Månad: oktober 2022

Åh vad jag har suttit och bara väntat på denna stund, att äntligen få berätta att jag ska få ge ut en bok och att det är det som jag har hållt på med som gjort att jag varit lite frånvarande här. Det som tagit all min tid och jag inte kunnat få berätta, som det alltid är i bokbranschen har jag fått lära mig.

Så underbart att nu få ropa ut i världen att ännu en dröm om att få göra en bok sprängfylld med recept på mat och bak, proppad med pyssel och dekorationer för hela året blir sann.

Den heter Vardagsvackert & festfyrverker – Kreativitet och smaker för hela året. Och det är just det jag önskar inspirera dig till; vackra dekorationer, pyssel och recept i vardagen och festliga tillfällen med tips på fyrverkeri i hemmet och på borden.

Förra året släppte jag min julbok och ni som gillade den kommer varken bli besvikna nu eller inte känna igen er. Det är precis i samma anda med högtider, traditioner och personliga berättelser men då med hela året. Som det går att läsa i beskrivningen:

En inspirationsbok för hela året med finurliga gör-det-själv-projekt och goda, enkla recept. Kreatören och inspiratören Helena Lyth har här samlat sina favoriter för att fira både högtider och årstider. Boken inleds, precis som kalenderåret, med vår stora pizzahögtid – nyårsdagen. Vägen går sedan över påsk och jul via vackra tisdagsdukningar till fredagsmys och året fylls med både fest och pyssel.

Klassiska rätter möter spännande tips och flätas samman med kreativa idéer för hela familjen. Äggmoln, kanderad syren, blödande ljus och kottgirlanger – allt får plats. Med utgångspunkt i att det ska vara snabbt och billigt att börja skapa, t ex med det som finns hemma och material från naturen, inspirerar boken till kreativitet och festlig vardag.

Jag har Bonnier Fakta som förlag och ett helt fantastiskt dreamteam med Mia Öhrn som förläggare, Susanna Huldt Lundquist som redaktör och precis som förra gången Annika Lyth som formgivare. Vi har haft så många underbara och bubbliga möten senaste halvåret och försökt tillsammans trycka in ett helt år på 240 sidor men det jobbet är långt ifrån klart.

Datumet för boksläppet är 15/3 2023 och nu är det bråda dagar att få allt på plats. Alla bilder, texter, steg-för-steg-beskrivningar, receptkoll och korrvändor mm ska landa rätt.

Boken går att bevaka på Bokus och Adlibris om ni vill. Jag hoppas innerligt att boken ska tas emot väl av er som följt mig genom åren så att ni känner igen er men samtidigt var fylld med nytt så den får ett värde i bokform hemma hos er. Att jag kan få inspirera även mellan sidorna och inte bara i mobilscrollen.

Åh detta är så himlans pirrigt ska jag säga. Blir alldeles kallsvettig nu när det är officiellt. Allt har ju känts toppen i mitt huvud men kommer du som läser bli lika glad som jag önskar tro? Håller tummarna att du kommer gilla den och ska vilja använda den i många år, alla härliga högtider som komma skall i framtiden.

Nä men hejsan! Då står vi precis på vippen framför halloween. Kanske du har något planerat och vill ha mer inspiration eller så har du helt förträngt det hela och kan behöva en påminnelse. Eller bara en liten knuff till att göra även den minsta lilla dekorationen/pysslet/godsaken? Oavsett kommer här några favoriter från arkivet jag hoppas kan inspirera.

Karva pumpa – så HÄR gör du. Och HÄR ser du dessa glana pumpor.

Fuskbaka frasiga monster. Se mer HÄR.

Enkelt pynt: sätt fladdermöss på ljusstakar. Se mer HÄR.

Bygg upp ett läckert godisbord, se mer HÄR.

Gör godishinkar av gamla yoghurtburkar. Se mer HÄR.

Superläckert sätt att skapa läskiga träd av choklad. Se mer HÄR.

Gör pumpan till en godisskålar. Se mer HÄR.

En läcker och läskig krona till halloween, se mer HÄR.

Snabbaste enklaste girlangen med fladdermöss av silkespapper. Se mer HÄR.

Så klart ska det bakas pumpapaj nu, se receptet HÄR.

Halloween kan vara vackert också. Se mer HÄR.

En matryoshka blev en halloweenfamilj, se mer HÄR.

Enklast tänkbara halloweenpyssel, se mer HÄR.

Strunta i att krava. Gör så HÄR istället.

Häxans goda päron, se HÄR.

Älska genvägar, se mer HÄR.

Klipp dig ett spindelnät, se HÄR.

Enklaste kakdegen blir de effektfullaste kakan, se recept HÄR.

Så söta pärlade spöken, se dem HÄR.

Lägg ett öga i drinken, se hur HÄR.

Snygg dukning, se HÄR.

Enkel, kul och rätt så gullig spindel, se mer HÄR.

Låt tavlorna komma till liv, se mer HÄR.

Chokkladbollsspindlar, se mer HÄR.

Pumpan blir en vacker dekoration som kruka, se mer HÄR.

Ja det var en hel del detta. Hoppas som sagt det inspirerade. Ha nu en fin helg och glöm inte att ha godis redo vid dörren på måndag. Annars får du vara beredd på bus…

Vilken vacker hösthelg det blev. I lördags hade vi bjudit över tre familjer som vi inte träffat på evigheter och önskade få en riktig långträff med. Jag och maken planerade en skön promenad i skogen med stopp vid sjön för gofika. I vår plan var det underbar höstsol och naturen sprakade i brännande färger.

Nu blev det dis, grått och väldigt brunt istället. Men stämningen var precis lika härlig som vi hoppats. Kanske än bättre till och med.

Vi fyra familjer fick våra första barn ungefär samtidigt och bodde då alla i stan så vi umgicks nästan hela tiden. barnen kan man säga växte upp med varann som om de var kusiner. Minns som igår vår första nyårsafton som föräldrar. Vi hade klätt upp oss till tänderna med smoking, planerat lyxig middag och tänkte “att bara för att vi fått barn så kan man väl ändå ha en riktig nyårsaftonsmiddag!”. Ingen satt vid bordet samtidigt, vid tolvlaget satt jag och ammade i ett mörkt rum och maten gick åt fanders. Men oj vad vi skrattat åt det.

Med pandemi plus att en familj bott utomlands var det längesedan vi sågs allihop så nu var det dags för träff.

Sjön var verkligen som en spegel. Med mobilkameran så gör man sitt bästa för att återge men det blir ju bara bla-ha, bla-ha. Du får föreställa dig djupet här…

Som sagt, en gofika hade vi med oss. Massa köpe-kakor och termosar med varm choklad. Och päronkonjak för den som ville göra drycken vuxen. Rekommenderas varmt, i dubbel bemärkelse.

Alla kakor uppätna, all dryck uppdrucken. Dags att gå hem till oss där lammläggen gick i ugnen sedan många timmar.

Som sagt, som kusiner alla barnen.

Smetana, löjrom, picklade gullök och gräslök som en tårta. Att liksom dippa i. Maken gillar detta sätt men jag är inte alls lika förtjust. Vet inte varför men jag gillar nog portionsservering av löjrom ändå.

Och maken hade även fått feeling för att göra en Venetian Spritz. Det var gott det.

Tunt skuret äpple, grillad ost, karamelliserad lök, valnöt och granatäpplevinäger.

Och inte att förglömma: en Mont D’Or som man tillagar på DETTA sätt.

Då vi var 16 stycken delade jag upp middagen i två sittningar. Blir ju enklare så. Och lammläggen serverades med pasta till barnen. Enklare så där med.

Och där var det skärmtid ha ha.

Lille Birger. Åh vad jag lider med honom nu sedan vi förstått att han blivit döv. Han vill gärna vara nära oss. Lite orolig liksom.

Ett plockepinn av lammlägg kan man tycka.

En varm sallad med morötter, brysselkål och persiljerötter. Lammlägg och kornett – dvs risotto på korn. Där har du middagen.

Som du veet älskar jag genvägar och här var det köperulltårta i botten, rabarberkompott som maken hittade i frysen och jag glömt att vi gjort. Lättvispad grädde och saltrostad valnötter. Bara att montera ihop.

Ja det var en väl spenderad höstlördag det. Och höstens tema att träffa vänner IRL fortsätter. Vad bra jag mår av det alltså. Så mycket av mitt liv och mitt jobb som varit digitalt senaste åren som gjort att jag knappt träffat någon “på riktigt”. Så hösten blir social. Det är i alla fall min plan.

Hur överraskar man någon när man umgås tätt ihop alla dygnets timmar? Inte lätt kan jag säga. Av vi fem som reste hade två fyllt 50 och det ville vi tre övriga uppmärksamma med en dag åt dem med frukost på sängen, presenter, dagsaktiviteter och bordsbokning.

Jag som delade rum med ett av offren sov räv och hade sms-kontakt med de övriga som kunde smita ut och köpa frukost på Monoprix på gatan.

Sista konversationen: “De börjar vakna!!!” smyg-sms.ar jag. “Vi är i hissen nu!” kom det från dem. “Storma in!” svarade jag.

Vi lyckades! Tvår helt rejält överraskade godingar fick en champagnefrukost på sängen, massa sång och kramkalas.

En i gänget är helt klart nobelprisvinnare på att skriva egengjorda hyllningstexter till kända melodier och här blev det gråtfest. Och jag som fotar allt hade pratat ut en enorm hög av bilder från våra 25 år tillsammans. Åh vd kul vi haft. Och vad många frisyrer sen…

Kors taket, det var blå himmel!

Åt ena hållet i alla fall, ha ha.

Sol i sinnet på denna kvinna var det till 100%. Men nu snabbt ut för dagen hade sitt schema som skulle hållas.

Mycket glad i mina två vintagefynd – kappan och hatten.

Det var dagen för öppningen av en ny utställning på Centre Pompidou som var vårt första stopp för dagen.

En utställning med en konstnär som var för mig helt okänd men som helt magiskt nog var ett av födelsedagsbarnens favorit – Alice Neel.

En helt fantastisk konstnär men även otroligt aktiv inom politik, jämställdhet och feminism. En sann pionjär och någon fler borde lära känna. Jag blev helt tagen av hennes öde och de tavlor hon skapat. Här är ett självporträtt och hon blev mycket kritiserad för att målade av sig själv när hon “blev gammal och ful”. Hon blev 84 år och de tavlor där hon just visar sig grå är i mina ögen bland de vackraste.

Jag har gått på många utställningar men aldrig att det varit så många bra och givande berättelser om varje tavla i samband med dem. Det ger så mycket mer åt motivet.

Här ser man Andy Warhol till vänster och texten under säger att han plötsligt under sittningen för tavlan tar av sig skjortan och visar sitt ärr från när han blev skjuten. Något han aldrig tidigare, eller senare, visat upp.

Tavlan till höger är bara en av enormt många tavlor med hjärtknipande historier. Alice började måla mannen som bodde nära henne i Harlem men hon hann bara måla ansikte och hand. Han blev intagen i det militära och skickades till Vietnam. Han kom aldrig hem. Alice valde att signera tavlan och låta tomrummet få berätta historien.

Från konstkultur till matkultur. Jag hade fått tips av min make att boka middag på La fontaine de mars men det var svårt, fast jag försökte för flera månader sedan, då det visade sig vara en av Paris mest populära krogar. Men jag lyckades knipa ett sista bord på lunchen i alla fall. Men myset att ta en härlig långlunch ju!

Ska inte trötta ut med hur fantastisk det var här, hur underbar personalen var och hur gudagott det var utan bara säga: boka om du ska till Paris.

Och det är det inte bara jag som säger utan detta är också Barak Obamas favoritkrog i Paris. Bara en sån sak…

Hunden!

Och vad ligger runt hörnet då…

Underbara Eiffeltornet! Åh vad man liksom blir med i en film när man är nära det. Jag har väl aldrig känt mig som en del av Sex and the city ihop med detta gäng. Undrar vem som är vem, ha ha…

Vårt schema hade ett stopp till och det var Montmartre, via Moulin Rouge. Så tunnelbana dit och promenad uppför (ja det är kraftig stegring uppför) mot Sacré Cœr.

Mysiga kvarter med butiker, caféer och restauranger.

Och massa turister. Alla vill vara Amelie från Montmarter. Även jag…

Utsikten här ifrån är helt fantastisk.

Och myllret av liv ännu härligare.

Skönt och vilsamt för själen att gå in i kyrkan och få en paus. Så vackert och välgörande.

Utanför Sacré Cœr finns en plats där massa människor samlas. Dels för den enastående panoramautsikten men också för trapporna nedanför kyrkan.

Här går trappan brant ner och skapar en “Öppen scen” för det var en man med gitarr och högtalare och sedan fick folk gå ner och sjunga för församlingen då kan man säga. Tusentals personer i publiken på trappan.

En modig tjej greppade micken och sjöng Fix you av Coldplay. Folk tog upp sina mobiler, satte på ficklampa och sträckte upp i den mörknande himlen. Det grep tag i mitt hjärta för den låten är stark och betyder mycket för mig personligen.

Efter några vändor i tunnelbanan tog vi oss hem till våra kvarter. Fortfarande mätta från lunchen blev det en chark- och ostbricka till middag. Resans sista.

Jag hedrade Paris med ett glas pastis och kände att stan ännu en gång bevisat att det är planetens bästa.

Sedan var det kort promenad till vår lägenhet för att packa. Hem igen nästa dag och bara att fortsätta drömma om en återresa.

Efter en mycket skön natts sömn tog vi oss rätt över gatan till första bästa café för frukost. Det fanns två varianter: den franska med varm dryck, juice och croissant samt den engelska som var allt det tidigare nämnt och omelett. Vi valde den engelska för idag var det mycket vandring till fots då vi skulle avverka promenader med vintageshopping. Då behövs det energi.

Lite roligt sätt att laga omelett till flera – man gör en stor som viks och sedan skärs som en platt rulltårta. Den vi åt dagen innan var lite godare och lärdomen från den var att med dijonsenap är omelett väldigt god. Jag gick och bad om dijon av serveringspersonalen. Jag var så lycklig över att jag lyckades beställa helt på franska. Önskan om att behärska språket flytande består men oj vad det kommer kräva tid och engagemang. Jag får flytta till Frankrike helt enkelt, ha ha.

Jag konstaterar med facit i hand – detta var den godaste croissanten på hela resan.

Sen var det till området Marais vi skulle ta oss för min proffsiga vän hade letat upp en hel radda vintagebutiker och stakat ut en promenad. Bra med företagsamma vänner att ta rygg på.

Paris tunnelbana är toppen, det är kort mellan varje stopp så allt går väldigt fort. Det som dock är svårt och kan göra en tokig är tunnlarna från gatan till perrongen och sedan upp igen. Vet inte hur många gånger vi fick starta om då vi hamnat helt fel nere där bland gångarna.

Första stoppet på vintageutflykten var varuhuset Printemps. Mest för att inspireras för här är det inte fyndpriser om man så säger… Det anrika varuhuset Printemps har gjort om halva översta våningsplanet till en vintageavdelning. Dior, Prada, YSL, Gucci mm hängde vackert och snyggt. Billigare än nypris men fortfarande dyrt som sjutton.

Då var den andra halvan lite billigare. Den med ting och upcycle. Också den avdelning som gav mest inspiration.

Detta var läckert; jeanskläder med fastsydda vintagescarfar som detaljer.

Som sagt var det översta våningsplanet och taket här…! Alltså jösses vad vackert. Går inte alls att återge på bild.

Och terassen som också var en uteservering hade en fin utsikt. Och där såg vi Eiffeltornet för första gången på resan!

Men nu vidare till shopping med mera humana priser…

Jag ska återkomma med lista på butiker vi besökte. Så mycket fint och härligt. De ligger ljusår före oss i hur man gör snygga vintagebutiker. Så mycket inspiration och kreativitet.

När regnet var för ihärdigt och benen lite trötta tog vi lunch.

En croque madam, dvs en croque monsieur med ägg. Och en torr cider till det. Väldigt franskt och härligt.

Sen lät jag tydligen kameran vila för nästa bild jag har är när vi sitter och äter igen, ha ha. Men du får lita på mig att jag tog ungefär 13 000 steg och tog i lika många klädesplagg i olika butiker.

Det blev en sådan här chark- och ostplanka per dag inser jag nu. Perfekt när man bara för lite småhungrig och vill dela.

Jag i mina två Paris-fynd: kappan och hatten. Så galet nöjd i mina köp. Alltid älskat att ha hatt vilket jag har hela somrarna och förr om höstarna men lagt av mig. Nu hittade jag den perfekta lilla hatten så den lär jag nu ha varje dag.

Vi struntade i att åka hemom utan valde att stanna i stan och ta vår kväll i Saint Germain. Ett område som jag aldrig varit i och väldigt nyfiken på.

För att komma dit så behövde vi gå över broarna och det är ju bara det ett måste på en parisresa. Om man inte är romantiskt lagd så lär man bli det här. Vet inte många vackrare ställen än detta. Med de tunga regnmolnen var det så vackert att det knep till i magen.

Och så passerade vid ön med Notre Dame. Jag var ju här samma dag som den brann 2019, se HÄR, vilket var så galet dramatiskt. Katedralen är helt avstängde fortfarande och under renovering. Men dock så vacker att se på om än på håll.

På vägen mot vårt mål blev vi vittnen till något dramatiskt. Plötsligt skriker en kvinna på andra sidan gatan och två män springer som om elden var lös. Det var en väskryckare som tagit hennes väska varpå hennes kille springer efter. Tjuven var nog inte beredd på att pojkvännen var en sådan bra sprinter för de sprang ner för boulevarden i flera hundra meter så vi fick inte se slutet på dramat. Men det gjorde att vi höll ännu hårdare i våra väskor. Att folk inte kan låta bli att ta andras saker!!!

Ok, nu vet jag varför alla sagt att Saint Germain är så mysigt – vilka fantastiska gränder och vrår. Fullt av små butiker och vattenhål av olika storlek. Vi hade ingen bordsbokning så vi hoppades på att hitta något.

Och det är inte ont om restauranger här, tvärt om, så det var svårt att riktigt enas om vilket ställe. De som hade bord var dyra eller så var det menyer som inte heller passade alla. Men det gav en helt underbar promenad bland annat förbi Paris äldsta kyrka där de äldsta delarna faktiskt är från 500-talet.

Vi hamnade till slut på en underbar liten restaurang där jag fick kanske mitt livs godaste moules frittes. Värt allt letande i regnet.

Efter detta var det ett mycket trött och nöjt gäng som letade upp första bästa tunnelbana hem. Helt klart läge att tack Paris för en mycket bra dag. Och bättre skulle det bli…

Det är liksom ingen startsträcka för att komma in i Paris om man så säger. Från tåg upp på gatan och pang tjong så är det caféer, croissanter, baguetter, baskrar och underbar franska överallt.

Det jag tar med mig till nästa gång jag kliver upp på gatan är att tänka på vilken uppgång man tar. För det kan verkligen förvirra och förvrida ens hjärna. Här är inga kvarter en fyrhörning. Om man står i ett hörn i Stockholm och går runt kvarteret har man kommit tillbaka till start efter fyra hörn. Så är det icke här.

Med behov av att få både vila fötter, fylla på med energi och hitta på kartan slog vi oss ned på nästan första bästa uteservering.

Kanske bland de godaste omeletter jag ätit. Och det är lite så i Paris – det är liksom bra överallt. Paris lägsta nivå är galet hög.

Det saknades röda läppar för att göra mig Paris-kompatibel.

Kartan bemästrad och nu mot vårt boende, ett lägenhetshotell på Boulevard de Sébastopol.

Och vad sker i Paris en vanlig torsdagsförmiddag när man strosar runt på gatorna? En förlovning gissar jag.

4 från Stockholm hittade den 5.e från Malmö. Alla nu samlade och det skulle firas. Våra väskor lämnade i bagagerum och den lättnad man känner med att få tillbaka en arm är fantastisk. Redo att verkligen strosa runt i och spana på Paris.

Bubbel på en trottoar med en duktig snacksbricka.

En sådan här hållare för ishinkar att hänga på bordet åker genast upp på önskelistan.

Vi var fem som reste och vi använde oss av en app där man lägger upp sina utlägg och vilka man ska dela de med. Appen räknar då ut vem som är skyldig vem och hur mycket. Så himla smidigt. Aldrig tja om “det är min tur att betala” osv utan allt sköts snyggt i appen.

Nja vädret var väl det som under våra dagar var det enda som inte var helt perfekt. Men å andra sidan är ju regn såååå mysigt och vackert så Paris gör sig även i gråmulen skrud.

Nu var vi inte hungriga alls men kaffesugna vilket man liksom alltid är i Paris kommer jag å tänka på nu. Men jag tipsade om Marché des enfants rouge som jag å familjen var på (HÄR) och trodde att det skulle finnas nåt caféaktigt där.

Helt fantastisk matmarknad med all mat från hela världen både att köpa som råvaror och äta i små stånd. Men inget “riktigt” fik.

Mini-calzones. Doftade helt ljuvligt. Men om jag hade ätit mer hade jag sprängts.

Tur då att det låg ett hederligt café precis utanför. Regnblöta och koffiensugna slog vi oss ned. Och jo, en pain au chocolat fanns det plats för.

Vidare runt i stan och med uppehåll för ett ögonblick. Det gör att man ser stan istället för att glo in i paraplyet. Vilken skillnad det blir på upplevelsen.

Och då ser man helt plötligt sånt här. Klart vi tar passagen vi annars hade missat då vår karta i appen sa rakt fram.

Åh!!! Alltid rostade kastanjer. Om du följt mig på mina resor i Europa så vet du att jag alltid tar mig en strut rostade kastanjer. London, Venedig, Berlin, Wien… Sådan kontinent känsla på detta.

Och doften på gator och gränder. Jag gör dem också hemma och då så HÄR.

Jag tog med tjejerna till en av mina favoritgator – Rue Montorgueil. Gågata fullsmockad av mysiga butiker och vimlande caféer.

Vi smet in i en vintagebutik som först såg lite stökig ut men sedan var det som skattkista. “Kolla in denna kappa Helena!” sa J och jag föll som en fura. Den fick

Hela gatan är fylld av dessa magiska affärer och butiker, blandat med restauranger. Hinner man bara med en gata (stackars den iofs) i Paris så är det hit man ska. Tycker jag.

Vi fick checka in på vårt rum och svida om till middagen. Och den skulle vi ta på Bouillon Chartier som jag bara älskar den med. Det går inte att boka bord utan man får stå i kö…

… vilket alla lätt gör i över en timma faktiskt. Varför? För detta ställe är 1) väldigt fransket och fint. 2) galet billigt. Och kön går in i en bar där man kan köpa sangria för 1€ och sedan går kön ut igen och sedan in på en innergård där man till slut får komma in i restaurangen.

5 sangria och ca 45 minuter i kön. Det gick faktiskt väldigt fort ändå då stämningen i kön är så trevlig och glad. Barnfamiljer, äldre par, studenter, festprissar och vi 5 svenska kvinnor. Alla samsas i kön och den styrs av en man som har full koll.

Här är vi nu, bara meter ifrån. Snart snart…

Väl inne är det hög ljudvolym och massa människor och glädje.

Sen var det bara att beställa den ena godsaken efter den andra.

Förrätter från 1€, varmrätter från 7€ och en flaska vin 15€. Du fattar att stället är poppis.

Inga elektroniska iPads med beställningar till köket utan här skrivs det ner på bordsduken och kyparen kommer ihåg.

Nu snackar vi efterrättsbomb.

Sortie! Sen hade vi inte mycket kvar att ge. Jag stöp i säng och jag skojar inte om att jag somnade innan huvudet landade på kudden. Sov till 09.30 då jag blev väckt. Hade lätt kunnat sova längre med sömnbrist pga gullig nattvandrande son sedan 9 år.

Men nästa dag som var helt dedikerad till vintageshopping får du läsa om imorgon. Ses då!

Hej eller bonjour ska jag kanske säga. Denna helg har jag varit på semester i paris med 4 av de bästa kvinnor jag vet. Vi hade två pandemi-50-åringar att fira och att vi känt varann i 25 år. Fira livet, fira framtid med nya minnen.

Jag kommer återkomma med massa från resan som var smockfullt av vintageshopping, goda restaurangbesök och mellanstopp med bubbel och ostbrickor. Allt uppblandat med cafe creme och croissanter.

Så med detta säger jag salut et bisous, nu ska jag läsa och svara på mejl och ta hand om kaoset i köket där (äntligen) en golvläggare bankar fast nytt golv efter 8 månader av att gå på byggpapp.

Jag, mamma och dottern heter Ingrid i mellannamn och det är ju då helt klart en högtid för oss så det ska firas med buller och bång. Eller i alla fall firas.

För några år sedan åkte vi tre på en Ingrid-resa till London så jag tänkte att vi skulle fira denna gång med afternoon Tea men lillkillen här har fullkomligt ropat efter brunch så det blev en brunch-tea eller vad man ska kalla det.

Jag vet inte vad det är men jag verkligen älskar att bygga upp bufféer i köket. Det spelar ingen roll om det är ostar och vin på fredagen, tacobuffé på helgen eller en frukost. Det är något väldigt givande att liksom steg för steg bygga fram allt gott och sedan säga “varsågoda!”.

Brunch ska innehålla vitabönor så sonen. Jag säger äggröra. maken säger bacon. Bra att vi kompletterar varann.

Det vi alla i alla fall kunde enas om var att amerikanska pannkakor är ett måste på en brunch. Älskar DESSA.

“Mamma jag tar bild spå dig!” Ja men tack.

Alltid något att visa.

Och så var det det där med afternoon tea. Då måste det finnas scones. Jag gör alltid DESSA.

Dotterns fina servettringar.

Presenter från mamma/mormor. “Jag går alltid på etiketten. Vi behöver alla lite hope!” Sant ju!

Myset och tacksamheten.

Definitionen av solkatt.

Vad kan det vara???

Mamma hade spart en sten dottern hade gillat i somras och gjort ett smycke av. Så himla fint.

Ett måste: scones, salt lagrad ost och apelsinmarmelad.

Det var ett memory. Gissa vem som vann?

Det är så sällan jag lämnar min stad för en kväll bara och det är ännu mer sällan jag träffar min kusin med familj norr om Stockholm så när hon föreslog en träff svarade jag snabbt ja.

Jag åkte väldigt ofta till Uppsala som barn då farfar, farmor och mina två farbröder med familjer bodde där. Men på senare år är det verkligen näst intill aldrig. Så detta skulle bli så kul på många sätt.

Tåg till Knivsta för att träffa kusin och besöka det väldigt populära stationshuset som nu mer är en pub och mikrobryggeri – The train station brewery.

Sedan var det vidare till Uppsala och saluhallen som varje år på hösten har några få helger med skaldjursbuffé. Otroligt populär även den och bordsbokningarna går åt fort som sjuttsingen. Tur man har en snabb kusin som norpade ett bord.

Peppen syns tydligt här.

Hel övervåningen var som en stor matsal och långa bänkar fyllda med räkor, kräftor, krabba, musslor, lax, röror, ostar med mera. Bara att hugga in.

Att äta hur många ostron som helst – kan vara en av mina bästa stunder. Åh vad gott och härligt.

Obligatorisk toaselfie. Jag försökte få in den oändliga speglingen men det inge bra…

Kan aldrig tröttna på skaldjur. Det är en sak som är säker.

Kvällen gick alldeles för fort och vips var det dags att ta tåg hem men det här med tågtider är inte alltid det lättaste så det var skjuts till Knivsta för att ta pendeln. Ja allt funkar ju så klart.

Att tova ull enkelt kanske låter svårt men med detta knep är det faktiskt rasande enkelt att tova ull.

Jag har visat hur jag tovat tidigare men det var ju för sjuttsingen 2013 och tiden går, tekniker utvecklas och sedan så har mitt fotograferande verkligen utvecklats ha ha. Så med det sagt kommer här en uppfräschad metod med tillhörande inlägg.

Tova ull enkelt till söta ekollon

Vad som behövs:  
Ekollonhattar
100% ull
Tesil/tekula
Såpa
Hett vatten
Limpistol 

Gör så här:  

1 Dra av en bit ull från nystanet och fyll en tesil/tekula. 

2 Häll upp riktigt hett vatten från kranen i en kastrull eller bunke och doppa ner den fyllda tesilen där i. Rör runt så ullen blir genomblöt. 

3 Ta upp silen, öppna upp den och se till att all ull är inne i silen, droppa några droppar såpa på ullen och sänk ner i det varma vattnet igen.  

4 Skaka silen kraftigt i vattnet och sedan ta upp för att fortsätta skaka.Gärna i en diskho då det kommer skvätta. Vänd ullen i tesilen då och då. 

5 Ta upp och öppna silen och se hur ullen bildats till en liten boll. Upprepa med lite såpa vatten och skakningar tills önskad storlek och densitet på ullkulan uppnåtts. 

6 För att få en hård ullkula kan du doppa kulan i det varma vattnet och sedan rulla väldigt lätt mellan fingrarna för att sedan öka trycket successivt. 

7 Ta den färdiga kulan mellan händerna och rulla den lite oval. Lägg åt sidan för att torka. 

8 Klicka lim i ekollonhatten och fäst fast den lilla tovade ovala ullkulan. Redo att bindas upp, sys fast eller dekorera höstmodet med. 

Jag och maken tog en lunchdejt spå fantastiska La Tour för ett tag sedan och det har jag ju helt glömt att visa. Då detta var en riktig höjdare – i dubbel bemärkelse, måste besöket in här på bloggen.

Ja det är alltså allra högst upp i den ikoniska DN-skrapan La Tour ligger. Hemligt på något sätt med en incheckningsdisk nere i lobbyn. Inget här som riktigt avslöjar det magiska som ligger på 23.e våningen.

Med hungrig mage blir hissresan väldigt kittlande för kistan kan jag säga.

Välkommen till myset, som sedan byts ut mot…

En oanad ljus, vid och enastående utsikt.

Vi hade helt klart tur med vädret men tror det är vackert i alla färger här.

Snygga klädnypor med text åker in på inspirationskontot.

Och det gör så mycket annat här också. Otroligt snyggt gjort. Allt rimmar väl med den lite James-Bond-iga stämningen som är här.

Ser ut som man lätt kan spendera mer än en lunch här. Kanske lägen för en LUS??? (“Lunch utan slut” har jag fått lära mig att det så trendig heter)

När man väl får chansen att dejta och göra det på detta sätt ska man passa på! Hummersallad på mina ära. Och dra mig baklänges vad gott.

En liten tur ut på balkongen för att ta in allt det vackra innan efterrätten.

Ja du ser rätt – det är en prsinsesstårtepralin. Aldrig sett sötare.

Mycket glad Helena.

La Tour har flera olika rum, matsalen där vi satt men även chambre separee för de som önskar det. Vilket gör att restaurangen än mer är så där hemlig med sina korridorer och dörrar.

Och så detta härliga rum med långbord och kök i ett. Kan man ha matlagning tillsammans här kanske? Hur härligt hade inte det varit?

Stockholm är bra härligt och vackert. Och så många spännande ställen det finns att upptäcka, högt upp och vid vatten.

Jag fick inbjudan till pressvisningen för utställningen Kraftverk på Sven Harrys konstmuseum och det tog mig inte många rader på den inbjudan för att förstå att det var helt up my alley så att säga.

Jag blev helt tagen och tänkte för mig själv det som väldigt många sedan också sa: hit måste jag gå tillbaka och då med mina barn. Precis så kände jag. Detta är helt fantastiskt för alla åldrar.

Så här kan man läsa på hemsidan:

Sprakande färger hos floristen, hos yxmakaren doftar det av trä och metall och hos tatueraren hörs nålens surr. Under hösten slår det gnistor om Sven-Harrys konstmuseum när hantverkare från 10 olika yrken bokstavligen flyttar in med utställningen Kraftverk – hantverk i en ny tid.  Besökarna välkomnas in i deras (tillfälliga) verkstäder på museet för att få uppleva kraften och känslan i modernt svenskt hantverk. Ett hantverk som för vidare traditioner men som samtidigt är fast förankrat i sin samtid.   

Utställningen belyser hantverkets historiska betydelse, dess känsla och alla de hantverkare som fortsätter hålla gamla traditioner vid liv och om ett unikt yrkeskunnande. Besökaren kommer att få se, känna, lukta, lyssna och smaka när de dyker in i hantverkarnas olika världar.

I utställningen presenteras yxmakare, tatuerare, florist, skräddare, tapetmakare, illustratör, papperskreatör, muralmålare, skomakare och dockmakare – alla hantverkare som på olika sätt för traditionen vidare. 

Men det som inte nämns är hur otroligt fint, kreativt och inbjudande hela utställningen är uppbygd och presenterad. Den måste upplevas.

Blev lite rädd när de satt under en himmel av vassa yxor men det ska vara ok…

Så nu har yxmakare Julia Kalthoff lagt sin verkstad hit fram till januari. Så kom förbi och kolla.

Bea Szenfeldt från Stockholms Hantverksförening som ligger bakom utställningen ihop med Sven Harrys konstmuseum.

Skomakare: Matilda Sandström, Younés Othman

Skräddare: Remake, Marie Teike, Andreas Mehrstedt

Muralmålare: Sthlm Murals

Dockmakare: Arne Högsander

Tatuerare: Sofie Needles

Florist: Atelier Fleur, Jill Windahl, Johanna Larsson samt Papperskreatör: Sofia Vusir Jansson

Efter presentationen bjöds vi på en smyg-smygpremiär av nygamla Bistro Guld. Och oj vad gott det var. Detta kommer bli en favoritkrog i Vasastan.

Ja som sagt, jag ska tillbaka och då ta med barnen. Det kommer bli toppen.

Men hallå vilken höst va? Vädret är helt fantastiskt, dessa dagar har bjudit på klara blå himlar och färgfyrverkeri i träden.

Jag mår verkligen så bra denna tid. Temperaturen gör att jag tänker bra och luften är så klar så kroppen fylls. Ja jag kan hålla på i evigheter men det är en annan sak som jag gillar: gå barbent, eller strumplöst i alla fall.

Min mamma sa en sak jag gillar: Man behöver inte värma benen med strumpor så här års för där finns inga organ att värma. Så alltså gå barbent. För det är ju rätt snyggt med ben som fortfarande har lite sommarfärg med kjol och sedan en varm mysig stor tröja. Det är något som inte funkar på våren så nu är det strumplöst. I nån vecka till i alla fall.

Solig till tusen. Och rött läppstift har åkt på. Kanske för att stanna i höst.Inte helt säker men det piggar upp.

Och något som verkligen piggar upp verkligen är naturen som sagt. Färgerna! Åh vad de ger energi.

Om man inte har natur nära så är blomsterhandlarna så generösa med att bjuda på färg utanför sina butiker. Det är alltid uppskattat.

Ja, det var lite glad höstenergi från mig i all hast.

Ja nu kanske du tröttnat på mina pauser här i bloggandet men nu är tiden så otroligt snålt tilltagen så då är det släcka eldar som gäller. Jag är verkligen ledsen för det. Nu ska jag försöka komma i kapp lite med vad jag sett, gjort och mött.

Jag ska börja med att dela med mig av den Trendrapport som pr-byrån Food & Friends med fokus på mat, tagit fram för mattrenderna 2023. vad kommer vi se på restaurangerna, hur kommer vi äta hemma, vad kommer vi köpa, vad kommer vi sluta med, hur hanterar vi höjda matpriser…? Ja listan kan göras lång. Läs hela rapporten HÄR.

Presentationen var på Södra teatern vid Mosebacke och det var full sittning. Kanske det är ett äntligen efter pandemin som gjorde att alla ville komma och de som svarade försent fick snällt ställa sig i väntkön. Men kanske främst att det är så galna tider nu så alla vill få hjälp att sikta rätt inför 2023. Vart blåser trenderna?

Ja det skulle ju vara en omstart efter pandemin men så slår en kris till istället. Matpriser som går i taket ser vi redan nu och jag har väl aldrig sett så många som gjort storkok och gör matlådor för frysen i mina flöden som nu. Nya värld, nya regler. Verkligen.

Mingel med massa spännande folk inom mat- och restaurangvärlden.

Mycket bra föreläsning och mycket vettigt som jag nu fått ta del av. Kolla in rapporten och ta dig en funderare. Hur ska du förhålla dig till framtidens mattrender?

Ja men jag vet inte vad jag ska säga? Kanske att det absolut godaste lilla snackset har sett dagens ljus här i mitt kök? Ett mellanting mellan salt och sött. Eller kanske både sött och salt snarare.

Det är nu många chipsproducenter som skapat chokladdoppade ostbågar, sombreros å annat. Men gör dem hemma då med salta kex med TUC eller annat märke. Bred på nutella eller annat märke och sedan hackade jordnötter på.

Tre ingredienser och fredagsmyset är klart.

Jag hade smakerna på känn men ville göra ett test på barnen. Bredde tre kex och gav dem varsitt utan att jag så något. “Vad är det här???” sa lillkillen. “Är det nutella?” sa storebror med vetskapen om att jag skulle ju ha kunnat ha typ marmite på bara för att luras ha ha. “Får jag fler?” sa dottern.

På min empiriska undersökning så blev det alltså högsta betyg. Och som part i målet kanske jag inte ska uttala mig men – hallå i min lilla låda vad gott!

Förslag på fler enkla snacks som detta? Absolut – kolla in:

• Fyllda dadlar med choklad och flingsalt
• Bräck av jordnötsringar, choklad och karamell
• Chokladbollar med jordnötssmör
• Karamelliserade popcorn

Ha nu en fantastisk fredag och helg. För det ska jag. Jag tänkte åka till Uppsala, äta skaldjur, fira namnsdag med Afternoon Tea och sova en massa. Samt fotografera julmat…

Hej i torsdagskvällen. Jag sitter, igen, vid datorn och skriver på mitt projekt med min musiklista högt i högtalarna. “Det är musik från min barndom” sa den 13-åriga sonen när han hört listan spelas på repeat hela veckan.

Idag har jag haft fotografering av en massa underbart (om jag får säga det själv) julgodis samt vackra naturbilder. Så en dag i min hemmastudio så att säga och sedan två timmar i skogen. En mycket varierad arbetsdag måste jag säga.

Hemma på torsdagseftermiddagar och -kvällar är det svängdörr på hela familjen. Alla tre barnen har massa aktiviteter på helt olika tider så jag har kommit fram till en middag som funkar för alla och alla udda tider. Det är en stor kastrull med pasta som står klar 16.45 och sedan äter barnen från den vid en massa olika tillfällen. Lite före och efter träning för annars så funkar inte denna kväll. Ingen är hemma samtidigt så det är helt hejkonbejkon alltså.

Hur som helst. Det var julgodis och höst för mig idag. Som så många dagar i mitt jobb så hoppar jag mellan årstider och säsonger. Ska redigera påskbilder i morgon till exempel.

Jag postade denna behind the scenes på Instagram Stories vid fotograferingen av godiset och fick två olika responderingar:

1) Åh vad jag längtar till jul!
2) Var kommer mattan, stolarna, lamporna från och vad är det för klätterväxt?

Så då tar vi detta en sak i taget:

• Ja men det kan du fatta att jag också gör!

• Mattan köpte vi på IKEA och är en matta som är menad även för utomhusbruk. Det tyckte vi var bra för en familj med små yvingar.

• Lampan över bordet är från Örsjö och heter Kvist, design av Jonas Bohlin

• Lampan i fönstret heter Gatto och är från Flos

• Stolarna köpte vi från Svenska Inredningar. Se när de landade hemma hos oss 2013 HÄR. Ett helt annat rum då, ha ha. Jösses vad tiden går.

• Min växtgardin är av porslinsblomma och om hur jag skapat den kan du läsa HÄR.

Ja, det var det hela. Ha en fin kväll så hoppas jag vi ses imorgon!

Ja som du märkt så är inte min blogg den mest pulserande, inspirerande och väluppdaterade platsen på internet just nu. Varför? – för att jag har årets roligaste projekt just nu som jag inom några veckor ska berätta om. (Åh, jag hatar att vara så här hemlig men papper har skrivits under så jag gör kontraktsbrott om jag avslöjar…)

Detta tar exakt all min tid. Och mitt hus verkar det som. Känns som hela hemmet har blivit en fotostudio och när den redan innan är i ett kaos med köksrenoveringen, eller vattenskadereprationen senare, så är det ju då stökigt precis överallt. Och jag har fått skjuta på min renovering eller ommöblering av arbetsrummet på övervåningen så för att jag ska komma till min säng måste jag kliva över lådor med bråte. Det är tur att man kan få sig en släng av hemmablindhet så man kan hantera det ändå.

Men för att komma med någon sorts av positiv sida här från mig så vill jag dela med mig av den spellista jag har i lurarna på så hög volym min tinnitus tillåter. Låtar jag får enrom energi av och allt går då lite lättare. Du hittar listan på 7 minuter 3 minuter HÄR.

Ha en fin måndag nu. Om du letar efter mig så är jag nånstans mellan kökets stök och dotterns tangenter.

Hur binder man en lövkrona av lönnlöv? Jo det har jag visat förut HÄR men nu vill jag också passa på att visa att med exakt samma metod så får du en krans att inte bara sätta på huvudet utan också en vacker detalj till det dukade bordet. En väldigt vacker höstdekoration. Samt att bilderna då från 2013 känns väldigt… 2013, ha ha. Dags att uppdatera både bilder och syfte

En vacker lövkrans att ställa runt något så som en ljuslykta, perfekt med glas så det inte blir någon bordsgrilll av detta.

Finns väl inget vackrare just nu än lönnlöv med alla sina sprakande färger? Jag hoppas på en frostnatt för det är då de gröna löven blir röda. Annars så blir de “bara” gula.

Hur binda en lövkrona, en lövkrans?

Gör så här:  

1 Ta ett lönnlöv och vik det på mitten  

2 Gör likadant med ett till fast lägg det lövet runt om det första.  

3 Stjälken på detta löv sticker/trär du sedan in i det första lövet, som om du syr i hop dem. Sätt stjälken en bit upp från viket så det får bra fäste.  

4 Fortsätt med så många löv du behöver för att få den längd du önskar för att göra din krans.  

5 Avsluta med att fästa med en extra lös stjälk, som en nål mellan sista och första lövet. 

6 Är stjälkarna långa, inne i kronan, och sticker upp kan du klippa av dem. 

Perfekt höstpyssel if I may say so. Alldeles gratis och kräver inga verktyg. Passar både stora som små. Stå ut i skogen nu och plocka på er alla de vackra lönnlöven.

Men så klart är den ju då alldeles perfekt, fortfarande, som en krona att kröna höstens drottningar och kungar med.