Nu har vi midsommaren snart hos oss och även om sommarvärmen redan har kommit så är det först vid midsommar som riktiga känslan av sommarledighet inträder hos de flesta.
I min bok Vardagsvackert & festfyrverkeri hittar du all mat och recept för ett riktigt dignade midsommarbord, en perfekt midsommarlunch med den buffémat du känner igen och längtar efter.
Dekorationerna till festligheterna, steg-för-steg-beskrivningar för olika midsommarkransar sätter stämningen direkt och godaste midsommartårtan mm.
Och sedan uppslag med tips på hur en sommarfest utomhus kan planeras och göras så enkel som möjligt och samtidigt riktigt härligt lättsam – bra för dig och dina gäster.
Kanske du ska bort i sommar? Då är denna bok dessutom en jättebra present att ge. En bok att hålla i handen hela året som jag brukar säga. För efter midsommar kommer härliga lediga sommarlovsdagar, kräftskiva, höstens nystart och inomhusmys, halloween… osv. Något för alla dagar faktiskt hela vägen till nyårsafton. Och sen börjar vi om, ha ha.
Jag hoppas jag kan ge dig, eller den som får boken, ett riktigt kreativt år. Klicka HÄR för att komma till Adlibris.se.
Du söker den bästa midsommarmaten och här har du den. En hel drös av recept till din midsommarbuffé. Mina favoriter som jag lagat många gånger och gärna äter flera gånge per år men alldeles extra vid denna somriga högtid. Hoppas du ska hitta något som passar.
Sill till midsommar
Ingen midsommar utan sill! Nä hur skulle det se ut??!! Jag har ett gäng sillar här på bloggen och de har liksom landat lite här och var så vissa är julinramade, andra påsk men det är ju de fina – de kan passa vid alla våra fina högtider.
Vid en midsommarbuffé så ska alla möjliga goda rätter in och det blir en fröjd för både öga och gom. Vissa saker gör man själv, andra ber man vännerna göra och andra tar man genvägen till via butiken. Här är ett förslag på olika rätter att fylla ditt midsommarbord med:
• Lax: gravad, kallrökt, ugnsbakad
• Ägghalvor
• Ostpaj
• Ansjovisrulle
• Knäckebröd med lagrad ost
• Focaccia med blomsterkrans
• Nubberöra och snyggt serverat
• Krispig sallad
• Vackra rädiserosor
• Olika sorters finhackad lök
• Gräddfil
• Färskpotatis! Det är inget jag tar lätt på ska du veta. Har ett helt inlägg med massa tips på hur du bäst kokar den. Det gör du HÄR.
• Barnanpassad mat då inte alla gillar sill. (Vår äldste var det enda barnet på förskolan som åt sill ihop med pedagogerna varje midsommar, jul och påsk)
Midsommartårtor
Om det är något man ser fram emot på midsommar som en fanfar och hyllning till sommaren så är det alla jordgubbar och gärna då på och i en riktig midsommartårta. Eller bara jordgubbar helt au naturell med mjölk är inte dumt det heller.
Ja jag hoppas nu att detta var matnyttiga tips till din midsommar. Och om du har något att tillägga får du gärna säga till. Jag vill gärna bli inspirerad och få nya recept att testa.
Ingen högtid utan köttbullar! Speciellt för barnen som kanske inte slukar sill med god aptit. Och här har vi då en midsommarvariant ihop med falukorv och grönsaker. Kanske dessutom ett smart sätt att få de små firarna att även få i sig nyttigheter från växtriket av bara farten…
Mat till midsommar för barn – midsommarstång av köttbullar
Ingredienser: 500 g blandfärs 1 gul lök 1 dl mjölk ½ dl vispgrädde 4 msk ströbröd 1 ägg 1 ½ tsk salt 2 krm nymald svartpeppar Smör till två stekningar
Midsommarstång:
2 grillpinnar
steksnöre
Falukorv
Morot
Smågurkor
Rädisor
Liten flagga
Gör så här:Blanda mjölk, grädde och ströbröd och låt svälla i 5 minuter.
Skala och finhacka löken, stek i smör. Låt svalna.
Blanda blandfärs med ströbrödsvätskan och den stekta löken.
Rulla färsen till små köttbullar och stek i omgångar i stekpanna med smör.
Klipp av 1/3 av en av gillpinnarna och surrar fast det med stektråd ungefär 1/3 upp på den andra grillpinnen.
Skär skivor av gurka, morot och rädisor, stek falukorvsskivor.
Trä på köttbullar varvat med grönsaker och falukorvsskivor på ”armarna” på midsommarstången.
Så vackra och räddade från att slängas. Ja så måste man väl ändå få säga. Dessa karafftoppar som på något sätt kommit bort från sina karaffer )kanske de krasats och endast knoppen överlevde?) finns att finna för bara några få kronor på loppis, second hand och i välgörenhetsbutiker. Så vackra men nu helt brukslösa. Dessa har jag samlat på ett tag som du kanske minns.
Jag fick en fråga om vad jag har karafftopparna till när de fanns med på bild HÄR om dagen. Jo, de har jag med på bordet, i dukningen. Det är inte sällan jag har små glasflaskor med buketter och att då lägga karafftopparna där mellan ger fina ljusspel i sommarsolen tycker jag.
Men sedan har de även en ytterst praktisk möjlighet. När de ligger på duken så tynger de ner och håller emot starka sommarvindar. Och vill man göra det på riktigt då gör du så HÄR och gör duktyngder på riktigt.
Och de är så fina. Tunga som sjutton men ändå lätta i sin glasklara skönhet.
Så som snabbt svar: de fårnytt jobb som vackra (och praktiska) bordsdekorationer. Vad tycker du, var det bra?
En klassisk negroni är mångas favoritdrink. En riktig gammal räv bland drinkar som känns så där Frank-Sinatra-Billie-Holiday-snygg med anor. Enligt sägnen så ska den, som så många andra drinkar, komma från Italien, redan 1919. För några år sedan fick den en revival och blev en innedrink. Så från noll till exakt överallt.
Vad är det i en negroni? Jo det är det som är det roliga – den är inte alls avancerad. Det är lika delar gin, röd vermouth och Campari. Och sedan då toppad med en tunn skiva skal av apelsin. Och gärna serverad i glas med en enda stor isbit – där har du den moderna varianten.
Klassisk negroni fast till många, servera i kanna
Jag fick fråga om att dela med mig av receptet till den stora negronin vi hade på vår grannfest för ett tag sedan. Den vi hade på tapp-kanna. Och det kan jag så klart.
Gör så här: Kyl alla flaskor ordentligt innan tillblandningen. Häll alla ingredienser i din kanna/behållare. Skala av skalet på en tvättad apelsin tunt med en potatisskalare och lägg i drinkblandningen. Lägg i 2 dl isbitar och rör runt med lång sked. Ställ fram för servering.
Att ha färdigblandade drinkar är en mycket bra sak att ha vid mingelfester. Just när det är sådan här clean drink som inte behöver skakas eller skummas som så många andra cocktails.
Negroni Sbagliato – en bubblig variant
Om du nu kanske är lockad av denna drink men tycker den verkar lite barsk kanske Negroni Sbagliato kan vara något för dig? Då tar du bort ginen och har cava i stället. Men kanske då förhållanden 3 cl röd vermouth, 3 cl Campari och 6 cl cava för en lagom balans.
Sommarmat som svalkar – gazpacho med krispiga tillbehör. Sommaren väller över oss och även tipsen på maten som passar dessa ljusa varma dagar. Nu när värmen är så intensiv och det faktiskt är grillförbud på många ställen så kanske inte sommargrillen lockar lika mycket?
Jag har tidigare skrivit och gett recept på gazpacho HÄR men när vi nu gjorde denna somriga middag igen passade jag på att ta nya bilder och då påminna om denna eminenta rätt en gång till. Nu dock utan söta barn med på bild, ha ha.
Gazpacho kan ätas som den är, som en god sval smakrik soppa till förrätt men jag gillar den allra mest så här: iskall i karaff och sedan med en buffé av krispiga tillbehör att lägga i.
Svalaste sommarmaten – Gazpacho med tillbehör
Denna middag blev det med tillbehören: tomat, gurka, selleri, gullök, röd paprika, krutonger samt rostade kryddade kikärtor.
Jag brukar säga att det blir som en soppsallad vilket är så somrigt härligt. Om man vill göra det matigare är det bara att addera på mer, kanske ha något protein till som kryddig korv eller kycklingbitar.
Gazpacho finns färdig på tetra i matbutikerna och om man, som jag, gillar genvägar är det verkligen ett tips att ha ett gäng sådana tetror hemma i förrådet så man alltid är redo för en somrig måltid. Alternativt gör en egen och fryser in så klart.
Och apropå sallader har jag ett gäng som är fina på sommaren som jag slänger in som bonusar:
Vi har bott i vårt fina funkishus nu i tio år och vi har en diger lista på saker som ska göras, fixas, åtgärdas, renoveras och ses över. Det är nog alla som bor i gamla hus varse om, att det är ett konstant fixande. Under våra tio år har en hel del hänt , som DENNA fönsterrenovering, och vi försöker jobba tillsammans med huset så det får sin kärlek och vad det behöver men vissa saker har vi helt klart skjutit på framtiden. huset är nu 83 år och de delar som är i original kräver sin kärlek och extra omvårdnad. Och sedan kan vi konstatera att vissa saker som hade standard 1940 inte riktigt hade varit standard om vi byggt idag.
Vår altan/balkong/terrass, som man kommer ut på från matrummet, har vi haft så mycket glädje av sköna varma sommarkvällar men de senaste två-tre åren har vi inte suttit där så mycket alls faktiskt. Varför det är så har jag inte riktigt förstått men det har tagit emot varje gång vi sagt ”vi äter utomhus idag”. En anledning är det fina långa bänkbordet vi har i trädgården som är så bra men den största anledningen är denna: Det är så galet slitet och trasigt på altanen. Det heltäckande räcket, från 1940, har rostat så pass att det gått hål på sina ställen. Målarfärgen flagar och ser på ren svenska skit fult ut samt att den fina, röda klinkern på golvet spruckit och det har börjat växa små träd (!) där. Vi har liksom blundat och tittat åt annat håll och sagt ”det där tar vi tag i annat år” då det garanterat skulle bli en omfattande och kostsam historia. Som jag sagt många gånger: det går inte fort i det Lythska hemmet.
Vi har, till vårt försvar, haft hantverkare här som tittat på det och sagt att de skulle återkomma med offert på jobbet som de inte alls trodde skulle vara så svårt. De återkom aldrig!!! Och sedan faktiskt hela 3 bokade möten där hantverkarna inte ens dök upp. Så luften har väl gått ur oss.
Våra grannar hade hantverkare hos sig för en renovering och de verkade så himla bra så maken frågade om de kunde kolla på vår altan för att ge offert vid tillfälle. ”Vi har faktiskt precis fått en avbokning idag så vi kan göra det nu!” sa vår nyfunne vän och hjälte.
Jag som är lite av den där sorten att stora beslut måste få bordläggas ett tag och jag måste få sova på saker blev först lite chockad. Men sen helt överlycklig. Plötsligt händer det! Allt har en mening.
De satte igång omedelbart och OH MY GOD vad bra för när de började titta på det hela var det värre än vad någon vågat tro. Balkar hade rostat rejält och olika skikt av cement hade multnat bort så det hela var ju faktiskt farligt. Det fanns risk för att allt skulle rasa eller att fukt skulle ha tagit sig in huset. Det var i sista sekund ju!
Så nu är det massa gubbar här som slipar och bankar och gör ett helt fantastiskt jobb i den galna värmen. Kanske vi då kan få en härlig altan tillbaka, en plats att älska igen inom kort.
Snabbt som sjutton fick de bort den döda plåten som var som prickig korv av rost. Känns så naket att se in på altanen/balkongen och sittplatsen där.
Man ser att någon tidigare ägare gjort ett försök att reparera genom att de 3-4 yttersta raderna av klinker är borta och en betongplatta gjutits där istället. Den har nu spruckit helt och man kunde liksom pilla bort stora stycken utan att ens ta i.
Det gamla klinkergolvet är rostrött/terrakotta/brunt/bränt och vi funderar på om vi ska ha samma. Eller någon annan färg…?
Dessa funkiskompatibla färger finns. Lägga rutor som i badrummet? Eller ha röd-svart-rutigt? Åh dessa problem!
Igår var det den stora avslutningsdagen. Våra tre hade skolavslutning och oj vad vi räknat ner till denna dag. Och det var ju inte vilken skolavslutning som helst då lillebror går ut trean och lämnar mellanstadiet, dottern går ut 6.an och lämnar mellanstadiet och storebror går upp i åttan, mitt i högstadiet. Stora kliv, viktiga kliv.
Som alla föräldrar är fullt medvetna om så betyder skolavslutningar även cafétjänst. Till den gemensamma fikastunden med alla klasskompisar, föräldrar, pedagoger, mentorer, farföräldrar, morföräldrar, syskon och ja hela bygden på plats ska det bullas upp med godsaker. Med tre barn så blir det en hel del att fixa men jag lyckades manövrera det hela rätt bra: fixa klassens presenter till mentorer för klass 7A, baka tårta (den HÄR citrontårtan) till klass 6B och kaffe till klass 3C.
Sedan 2018 har jag tagit bild på våra tre hjältar varje skolavslutningsmorgon på denna trappa. Det är riktigt mäktigt att se hur de ändras, formas och blir sina egna små personer år från år.
Som vanligt stockade sig halsen och tårarna trillade på kinderna till ”Den blomstertid nu kommer” och ”Idas sommarvisa”. Det är något magiskt vid dessa stunder.
Sedan var det ett sjå att tajma in de olika barnens avslutningar i klassrummen med avtackningar och betygutdelning. Tur i oturen att storebrors avslutning fick ske utan familjemedlemmar. ”Bara” ränna mellan 3.an och 6.an då.
En sådan här buffé gör varje själ lycklig.
Sedan var det hem och ladda om. Och framförallt svalka av mig. Jösses vad varmet det är alltså. Jag vet att man inte ska klaga men det går snabbt från ”tänk om det ändå inte hade blåst så mycket/varit så molnigt/kallt i luften” till ”var är skuggan?”
Jag satt inne och slog in paket och gjorde grattiskort till de 4 nybakade studenter vi skulle fira under kvällen. När det är vänner och grannar som har barn som går i samma skola blir det många studentmottagningar på samma gång. Ett riktigt lyxproblem som vi laddade för.
Denna vita byxa har jag på mig exakt hela tiden känns det som men oj vad bra det är med sköna ljusa byxor och sedan varva toppar som sätter stämningen. Här var det lite silverskimrande topp som skulle passa för kvällsaktiviteterna.
Första mottagningen var på andra sidan skogen så vi tog våra paket och forserade skogen.
Med facit i hand var det väldigt intressant att gå på olika mottagningar på samma dag för det visade sig vara 4 helt olika upplägg. Vi var på min brorsons mottagning 2/6 och de hade tacobuffé, vilket jag verkligen vill rekommendera när det är många med olika matpreferenser – alla kan plocka sina grejer. Men hederliga bufféer är ju så klart alltid så. Här var det underbart plock av alla favoriter. Och skagenröran på små skedar – jisses vad gott. Hade kunnat ta hela fat med den.
Sedan gick vi tillbaka genom skogen och till vår gata där nästa firande var.
och med eget husband då den stolta mamman är sångerska minsann. Så här var det full energi och feststämning som smittade. Och de bjöd på en underbar Caesarsalladsbuffé. Också ett jättebra tips ju. Så gott och festligt.
Samt en dryckesstation som tog hem priset för snyggast bar.
Sedan var det promenad några kvarter till här hos oss och ett riktigt härligt gardenparty. Hela trädgården var en stor festplats med långbord och mingel. Ute på gatan stod en…
… foodtruck och langade vedeldade nybakade pizzor. Men proffsigheten i detta då!!!
Kvällen började bli lite svalare (tack) och solen röra sig nedåt. Då tog vi bil till det sista stället lite längre bort. Vår tre barn hade tappat orken och knatat hem upp för backen.
Väl framme och efter kramar med gratulationer av student och stolta föräldrar fick vi höra talas om roséfontänen inne i partytältet, vid tårtorna. Som man säger; det är alltid en första gång för allt och här var det första gången jag serverades vin ur en fontän. Våra vänner, föräldrarna, har aldrig gjort sina gäster besvikna i upplevelser. varje gång har de något som får alla att le och njuta av upplevelsen.
Som när värden helt plötsligt drar fram värsta spännande ljusstakarna likt svärd från Star Wars och placerar ut runt om i trädgården.
Jag lyckade inte alls fång den otroligt häftiga stämningen som blev. Nu var vi inte längre i en villaträdgård i Västerort utan i Saint Tropez.
Dj,n höjde volymen i takt med att solen sjönk, rökmaskinerna laddade upp och gav ut ett härligt dis av fest. Efter att ha haft en fullmatade dag med så många upplevelser och intryck på en tisdag så var det två Lythar som tackade för sig och såg de unga studsa högt på dansgolvet.
Med 5 år kvar till vår första student börjar jag redan nu (ja jag är knäpp) tänka på olika trädgårdsfester. Kan jag få börja med att beställa 28° och strålande sol???
Jag älskar hur allt skiftar, att jag kan få vara barnslig och leka med barnen samtidigt var ytterst vuxen på jobbmöten, hur jag älskar att vara i naturen, bli skitig om händerna och sen svida om för att sitta snyggt sminkad, högklackat och sippa på en drink i en chic bar. Kontraster precis som den bästa blandningen i godispåsen.
Det här var en kväll kontrasterna var så tydliga och jag bara älskar det. Och så tacksam att jag har ett sådant sinne som vill uppleva allt, att jag bor i en stad som erbjuder just detta också.
När min väninna ska uppträda med sin hårdrockskör på Pub Anchor vill jag så klart vara där och lyssna. Och blir fnissig av minnena från detta ställe. En riktigt legendarisk pub där jag på väldigt valpiga ben tog mina första kliv in i Stockholms vuxna värld. Att ”gå på krogen, hänga i en bar” var väldigt främmande och stort och då på tidigt 90-tal var Anchor ett av de få vattenhålen som gällde. Minns hur det enda jag tyckte var lockande i alkoholväg var cider, strongbow. Jisses vad det känns som en helt annan tidsålder, vilket det iofs ju är.
Hur som helst, lång utläggning om detta men dit skulle jag och vår gemensamma väninna. Fast först äta middag och då bokade jag bord på Brasserie Balzac. Ännu en Parisisk liten pärla i Stockholm jag ätit på senaste tiden. Tidigare ”Parisresor” HÄR, HÄR och HÄR.
Om jag ska lägga golv nån gång i mosaik känner jag starkt att jag vill skriva in mitt namn i det!
Jag älskar hur man färdas till Paris genom att gå på restauranger och hur inredarna jobbat fram den äkta känslan. Men! Det är också lite knas när man vet att det just är framjobbad inredning. Minns du Cartier Bouillon jag besökt HÄR och HÄR – där inredningen är i original. Jag blir lite tudelad över att skapa en inredning som ska se gammal ut men är ny. Ja du fattar nog vad jag är ute efter.
Oavsett ny eller gammal – maten är underbar.
Och spegeln är patinerat fläckig! Så det är alltså inte jag som spillt en massa på mig, ha ha.
En tre-i-ett med espressomartini: drink och kaffe på maten samt dessert.
Sedan var det då promenad ner för Odengatan och bort på Sveavägen till Pub Anchor för att lyssna på…
… vår kära väninna och Hårdrockskören.
Jag är ingen hårdrockare, det ska absolut erkännas men jag går igång på entusiasmen och den enorma kärleken till musiken. Allt med körsång är ju så underbart. Jag kan inte sjunga fast ”alla kan ju sjunga” som det heter och i kör skulle det vara kul Att liksom gömma sig bland alla röster och låta de positiva energierna släppas lös.
Ytterst icke-rock’n’roll så cyklade jag hem strax efter 21 och landade hemma med familjen i villaförorten. Återigen kontraster!
Är jag funktionell för att jag bor i funkishus eller bor jag i funkishus för att jag är funktionell?
På senare tid har jag fått många meddelanden på olika plattformar om att jag inspirerar till läsares/följares funkishus. Jag blir så otroligt glad och tacksam över detta då jag ju egentligen bara visar upp hur jag och vi inreder, lever och skapar här hemma. Inte vara något rättesnöre eller så. Att det då kan inspirera och ge mig på något sätt en funkisstatus gör mig på riktigt rörd. För då har jag lyckats beröra och det är väl det finaste som finns?
Men det får mig också att ställa frågan till mig själv: varför är jag så funkis? Har jag valt huset för att jag har en funktionell-älskdane själ eller har jag blivit medveten om fördelarna med att leva funktionellt? Eller är jag bara väldigt nördig som gör smarta val som gör vårt liv väldigt funktionellt?
Flummig? Absolut – låt mig förklara.
När vi bodde i lägenhet och började titta på hus då vår familj växt ur lyan så var vi runt i alla förorter runt Stockholm. Vi hade öppenplanlösning i lägenheten och det var ett krav för huset: separat kök och matrum. (att se diskbänkens berg när man ska äta en mysig middag är inte bra för själen…) Så blev det och jag insåg då att köksbordet (för fyra) och matrumsbordet (för upp till 12 och 14 om man trycker in) skulle kräva fler stolar än de 6 vi hade i lägenheten.
Då slog mitt funktionella tänkande till: När vi är många runt matbordet vill jag att det ska vara samma stolar till alla. Men att ha bordet med alla iläggskivor i och 10 stolar där varje dag samt 4 i köket blir ju som om kungen skulle bo här. Hur många kommer sitta här till vardags egentligen? Fem. Orimligt att då ha så många stolar av samma sort.
Då slog det mig – när vi är 12-14 pers runt matbordet lär det inte vara någon som sitter i köket! Så om jag har samma stolar i köket som i matrummet och slår ihop de jag har till vardags för fest blir det ju långbord med samma stolar. (Inlägg HÄR från 2013 när vi fick hem dem, oj vad annorlunda det såg ut då!)
Så 4 stolar till köket (vi kan alltså aldrig sitta alla 5 i familjen runt köksbordet för det är för litet) och sedan 6 stycken runt matbordet och sedan 2 till arbetsstolar i hemmakontoret så blir det 12! Alla stolar används på ett mycket funktionellt sätt. Inga onödiga stolar och jag får ett snyggt långbord med samma stolar.
Är jag då funktionell eller bara perfektionist? har jag hittat en smart lösning eller bara snål?
Våra fina stolar som går under flera benämningar så som bauhausstol och cescastol.
En mycket klassisk stol som många har växt upp med. Inte trendig men inte heller modern.
Det jag gillar med dem som gjorde att vi köpte dem från första början är att de är breda. Man sitter bra och om det är något jag vill så är det att mina gäster vill sitta runt bordet länge.
Och sedan så är det det där med rottingen. Vårt funkishus från 1940 har en massa rotting i alla vackra elementskydd så det känns så passande. Kolla mitt rottinginlägg HÄR.
De två stolarna jag har som arbetsstolar har armstöd och träsits. De får vara på kortändarna av matbordet när vi behöver ha 12 stolar.
Så – är jag bara väldigt smart och praktisk som tänker funktionellt eller är jag kanske nördig och perfektionistisk? Eller både och kanske???
Senast vi hade långbord var i påskas. Då var vi 15 runt bordet men då det vara många barn som inte riktig satt still fick vi plats fast bordet som mest, med trängsel, 14.
