat och skålar. Jag hade mycket olika nivåer så det blir mycket energi på bänken.

Blanda porslin, glas och trä för att ge en skön känsla. Det var mycket viktigt för mig att det var “jag” och inte fat från en catering om du förstår vad jag menar.

Enkelhet – tips för buffé hemma

För att det skulle vara smidigt och enkelt att hantera när väl gästerna började plocka från buffén så var det första ju att all mat var kall. Här behövdes det inte värmas något så bara där får man det smidiagste sättet att servera mat för många utan att själv behöva jobba i köket.

Det andra var att jag hade tömt kylskåpet på vardagsmaten och istället ställt allt som skulle fyllas på under tiden där.

Så Brieostarna, gräddädel och den hela västerbottensosten var rätt stora och blaffiga i sin “råa” formar men skurna i kvartar och bara en kvart i taget ser det trevligare ut. Snabbt och enkelt att byta ut ostarna när de började sina på skärbrädan.

Samma sak med alla röror; stora bunkar i kylen likt ett storkök men på bänken bara lite i taget.

Stora påsar med skurna morotsstavar, plockade rädisor och bunkar med körsbärstomater likaså. Salami var uppskuren i mängder i lådor i kylen.

Upplevelsen jag ville ge var att det var en liten trevlig buffé som kändes lite så där fredagsmys-aktig fast det var för 70 personer.

Bestick, glas och skräp

Utöver mat så är det ju allt det där andra som också kommer med det hela. Bestick, glas, tallrikar, servetter och allt vad det är. Och sedan skräpet som ska vara lätt att få undan.

Som sagt hade vi inte någon som var där för att fixa och plocka vilket gjorde att jag innan planerade för att det skulle vara så smidigt som möjligt, att det skulle vara som ett självspelande piano så att säga.

Jag är inte så jättestolt över detta men här blev det enklare med engångsartiklar. Vi har glas så vi skulle kunna ha till alla men då hade vi behövt ha någon som diskade mellan varven och där föll det. Men 80 st gafflar köpte jag till makens 50-års fest så de var så klart med.

För att göra denna fula engångsartikelsbänk lite trevligare lade jag alla artiklar i olika hållare som korgar och låda.

För att då snabbt få bort all “disk” enkelt, både för gästerna och mig/familjen så ställde jag stora pappkassar med plastsäckar i under köksbordet. Väldigt bra om jag får säga det själv.

Och köksbordet hade jag flyttat till väggen, stolarna var i matrummet, så ovanpå där var all dryck. Så maten på en köksbänk, tallrikar mm vid en annan och köksbordet var dryckesstation.

Öl och färdigblandad Pim’s i stora isfyllda madammer. Alkoholfria alternativ också.

Kanna med kran med 4 liter färdigblandad Cosmopolitan. I kylen fanns ytterligare 1,5 liter PET-flaskor med påfyllning.

Och sedan vitvin på bib och rödvin på flaskor.

Och utöver detta stod en stor kastrull på spisen med kokt korv ihop med korvbröd, ketchup, 4 olika sorters senap och rostad lök. Främst för de barn som inte ville ha av buffén men även för vuxna som fram på småtimmarna var lite korvsugna…

Jag torr jag har fått med det mesta. Om du har frågor får du gärna ställa dem så jag kan försöka ge svar.

Jag har bestämt mig för att verkligen njuta så mycket det går av hela vårt hus och fram framförallt skapa platser utomhus för sommaren. Att vårt hem blir vår sommarstuga på våra lediga stunder.

Minns du det där tv-programmet där en person gick genom en port för att på andra sidan komma ut som en artist de kunde imitera. Sikta mot stjärnorna tror jag det hette. Så tänker jag på vårt hem så här års. En förvandling, en ny skrud.

Just nu, innan alla löven på träden kommer så är platsen precis utanför köksdörren den bästa platsen för kvällssol. Om nån vecka när både äppelträdet på vår tomt och den stora björken hos grannen mitt över slagit ut så kommer det vara exakt noll kvällssol där.

“NU! Kom med ut nu. Nu ska vi njuta!!!” ropade jag till maken i lördags när värmen var som i juli.

Jag plockade med en högtalare ut med somrig musik, hällde upp lite goda grejer i skålar, hällde is i ljummen rosé och riktade stolarna mot solen. Åh, nu har vi det bra älskling!

Vet inte vad det var men när vi var i matbutiken senast så fick jag sådant enormt sug efter inlagda grejer, picklade grönsaker. Alltid varit mer för salt snacks än glass tex men det här med det syrade överraskade. Kanske jag saknar något i kroppen den ropar efter? Säkert nåt i klimakteriet som vill ha sånt. Min kropp har alltid varit bra på att “ropa” på det den vill ha. Leverpastej – dåliga järnvärden, mjölk – dåliga nivåer av kalcium, socker – deppig 😅

Ut kom katt och son också. Sonen hade spelat nån sorts brännboll och offrat sig så hela han var en enda stor gräsfläck.

Lille Bernhard. Som du vet så har vi nu sagt  hej då till Birger och har  bara Bernhard kvar. Att det är han som är två år äldre än Birger som skulle ha hälsan längre är överraskande. Han har ju fått många dödsdomar av veterinärer men njuter fullt ut av livet hos oss verkar det som. Ja, han är inte snabb, kan inte hoppa upp i sängar lika bra som förr men signalerar på intet sätt att han mår dåligt, har ont eller lider. Det är det vi går på och hoppas han får vara med oss länge än. Att förlora båda två skulle bara vara för mycket.

“Vad ska vi göra nu när det är så fint väder?” funderade vi. Freesbee-golf på Kärsön eller Naturpasset på Lovön kanske?, var några av idéerna. Maken frågade på sitt jobb och fick förslag av kollegor att kolla upp höghöjdsbanan Accorpark i Lida naturreservat. Sagt och gjort, tid bokades och bilen styrdes dit.

Utrustning och genomgång av personalen på plats. Våra barn har kört höghöjdsbana tidigare i Ängelholm och i Danmark men vi kunde snabbt förstå att det var andra typer av krokar men det gick snabbt att komma in i det nya.

Peppiga två. Den störste var på konfirmationsträff och “slapp”. Jag och maken stannade på marken. Vi satsade istället på de vandringsleder som finns på området.

Området var för alla. Låga banor på bara en meter upp till riktigt högt upp i träden.

Den tuffaste tjejen jag vet.

Det är en god idé att fylla på energi för det är inte bara fysiskt jobbigt utan kanske mer för hjärnan med allt man behöver ha koll på med utrustningen.

Tiden nu! Så vackert med trädens fina gröna flor på träden.

Som jag skrev här om dagen; att njuta av nuet.

Nästan så man ser hur det växer medan man står bredvid.

Härliga stråk över vatten mitt i växtligheten.

Ett litet bi har hittat massa godis.

“Hmm… ska vi gå vänner eller höger?” 

En helt underbar dag med ett vackert äventyr som gav ett minne.

Idag var jag bjuden på presslunch på IKEA Kungens kurva och det skulle bjudas på revolution faktiskt. Eller helt nytänkande eller vad vad ska kalla det. Ja för något stort blir det när giganter möts, även om den ena är otroligt liten och späd men visioner och kraft som en hel kontinent.

Ok, nu ska jag sluta svamla! Årets kock 2022 var Jessie Sommarström och hennes årets rätt var 50/50. Det vill säga köttbullar gjorda till 50% nötkött och 50% baljväxter. Hennes filosofi är att vi ska äta mer grönt och klimatsmart. Och hennes otroliga energi ger verkligen effekt och hon har skapat skillnad.

Ja bara en sådan sak som att hennes mat nu blir en stående rätt på IKEA. Det är helt enastående. Årets kock och IKEA går samman för att få ut Jessies mat och filosofi till den stora skaran.

Vi inbjudna fick kliva in i en av möbelavdelningarna för köksinredning och slå oss ner. Mycket roligt för oss som alltid drömt om att flytta in i en möbelbutik 😂

Plötsligt kommer Jessie med en gul vagn fylld av vackra kopparkittlar och det började genast dofta ljuvligt bland möblerna.

En parantes: Vår äldste son som är mycket matintresserad, som du som följt mig vet, älskade att åka till IKEA som barn för det var, som han kallade det “den stora restaurangen med många möbler”

Rätten är en pannbiff där innehållet är 50% nötkött och 50% baljväxter, serveras med samma mos, sås, lingon och gurka som övriga rätter på IKEA. Det ser inte ut att vara något revolutionerande men det är det. Rätten kommer heta pannbiff rätt och slätt, inte grönsaksbiffar eller så. Biffarna är laktosfria och glutenfria så de är helt fria från allergener.

Den första tuggan kunde jag känna att det var något mer än kött men om man inte tänkte efter så mycket som jag nu gjorde hade det gått mig för bi. Och det var faktiskt så att efter ett tag så var det inte alls att mina tankar gick åt att det är något annat än klassisk husman med 100% kött jag åt. Detta kommer gå åt som smör runt de 21 IKEA-varuhusen nu. Premiär 14/5 och rätten kommer kosta 65 kronor.

Och ett tips från mig: ät på onsdagar får då har IKEA halva priset i matsalen.

Jessie var noga med att säga att detta i sig inte är något nytt. Att blanda ut köttfärs har man gjort i århundraden men det har glömts bort och framförallt att baljväxter inte fått vara med.

Allt avslutades med en helt nybakad IKEA-bulle som har något speciellt över sig. Fyllningen är liksom extra allt.

Sen var det till stan för att fixa för den basketfestival jag ska vara lagmamma på, och vi åker imorgon. Sova på skolgolv 4 nätter kommer bli spännande… Gjorde detta förra året och det var helt underbart så jag hoppas på samma härliga upplevelse.

Att säga hej då gör ont men det är en sådan ofrånkomlig del av livet. Vi får tacka för de stunder vi haft och minnas all glädje. Då lever själen vidare. Birger springer snabbt nånstans nu på mjuka tassar och jamar sitt jätteknasiga ljud som fick alla att skratta.

Och tack ska alla ni som kommit med både stöd och berättelser. Det ni vittnat om förberedde mig men så klart var jag inte alls beredd på den torktumlare av känslor jag befann mig i.

Så här vill jag minnas honom.

Den bäste mysaren. Dotterns docksäng var så klart bästa platsen när det begav sig.

Eller sonens barnsäng-

Alltid nära mig.

Minnena lever vidare. Skratten också. Tack!

Idag var jag bjuden på en något så kul som en masterclass och provning av chablis. Jag älskar goda viner men är verkligen inget proffs. Absolut att jag vet vad jag tycker om, kan avgöra vad som passar till olika smaker och rätter men be mig för guds skull inte rabbla druvor och regioner.

Så fort man pratar med personer som bara kan det minste lilla och upp till fullfjädrade sommelier känner jag att jag är i en helt annan division. Men jag vänder på det – jag har allt att lära och växa med.

En liten skara elever kliver in hos Johan Lidby Vinhandel.

För dagen var Julien Brocard, sonen till chablismästaren Jean-Marc Brocard, ditrest för att lära oss.

Bara en sådan sak att se hur staden Chablis ligger i en dal där de västra kullarna ger ett sorts vin och de östra ett annat. Så om druvorna får kvällsljus eller morgonljus påverkar smaken.

Och när man gräver i marken så hittar man snabbt havsfossiler vilket bevisar att detta är en havsbotten. Så med andra ord viner som passar skaldjur och fisk. Så mycket att lära…

Till vinerna hade kocken Albin Edberg skapat meny och mat.

Från klassrummet blev vi sedan bjudna till bords för vidare provning.

Det här med att spotta i kopp efter var så klart ett måste då det var en rasande mängd vi fick som skoluppdrag att testa.

Min längtan till Frankrike blev inte direkt mindre vid en sådan här träff. Jag tror jag ska ta Julien Brocard på orden och besöka Chablis.

Helena Ekman och Niklas Berglind. Två utbildade sommelier jämte mig att ta rygg på.

Vilken lunch, vilken resa! Så inspirerande och lärorikt. Blir till att testa vidare hemma.

Det går fort i hockey. Men kanske det går fortare med den svenksa våren? I alla fall fort i svängningarna så man står med bara ben ena dagen och smörjer in sig med solskydd för att i den andra stå med ulltröja, dunväst och regnjacka under paraply.

I fredags var det i alla fall helt fantastiskt väder och jag hade siktat in mig hela veckan på att nu skulle vår uteplats, altan ÄNTLIGEN invigas. Helt otroligt hur segt det varit då jag liksom laddat sedan en månad för detta.

Under påsklovet var jag och sönerna på en utflykt kan man säga, till IKEA för att köpa de stolar jag ville ha till vår uteplats. Det har varit 4 olika stolar under de 11 år vi bott här men tyvärr har inga av dem hålla i långa loppet. Inte så att de gått sönder bara att de varit osköna att sitta på.

En före och efter piff. Och golvet som lades förra året, se HÄR, är så fint. Jag njuter så av att se på det och framförallt gå på det.

Det jag bestämde var att jag “bara” skulle ha 6 stycken stolar. Låter kanske konstigt men jag älskar att ha långbord för minst 16 pers och hela tiden sett till att det ska finna möjlighet till det. Supermysig men det gör att jag bakbinder mig och familjen för de stunder när vi är då 5 som oftast. Så 6 stycken stolar (för symmetrins skull…) här på altanen (vet inte vad det kallas – är det altan eller uteplats? För balkong är det ju inte då an kan gå ner från den…) och sedan har vi vårt jättebord i trädgården där vi kan sitta 16 när det behövs. Så!

Äldste sonen har i två veckor haft praktik på Melanders fisk så han köpte med sig massa härliga färska räkor hem. Det finns många bra fredagsmys och färska räkor är helt klart med på pallplats ihop med tacos.

Stol som är ivrig att invigas.

Räkpasta redo att ätas upp.

Färska baguetter fick han också med sig från prao’n. Detta kan jag vänja mig vid…

Även om räkor i sig är mättande och så gott är det bra med något som gör det “riktiga jobbet” för barnen.

En tallrik av gottigheter. Ja just det, glömde – han köpte även med en burk skagenröra. Så tre gånger räkor kan man säga.

Ett stycke tiggande katt. Han älskar räkor och framförallt räkskal, han fullkomligt hoppar över och slukar räkskal, men senaste gången var det inte så bra (utan att gå in på detaljer).

Blomrester från födelsedag.

Ett stycke altan/uteplats är invigd för året. Och jag tror ribban för den förväntade upplevelsen på alla måltider här är satt rätt högt.

Jag blir alltid så glad när jag får den här kommentaren: Du får vardagen att bli något extra med enkla medel. Om jag skulle koka ner varför jag vill fortsätta med att finnas på blogg och instagram är det just att få inspirera till vardagsfest. Och så har jag ju skrivit en bok i ämnet 😅

Så det är med detta jag tar på mig jobbet att nu säga: Missa inte varje dag nu. Det sker förändringar hela tiden och om det är nångång men ska njuta av nuet är det NU!

En sekund såg det ut så här:

Och ett ögonblick senare så här:

Så du förstår hur det ser ut om någon dag igen eller hur?!? Löven på syrenerna kommer skapa väggar och gräset grönt och mjukt. Och sedan svalor och fågelbebisar pipande ovanpå det.

Många har visat upp gamla bilder i social medier ända sedan nyår på sina trädgårdar i full blom med orden snart, längtar och vill hit. Men det får mig att fundera – är det framåt de längtar till eller är det egentligen minnet av det som var? Precis som man vill ha sommarlovsdagar som man minns från barndomen, men de var inte fyllda av sol och bad varje dag även om minnet ger sken av det.

Många är väldigt “duktiga” på att prata om det som sker framåt, hoppa över stunden vi är i märker jag. Som sagt; som att visa junibilder i januari. Jag älskar julen, som du vet, men jag skulle inte få för mig att lägga upp änglaspel, knäck och granris nu och skriva snart, längtar och vill hit.

Och en annan sak jag måste få skriva av mig om, som kanske har med att jag har några år av erfarenheter med mig, är att det som är nuet ju blir ditt minne sen. Att skynda sig till nästa kalenderhopp gör att man kan missa att skapa minnen där vi är nu.

Som att vi har både båtluffat, tågluffat och bilat med barnen och där har jag verkligen förstått att resan inte bara är en transportsträcka mellan minnena utan de i sig själva är minnen.

Vänta inte på semestern för att skapa sommarminnen, den stora påkostade middagen i trädgården är kanske inte det som du kommer minnas mest utan den lilla lunchen i skuggan med förtroliga samtal.

Det gör ont när knoppar brister. Jag tror detta kan bli den sista sommaren vi har alla barn med oss så jag ska verkligen ta vara på alla stunder, kanske framförallt de små ögonblicken, för att skapa minnen. Och de vill jag samla på!

Jag vet att ni är många som följer mig som gillar funkis, att jag då och då visar och skriver om vårt hus, område och funktionalismen, stilen. Då kanske det kan vara inspirerande att se en funkispärla som just nu är till salu här i Södra Ängby. Det är inte så ofta husen läggs ut så bäst att passa på att kolla in.

Kika på HUSET HÄR för alla bilder. Så många fina bevarade detaljer att inspireras av. Alla bilder från Fjelkners.

Och det som inte syns här är då en hel drös trevliga grannar som kommer på köpet. Kanske vi kommer bli grannar?

Det är med ett tungt hjärta, tårar i ögonen och klump i halsen jag nu skriver detta. Vår katt Birger mår inte bra, han orkar inget och vi ser på honom att hans busiga, glada själ inte finns kvar. Vi förstår att det är dags för honom att få somna in. Men det går inte att ta in. Vill inte.

Han och Bernhard har varit med oss i 11 år, skrivit om hur vi fick våra katter med husköpet HÄR, så det är en familjemedlem på alla sätt som vi måste skiljas från. Hur gör man det?

Alla som har haft husdjur förstår känslan och säkert minns att stunden man måste säga farväl. Jag har haft kaniner som barn och de somnande in själva hemma så där “slapp” jag vara den som tog ett beslut om när döden skulle inträffa. Och det är det här jag har så svårt för. Jag kan inte se hur jag ska klara av det. Vet inte om mitt hjärta kommer klara det.

Han har lurat döden så många gånger, minns DEN HÄR gången när han var riktigt illa där an och verkade inte repa sig. Att katter har nio liv kan jag intyga. Det verkar dock som vi har avverkat alla dessa liv nu.

Är det bra om barnen är med vid insomnandet eller är det precis vad de inte ska vara? Jag som själv helst inte vill vara med, hur ska barnen klara det? Jag tar mycket gärna emot tankar och tips.

Ligga i solen, vilja bli klappad och äta sitt favoritgodis. Det är det han gör nu, allt han orkar. Vår 16 åring har gett oss så otroligt mycket kärlek och vi kan bara tacka honom nu genom att göra det bästa för honom. Men det är svårt. Det gör ont.

Välkommen maj, tack valborg – du var väldigt fin mot oss. Väldigt bra av våren att komma den dag vi just ville fira dess ankomst.

Valborgsmässoafton

Jag började dagen med att spela in podd hos Hanna och göra ärenden på stan. Sedan hem för att förbereda för firande. Eller det var faktiskt inte så mycket att göra för oss egentligen. En mycket fin valborgsmässoafton väntade oss.

På Ängbybadet har vårt område sitt firande precis som i alla år. Jag som är uppvuxen här och flyttat tillbaka ser hur firandet växt genom åren och älskar det. Det är ett sådant fint tillfälle för alla grannar, både stora och små, att mötas.

Det vi uppmanas göra är att komma ner till badet med grenar till brasan. Jag hade sågat ner en buske och de grövsta grenarna som inte gick ner i komposttunnan sparade jag till brasan.

På vägen ner så var det värsta försommaren på stranden. Bad och kajak. Myset!

En duktig hög ändå. Detta skulle det väl bli bra brasa av. Och sedan var jag sponsor till lotterivinsterna som femmorna har. Det är så fint ordnat att det varje år är femteklassarna som håller i alla fika och försäljning. Jag lämnade min bok och hoppades att någon vinnare skulle vilja ha den.

Sedan promenerade jag till grannar som bjudit in till middag. 4 grannfamiljer där våra barn spelar i samma lag och har kontakt flera gånger i veckan i samband med hämtningar, lämningar och träningar men inte ses så ofta. Så fint initiativ att ses allihop med alla barn också.

Tiden rinner iväg när man har roligt och det var helt plötsligt dags att gå till brasan för tändning. Alla barn hade sprungit förväg men vi vuxna var lite sega ut i startblocken så vi missade vårtalet, körsång och braständning. Men, då detta inte var min första rodeo som det heter så tror jag att jag faktiskt kunde ta ett år utan.

Brasvärme var det dock gott om.

Gransämja likaså. Lika varm den.

Det nya för i år var sockervadd. Håll i hatten vad det var populärt. Vi har ju en son som går i femman nästa år och jag ser redan hur jag står där och snurrar socker så jag har hela håret fyllt.

Två fina söner, vårglada och godisfyllda.

Vi avslutade kvällen med hela gänget hemma hos oss och tände förråden från min födelsedag. Mycket bra sätt att äta/dricka upp rester.

Första maj

Det har varit en rätt intensiv period med födelsedag och jobb. Bara roliga saker så jag har inte känt riktigt hur det tagit på kroppen. Så när jag vaknade 09:50 var jag helt i chock. Jag som är lite onödigt morgonpigg sov längre än på länge. Då hemmet var städat och kvällen innan var bortplockad innan vi gick och lade oss så vet jag hur jag sover bättre. Det är inget som drar upp mig så att säga.

Skön frukost med dörren till trädgården öppen och sedan långsamt ta mig ut dit.

Jag bestämde att det inte skulle vara några stora manövrar eller fix utan bara få lite i ordning och göra vår där ute.

Gul strålande energi.

Om du följt mig så vet du att jag inte har några gröna fingrar och jag har bestämt mig för att sluta ha dåligt samvete för det. man kan inte vara bra på allt, man kan inte tycka allt är kul. Jag älskar vår trädgård mer och mer för att jag just sagt att det ska vara en plats för vila, återhämtning och socialt liv.

jag planterade en humle i en kruka förra året och den blev helt angripen av löss och var så sorglig. Nu ser jag att den överlevt och kommer starkt. Får hoppas på en lusfri sommar.

Det kan låta motsägelsefullt men även om jag inte har gröna fingrar och inte vill ha dåliga samveten så vill jag ändå ha en levande trädgård. Jag satsar på en funktionell odling, dvs bara sådant som är ätbart. Men de i sin tur blir så vackra.

Mangold, grönskål, svartkål, klätterspenat, ärter och blomsterkrasse. Får se hur det går me det…

Läxläsning i solsoffa.

Solen var så stark så parasoll fick sättas upp.

Dotterns öron växte sig stora när hon hörde glassbilens lilla melodi långt bort. Sakta sakta kom den närmre och vi stod redo på gatan. “Det känns som sommarlov” sa hon. Bästa känslan.

Det sista som plockades fram var hängmattan. Den mycket älskade trädgårdsattiraljen.

Det blev en mycket fin start på maj. Vi fortsätter gärna så här.

Välkommen maj, som vi längtat efter dig. Vi kickstartar med ett nytt poddavsitt, det elfte.

Tvivlande kvinnokraft

Att ena sekunden känna sig som starkast på jorden och driva sitt företag till toppen av berget för att sedan åka i hissnande fart ner i dalen av tvivel! 

Vi pratar om att driva företag själv, att ta stöd av andra och våga ha stunder av tvivel.  

Ett avsnitt som får spännande avbrott och en mycket, mycket fnissig avslutning… så kan det gå!!! Välkomna in, klicka på bilden/avsnittet nedan.