Helena Lyth

En blogg fylld med inredning, pyssel, recept och allt annat som kan få dig inspirerad.

Månad: april 2024

17 april, 2024

Får man vara nöjd? Nytt poddavsnitt

Vårt avsnitt börjar med tunga frågor som att “får man vara nöjd? vad är framgång? Behöver man verkligen fler saker?” Och detta åker vi slalom genom med anekdoter från våra liv, lite historia från franska revolutionen och hitta nytt i nya världar.

Jag säger inte att vi löser världens stora frågor men vi lyfter frågor för att kanske sätta igång tankar hos både hos oss och ni som lyssnar.

Jag bjuder här på tre bilder från idag. Först en bukett i ett soligt kök där jag är väldigt nöjd på alla plan och sedan tvättstugan samt bastun, som inte längre kan fungera som bastu, där det råder kaos och jag är kraftigt onöjd. Dels för att det är för mycket att reda ut men också ångesten av tingen som osar konsumtion…

Ja, det är sådant vi pratar om. Välkomna!

17 april, 2024

Kulturafton i arresten i Djurgårdsstaden

Jag och maken var bjudna på något så spännande som en kulturafton i Djurgårdsstaden.

Jag har bott i Stockholm i hela mitt liv men detta är verkligen ett område jag inte känner till. Jo så klart har jag varit på gröna Lund, faktiskt så sommarjobbade jag där tre somrar i tonåren, men väldigt sällan har jag gått i upp i bostadskvarteren där. Och med denna lilla visit nu så vill jag gå hit oftare. Så vackert och mysigt.

Då det var kulturafton ville jag ta på mig det mest kreativa och kulturella jag kunde. Det blev en favoritklänning som har ett tryck som ser ut som om man spillt färg på den. Ja, den som jag hade på mig när det var Elle gala och jag var nominerad till Årets inredningsbloggare. (Det var tider det! När man var nominerad för saker och kallades bloggare och inte influencer…)

Kvällen bestod i ett härligt mingel med härliga sorl i den fina lokalen Studio Arresten som drivs av bland andra Per Schlingmann och Kjell A Nordström. Sedan var det panelsamtal med Lars Trägårdh och Karin af Klintberg.

Hem till barn med läxläsning och läggning. Short and sweet visit i kulturvärlden.

Glada kulturtanter 😅

16 april, 2024

Ett tidshopp i köket ger ett slag i hjärtat

Jag kommer hem och hör från köket hur dotter och son gör något där.  Detta var vad jag såg:

De fixar eget mellis och med van hand vispar ihop en pannkakssmet.

Jag kände: My mission is done! Om jag lyckats förmedla något vidare till nästa generation så är att skapa i köket helt klart något jag blir stolt över.

Och när jag tittade på dem så fick jag ett slag i hjärtat av det lite kraftigare slaget. Har jag inte sett denna bild förut?

Jo, det har jag…

När vi gjorde pasta tillsammans 2018. Ett tidshopp som hette duga. Hur kan det redan ha gått 6 år???

Nu behövs det inga pallar för att barnen ska kunna jobba vid bänken.

Om man lagar pannkakor själv får man också välja tillbehör själv. Då blir det av det sötare hållet tydligen. Och dottern tyckte att flytande smör från en flaska var en god idé. Ja se den ungdomen…

15 april, 2024

Stadshuskällaren – en överraskande klassiker

“Har du varit på Stadshuskällaren?” Den frågan har jag ställt till många jag mött på sista tiden efter jag själv varit där för första gången. Jag tror att det är många som precis som jag vetat om stället men aldrig varit där. “Mina föräldrar var där när de var unga” är ett svar många haft. Det har legat något generationsskiftesok över det hela med andra ord.

Så det var med försiktig nyfikenhet jag klev in när jag var bjuden på ett lanseringsevent där. Det var ett samarbete som nu startat mellan Stadshuskällaren och Stockholms bränneri som skulle presenteras.

Kanske den lilla hemliga dörren på den gigantiska och världskända byggnaden gör att man inte direkt ser stället och spontant trillar in?

Men det bör man för hallå i lådan vilken lokal. Och källare är rätt ord för du börjar med att gå en lång trappa ner till källarlokalen.

Jag blev verkligen häpen över denna lokal och plats. Nästintill helt orörd sedan det byggdes 1922. För några år sedan genomgick det en varsam renovering då det tex kom in lampor (!) i rummen.

Elen är dragen i golvet då väggar och tak är skyddade. Så den klassiska lampan Kvist av Jonas Bohlin (ja det är den vi har över vårt matbord) gjordes om som ett träd för att kunna gå upp istället för hänga ner.

“Men det här bordet är ju Nobeldukat!” sa jag upphetsat. Och då fick jag veta att du som gäst kan äta en äkta Nobelmiddag här med dukning, isfacklor och hela fadderuttan.

Den senaste Nobelmenyn kräver en månads förhandsbokning men du kan boka vilket år som helst från 1901 med tre månaders förbeställning. Hur coolt??? Jag som fyller 50 i år – ska jag boka en Nobelmiddag från 1974 kanske???

Eller ska jag boka chambre separee? Förstå detta rum!

Eller ännu hellre det lilla bordet i köket, precis jämte kockarna?  Så många möjligheter…

Tillbaka till lanseringen! Detta är så kul, det är alltså ett samarbete med ett närodlat bränneri. Bara snett över Riddarfjärden, på Södermälarstrand närmare bestämt, ligger Stockholms bränneri och de har blivit väldigt uppmärksammade för sin gin. Så klart ska Stockholms stadshus ha en lokalproducerad dryck!

Observera den helt klara gigantiska isbiten. Nu snackar vi proffs!

Det blev några drinkar att smutta på och testa. Den med nypon blev min favorit och jag tänkte genast på hur sällan man smakar nypon om det inte är i nyponsaft. Finns liksom inga godisar eller glass med nyponsmak. Hur kommer det sig? Det finns ju nypon exat överallt. Och dessutom längre möjlig skörd tänker jag. Det tåls att fundera på!

En enorm byggnad med arbetsplats för, vad var det – 350 tjänstemän? och sedan denna lilla pärla i källaren. Jag har helt klart blivit överraskad.

14 april, 2024

Mina tre svarta katter

Du vet nog att vi har katter här hemma men visste du att det är tre stycken?

De två som rör sig fritt i här hemma fick vi på köpet när huset blev vårt. Eller det var först bara en vi skulle behålla, Bernhard den helsvarta och första gången vi möttes 2013 kan du läsa HÄR. Jisses, har jag bloggat så länge…?!?!

De vi köpte huset av skulle flytta till lägenhet och de katter de hade, då 5 och 7 år gamla hade bott hela sina liv här som mestadels utekatter så de visste att det inte skulle fungera i stan. Vi fick frågan om att adoptera dem (eller tvärtom kanske?) men då vi hade vårt tredje barn på väg och skulle bli husägare för första gången sa vi nej till att behålla båda två. Den äldre och lugnare Bernhard skulle bli vår nya familjemedlem. Han sades sköta sig själv och bor gränsa ute i grannskapet, en katt med egen agenda. Att bli kattägare var liksom lite mäktigt men att säga nej skulle innebära att han nog skulle få hamna i katthimlen. Och det ville vi inte vara orsak till.

Nu blev det ändå så, kanske de tidigare ägarna inte riktigt prioriterade att leta, att Birger, den svartvita, aldrig fick ett nytt hem. Efter två månader under samma tak, och vi kämpade emot för att inte fästa oss vid honom då han inte skulle vara kvar, föll vi. Han hade regelbundet kommit in med småfåglar och möss som för att visa hur han kunde bidra till hushållet… Vi föll för denne busige, egensinnige och rätt arga katt. De två katterna var som natt och dag. En lugn och blyg, den andre arg och bestämd.

Efter vi sagt; ok Birger, du får stanna, kom han aldrig mer in med småfåglar och möss. Är inte det helt otroligt  han måste ha känt på sig något!?

Nu har det gått 11 år och vi har två gamla pälsiga gubbar. De sover mest, vill vara nära oss, rör sig bara utomhus om de måste och det är så många gånger de lurat döden. Att katter har nio liv kan jag intyga.

Tidigare har de inte kunnat vara i samma rum utan att börja väsa på varann. Det är som om de nu efter 16 år tillsammans accepterat varann ha ha. Roliga är de och högt älskade av oss. Jag har så svårt att se vårt hem utan dess egentliga ägare, ett hus utan dem vill jag inte tänka på

Detta var det jag tänkte på när jag vände mig om när jag satt vid mitt arbetsbord och datorn. hur de satt där tillsammans utan att vilja ha ihjäl varann. Och hur den tredje svarta katten också var med.

Den jag köpte på nån resa jag nu inte kommer ihåg. Var det Berlin? Spelar ingen roll men modellen heter Kitty-Cat Clock i alla fall. Den är helt värdelös och går aldrig rätt även om batterierna är helt nya. Men den är rolig med sina pendlande ögon och svans.

13 april, 2024

Norskt hela dagen med teater & mat – oväntat tema

Det är roligt hur saker liksom bara faller på plats och en mycket tydlig röd tråd framträder. Det var inte meningen från början men efteråt blev det ju helt tydligt och som om det var meningen.

När vi var i Trysil på sportlovet köpte vi med oss rätt mycket mat, norska varor och smaker. Maken är kvartsnorsk och firat många sommarlov hos sin farmor i Norge och med det fått många barndomsminnen med maten. Så det var med mycket nostalgi vi gick runt i matbutiken. Och jag kunde tycka att det var orimligt många konserver vi stoppade i kundvagnen…

Saker och ting gjorde att de musikalbiljetter till Matilda på Stadsteatern fått i julklapp landade tillslut på mig, maken och yngste sonen. Så det var en lördag för nån vecka sedan vi skulle gå. Och av en annan orsak så kunde svärfar följa med, han som då är halvnorsk.

“Men då kan vi ju bjuda på maten från Norge efter teatern” sa vi. Kul att göra en minnesmåltid då. Och så slog det mig – Matilda är skriven av Roald Dahl som ju hade norskt påbrå! Hur blev det så här???

Är du i Stockholm närmsta tiden – snälla se denna musikal. En helt otrolig uppsättning med fantastisk musik, dans och skådespel.

Jag som gråter för minsta lilla satt med klump i halsen och tårar på kinden. Det är något med barn som presterar stort som får mig att liksom reagera starkt.

Mmmm mums, torsklever. Kanske inget man trodde man skulle ropa efter mer å men ja, det gör jag.

Och även om jag inte har något norskt påbrå alls så fanns det alltid lefsor hemma hos oss när jag var liten. Jag gjorde ett eget inlägg om dem HÄR. Sååååå goda.

Okej, Skagen ligger i Danmark men vi hänger ju ihop allihop, eller hur??? Skagenröra är lillkillens favorit.

Kanske att de norska fiskkakorna inte var lika populära hos honom…

Men desto mer hos oss vuxna. Ihop med Sandefjordsås, pressad potatis och kokta ärtor. Alltså mums!

En halvnorsk, en kvartsnorsk och en åttondelsnorsk vid bordet.

12 april, 2024

Ett fredagssvep med vår & outfits-vånda

Jag vill önska dig en fin fredag. Jag hoppas du har lika härligt vårväder som vi här i Stockholmstrakten. Något jag verkligen blev varse när jag tog min morgonpromenad.

Med lätta steg i lättare klädsel promenerar, eller power walkar raskt jag till min musik. Jag fick dock stanna upp och se denna båt sakta sakta glida förbi. Ett vårtecken.

Några minuter senare kom nästa vårtecken. Ett av de allra bästa: årets första sädesärla. Det liksom spritter till i mig och jag ropar högt “där är du ju!” Så underbart med årets första flyttfågel.

Och sedan några minuter senare ett tredje vårtecken: sopbilarna. Ja alltså inte de som hämtar soporna utan de som sopar våra gator. Undrar om de vet hur glada de gör folk? Dessa borde i alla fall göra det för vi var tre kvinnor som fotograferade dem 😂

Efter dusch och lunch var det dags för ärenden i stan. Jag har fått fotouppdrag som jag behövde inhandla till. Tyvärr visade sig inget av de tre sakerna jag skulle ha fanns inne. Blir till att jobba i helgen då…

Men andra mer privata ärenden kunde jag göra. Lämna in sonens jeans på lagning. Jag har gått till Jonny i säkert 20 år nu. Han reparerar jeans alldeles perfekt.

Min look i ett gäng veckor framöver: trenchcoat, vita jeans och barfota i foträtta ballerina.

Och när jag ändå hade lite tid över tog jag en vända för att kolla in kläder till min stora FEM NOLL-dag. Ska man fylla år får man ha riktigt läckra kläder tycker jag. Men det verkade inte butikerna tycka för jag hittade inget alls. Eller så klart fanns det kläder men inte det jag ville ha.

Äsch, det får bli vad det blir. Jag kommer ändå ha ett stort leende över hela fejset den dagen.

Hem igen och svara på mejl och annat innan jag sa “nu tackar firman för sig och tar en after work!”. Och jag och maken missade att vi hade 25-års jubileum sedan vi träffades i onsdags. Så det fick bli ett försenat friande i köket medan vi lagade mat.

Det trodde vi nog inte när vi möttes, att vi 25 år senare står och gör fredagsmys med tre barn i en villa i förorten och kommer somna framför Masked singer som kvällsnöje.

Jag plockade fram det vi hade hemma i kyl och skafferi. Det visade sig bli en redig fredagsbricka. Samt från frysen ett gäng vitlökssniglar. Den som spar hon har…

Till detta spelades den mest fantastiska listan. Vi har börjat titta på serien Ripley och maken hade kollat Spotify och så klart fanns det listor. Höj volymen och njut!

12 april, 2024

Fiskars firar 375 år med träff på Rosendals trädgård

När man får en inbjudan till att fira en 375-åring tackar man ja. Det är ju inte många som kan stoltsera med den åldern eller hur!?

I år fyller Fiskars 375 år och det uppmärksammades med en pressträff på Rosendals trädgård en kylig vårdag. Även om vädret var allt annat än blomstrande så var mycket av det som visades upp väldigt florerande. Underbar inspiration.

Det är något spännande att se en plats off season. Det är inte långt kvar tills allt det bruna här blir grönt.

men tills dess så är verkligen sådana här värmande eldkorgar underbara. Och inte att förglömma – doften. åh vad en brasa påminner om när pappa eldade upp löv från trädgården varje vår.

Ljuvliga tåliga penséer. Nu har jag ett gäng i min trädgård och de verkar ha klarat aprilvädrets utmaningar än så länge.

Hej vilken glad Helena!

Event med press och influncers inbjudna. Det var som sagt ett 375-års jubileum och jag blev nyfiken på vad det var som då gjordes 1649. Det var en räfsa, eller en hacka, för att plöja upp åkern med i den finska staden Fiskars. Borde jag väl listat ut.

Undrar vad som skapas idag som finns år 2399…?

Karin Sköldberg från Trendgruppen välkomnar ihop med Fiskars till en dag av inspiration för trädgården.

Vi blev indelade i grupper och skulle få testa lite olika metoder och produkter.

Första uppdraget var att plantera frön. Får se om jag lyckas med detta. Jag har ju tydligen ett himla problem med detta.

Florea var på plats och gav tips.

Vidare var det bukettbindning tillsammans med trädgårdsdesigner från Rosendal.

Sedan var det yxskola med chefsdesigner från Fiskars.

Med tanke på mängden varianter kan man konstatera att detta är inget man tar lätt på. En yxa för allt och alla.

När alla i klassen fått godkänt var vi välkomna till bords. Buketten på bordet var av färska örter att klippa till sin mat.

Harissa-rostad spetskål, gulärtshummus, dukar, krispiga gråärtor och castel franco går det att läsa på menykortet. Ska erkänna att jag inte riktigt förstår allt vad det innebär men det spalt ingen roll för supergott var det.

Sedan byttes blommorna på bordet ut mot en blommande tårta.

För är det födelsedagskalas så är det!

Nu är trädgårdssäsongen igång och jag är helt klart mer sugen än någonsin på att njuta av vårt uterum. Kanske jag dessutom i år får den att blomstra?

11 april, 2024

Jag gästar podden Känsla & Förnuft

Precis innan påsk, på askonsdagen för att vara exakt, var jag bjuden till att vara med i Känsla & Förnuft – en inredningspodd om sköna vibbar och vettiga beslut som görs av Marie Wärme och Frida Mangen.

Det blev ett samtal om att byta bana, skapa sig en egna plats, kreativitet och påsken. Det sista kanske inte är så kul att lyssna på nu, så här efter påsk men ändå…

Då jag själv startat en podd så är det så kul att se hur proffs gör det. Jag och Hanna sätter upp två mickar på hennes soffbord och trycker på REC. Här är det riktig studio och alla möjlig teknik.

Jag hade aldrig hört talas om Epicenter tidigare men jag blev helt tagen av denna plats. Överallt satt folk med sina laptop och gjorde sin grej. Öppet kontorslandskap där varje dator är en helt egen business säkert värt massor. Och sedan en miljö som fick mig att tänka på millennieskiftet och dot-com-eran. När Spray, Framfab och Icon ägde allt och det fanns liksom inga hinder i världen. Det var tider det…

Och i denna lilla rymdfarkost finns då en poddstudio. Helt ljudisolerad.

Tack för att ni ville ha med mig kära Marie och Frida.

11 april, 2024

Årets rätt & årets mästarbrygd av årets kock Desirée Jaks

För ett tag sedan fick jag det otroligt roliga uppdraget att styla ett bord för årets rätt och årets brygd, båda framtagna av årets kock Desirée Jaks. Det var vid lanseringen och pressevent på restaurang Spesso som maten och drycken skulle visas upp. Jag skulle skapa en passande inramning kan man säga.

När jag fick höra att huvudråvaran för maten var blåmusslor gick mina tankar direkt till hav, strandkant, vass och bryggor. Med enkla medel ville jag att bordet snabbt och tydligt skulle visa i vilken värld det var så att säga.

Vass plockad längs min strandpromenad, trälådor från vår matkällare och med linnedukar i neutral och blågrå färg samt stora mängder musselskal – där har du mina stylingdelar. Dags att börja bygga. Om en timma kommer gästerna!

Så där, nu väntar jag bara på maten men den kommer när gästerna anlänt.

Så fort jag fått reda på huvudingrediensen gick jag å köpte musslor för att laga min Moules. Att olja skalen med rapsolja efter de tvättats fick dem att behålla sin vackra blå färg inuti.

Desirées mästarbrygd är en stout. Jag som älskar öl men av de lite ljusare slaget som lager undrade hur jag skulle tycka om denna. Guinness är väl den sort jag känner till mest av detta mörka. Jag blev överraskad då hennes stout inte alls var så tung. Som en modernare och lättare Guinnes kan man kanske säga. Och då perfekt till skaldjur.

Jag ville visa på innehållet i drycken så jag bad om att få råvarorna och visade genom att lägga dem runt om flaskan. Humlen var det svårare med tyvärr.

Och kan vi bara prata om fatet!!?? Jag är helt såld på serien Hav från Royal Copenhagen. Jag har så himla länge velat få tillfälle att använda någon del och vad kunde vara bättre när det var råvaror från havet???

Gästerna kom och mat och dryck fick sin presentation av Årets kock-vinnaren Desirée Jaks tillsammans med VD för Årets kock Helene Kugelberg samt Melleruds bryggmästare Richard Bengtsson.

Och äntligen visades maten upp: en öppen lasagne med blåmusslor. Vill du laga rätten? Klicka HÄR så får du receptet.

Här hade Desirée den roliga idéen att visa att rätten just passar hela året. Blåmusslan tillagad på fyra olika sätt, dvs en för varje årstid med råvaror som just då är i säsong. Hållbart och smart.

När jag fick höra att det skulle vara skum på maten blev jag rädd. Hur kommer det hålla vid ett fotobord? Jo då – det var ett mycket fotovänligt skum som höll sig snyggt. Phu!

Mycket nöjd press. Faten och glasen tömdes vid provsmakning.

Triss i stora H: Hanna, Helena och Helena

Vilken vacker dag vi fick. Ibland har jag bara det bästa jobbet kan jag tycka.

Eller det kanske dess två fantastiska kvinnor också tycker de har. Årets kock Desirée Jaks och förra årets vinnare Jessie Sommarström.

Ett mycket kul uppdrag med fantastiska fotomodeller 😅 Och visst blir man sugen på musslor nu???

10 april, 2024

Nytt poddavsnitt: Saker vi inte kan leva utan

Välkomna till en ny vecka, ett nytt poddavsnitt.

Saker som ändrat vårt liv  

Finns det något som kommit  i våra liv som gjort skillnad. Något vi inte kan leva utan? Det började med triviala ting och slutade i de stora. Vad har du som är livsviktigt för dig?

Välkommen in till oss, klicka på bilden här så kan du lyssna.

10 april, 2024

Födelsedagsfrukost hemma & -middag på Happy Lamb

Då har vi firat vår älskade son som igår fyllde 15 år. Jag vet, jag ska sluta säga att tiden går för fort men det är helt otroligt hur snabbt allt rusar fram. Så då ännu viktigare att ta hand om nuet och varje milstolpe.

Det är inte bara födelsedagsbarn som vaknar tidigt på självaste dagen, det gör ivriga mödrar också.

“Vad gulligt du förberett” sa maken när han sent kvällen innan kom hem. Ja, jag hade en ledig kväll så jag förberedde mer än vad jag någonsin gjort för en födelsedag. Tagit fram bricka, fat, koppar å allt det där samt visp med skål för grädden och kastrull till den varma chokladen. Det var bara att sätta igång på morgonen och jag har väl aldrig varit så tidigt klar för en födelsedag. Jösses, detta ska jag komma ihåg till nästa barns födelsedag i november. Mörkret kommer ta mig till en mycket tröttare tröttare start tror jag, ha ha.

Hur som helst, den traditionella smörgåstårtan jag skrivit om HÄR gjordes och hela 15 ljus fick trängas.

Den som spar, hon har. Jag har sparat aktiesidor från SvD som är svagt rosa. Blir som mönstrade papper och lite roliga att slå in paket med.

Maffig tårta med tiden tydligt visad i ljusen. Ska vi ta och titta på hur det såg ut för exakt 14 år sedan…

Här är vår lille son på sin första födelsedag. Ett litet ljus i skål med gröt. Svindlande tidshopp.

Middag på Happy Lamb

När man fyller år får man välja sin middag och han hade önskat sig ett besök på Happy Lamb som har hot pot på sin meny

Jag hade noll kunskap om detta innan. Jag har inte ätit hot pot och kände mig väldigt frågvis och förvirrad när vi klev in.

Men menyn förklarade det hela väldigt snabbt och enkelt. Man väljer buljong, typ av kött och sedan plockar man på sig tillbehör som ska kokas i buljongen tillsammans med sitt protein.

Och det fanns även en massa annat som redan var tillagat om man inte orkade vänta på sin mat.

Väldigt mycket härligt och fräscht att välja.

Och sedan börjar det roliga. Det vi först gjorde var att alla valde sina egna grejer men det går inte att ha koll på vad man själv stoppat ner.

Och vi valde även en delad gryta. En för den milda buljongen och en för den starka. Och jag, den starka var galet stark. Inget för mig…

Våra bordsgrannar var tydligt rutinerade och de hade istället gemensamma fat där tex endast svamp, pak choi och nudlar tagits så det räckte till samtliga runt bordet.

Mina tre godaste att koka: silky tofu, bladspenat och de där små svamparna jag inte kommer ihåg namnet på. Mums.

Sedan åkte vi hem för en filmkväll. Det har varit studiedag idag för barnen vilket gjorde att tisdagskvällen blev som en helgkväll med sen läggning. Det var ju en födelsedagspresent i sig till sonen kan man säga.

9 april, 2024

Vintageshopping, Fotografiska & boule

En heldag i lördags med mina fina väninnor. Och det blev liksom hela kostcirkeln med shopping, lunch, kultur, aktivitet och drinks i bar.

Vi tar det från början. Min väninna som bor i Skåne kom upp med sina döttrar och vi alla i vårt gäng slöt upp. Det fanns två saker på önskelistan från tjejerna: vintageshopping och ett besök på Fotografiska. Det skulle vi nog kunna ordna och jag slängde in en boulebana också då jag “vunnit” ett presentkort på det som tröstpris. Dvs jag kom sist och fick ta emot mitt pris med orden: “välkommen tillbaka så du kan öva”.

Jag insåg när jag gick hemifrån att jag redan var klädd till nästan 80% av second hand. Jag som inte riktigt varit en stor fan av vintagekläder men en enorm påhejare av vintageting har ändrat mig lite. Att det blivit bättre hantering av vintagekläder eller att jag fått större acceptans att bära second hand? Hönan eller ägget?

Vi möttes upp på Arkivet på Norrtullsgatan och sedan till Myrorna på samma gata, vidare till Upplandsgatan med Old touch, Lottas Vintage.

De vi inte tog men som ligger nära är Stockholms stationsmission på Hagagatan samt flera antikaffärer på Upplandsgatan men de har bara ting och tjena är mer inne på kläder.

Välbehövlig paus med god japansk mat på Ki-Mama.

Sedan tog vi tunnelbana till Söder för vidare jakt.

Först Lisa Larsson och sedan Stockholm stadsmission men den sista hann vi inte. Med en fika på 7-11 på Nytorget insåg vi att tiden rann ifrån oss. nu vidare till Fotografiska.

Det första vi mötte när vi klev in var en liten champagenvagn. Men se vilken trevlig idé.

Kultur och bubbel har alltid gått bra ihop.

Just nu pågår en utställning av Cindy Sherman och hon har tagit sina karaktäristiska självporträtt till en ny nivå. Vävda till gobelänger. Så imponerande. Det gick att läsa att gobelänger ansågs förr (1700-tal?) vara den högsta formen av konstverk så hon vill höja sin konst. Snyggt gjort.

Kulturtant sedan 1974.

Men vi hade en tid att passa så vi tog bussen till Rådhusets t-banestation där Boule Bar ligger.

Nere i underjorden finns dessa fina banor. Riktigt läckert detta lilla hemliga ställe.

Och läckra var de små tilltugg vi kunde mumsa på medan vi spelade.

Övning ger tydligen färdighet för denna gång gick jag och min lagkamrat å vann. Tänka sig.

Vi var 9 från början av dagen och vi blev 4 till slutet där vi tog en fransk cider med fantastiska pommes på Nabo innan vi alla sa tack för idag.

En fantastisk dag med många skratt, samtal och shopping. Tänk vad Stockholm kan erbjuda ändå.

8 april, 2024

Att rensa fysiskt känns även i kroppen

Helgen kom och gick. Jag ljuger om jag säger att den var lugn då både jag och familjen hann med mycket. Men det som lever kvar allra mest i mig är det oväntade ryck jag och maken gjorde i matkällaren. “Vi borde verkligen ta tag i det där” är något vi båda sagt i flera år och det sades vid frukostbordet i går också. Till skillnad från alla andra gånger sa vi “Ja men nu gör vi det!”

Före rensning 

Jag blev överraskad av vår energi men det var väl något med att stjärnor och humör stod i rätt linje för att det skulle bli av. Och att maken kom med det smarta draget att ta dit en trådlös högtalare så vi liksom dansade oss igenom om det hela. Och när man är två går det så klart snabbare.

“Hade jag gjort detta själv hade jag börjat planera middagar med allt vi hittar här bland hyllorna” sa maken. Lite så är det när man är fler som gör något, man kan inte fastna. Jag hade själv nog varit lite sämre på att rensa bort bland de bakfomrmar och andra köksprylar som vi har förvarat där. För det står tex en juicemaskin där som vi använder, vaddå, en gång per år kanske? Nu åker den till välgörenhetsbutiken istället. För någon annan att göra goda juicer med, mer frekvent än vi.

Efter rensning

Nej, det blev inte snyggt målat, piffigt och instagramvänligt men en perfekt funktionell matkällare är ju det vi behöver.

Och det jag kände att jag verkligen behövde var den enorma kick jag fick efter att ha rensat och städat. Det blev som en rensning i mig som jag inte visste jag behövde. Att det kaos som är i förråden påverkar mig omedvetet. Jag mådde bra hela dagen efter och kunde liksom bar agå in där och stå i nån minut för att njuta av ordningen. Man är knäpp va?

Innan detta rensande drog igång slog det mig hur vi gått in i en ny era i vår familj. Den trötta tonårseran. Barnen sover nu länge länge och det behöver de. Så mycket som sker i kroppen och knoppen och sömnen är verkligen bland det viktigaste. Detta gör att jag nu nästan alltid har helgmornarna själv. Ja, maken sover gärna ut han med. Jag som är morgonpigg och älskar frukost njuter av att ta det lugnt och allt i min takt. Katterna och radion är med mig som sällskap.

Ja, det var det dom det. Nu är det ny vecka som innehåller födelsedagsfirande. Vår store son bli officiellt stor då han fyller 15. Han ska firas på bästa sätt och han förtjänar verkligen allt. Så klart är alla föräldrar och mammor stolta över sina egna barn men min stolthet över denna stjärna till person vet inga gränser.

Jag får återkomma med firandet. Ha det fint så länge.

5 april, 2024

Spara ett minne på baksidan av tavlan

Det finns minnen man gärna vill behålla och kunna återskapa. Min pappa fotade allt och alla och skapade över 100 fotoalbum som jag genom alla år älskat att titta i. Jag fotografera säkerligen mer än vad han gjorde men har jag skapat ett enda album efter 2004…? Nope! Jag slutade tydligen där för innan var jag lika duktig som han var.

Jag har sju bloggen så där hamnar många saker men den är inte lika privat som ett album i en bokhylla, som visas upp för ett fåtal om du förstår vad jag menar. vet inte om jag kommer sätta mig och skapa album för dessa 20 år jag saknar.

Men, hursomhelst, jag får väl göra något annat då. Som något från de fina resor vi gör med familjen och där minnena är många men inte fysiska. Jag har nog slutat köpa souvenirer som annars var standard. Jag får göra en egen.

Som en tavla med menyn från ett restaurangbesök i Lyon, en middag vi minns med en speciell känsla. En kväll vi alla tyckte var en av resans bästa upplevelser.

Jag hade fotograferat av menyn då och nu skrev jag av den på baksidan av en oljemålning jag köpt på loppis för nån tia.

Jag skrev först med blyerts och sedan fyllde i med vanlig svart spritpenna.

Jag hade med denna när jag var hos Nyhetsmorgon. se det HÄR.

Det blev en fin detalj i köket, gäster som kommer på besök undrar vad det är så där en mycket bra konversationsstartare och jag kan minnas tillbaka till den kvällen då äldste sonen åt lammtestiklar, maken åt blodkorv, yngste sonen såg mycket förvånad ut när han fick sin “skinka” och det var en aladåb, jag åt den spritstarkaste efterrätten någonsin som hade klassats som brandfarlig i Sverige.

4 april, 2024

Förlänger påskblommornas liv med blomsterfakir

Har du använt en blomsterfakir nån gång? Jag köpte en på loppis för en herrans massa år sedan men den har inte fått äran att synas här på bloggen så det var väl på tiden att göra ett vackert blomsterarrangemang och plåta nu när mina vackra påskblommor börjar tacka för sig.

Tulpanbuketter börjar hänga och bladen gulna, påskliljorna i min grupp börjar krusa sig och ranunklarna från mitt galna påskris är på gränsen att tappa alla blomblad. Vackra men där de var skulle de inte lysa på allra bästa sätt. Och det är här då fakiren gör sitt jobb.

Att spetsa blomma för blomma på piggarna och sedan fylla på vasen med vatten får dem att stå rakt och stolt och med färskt vatten få livet åter. För ett tag i alla fall.

Det är så roligt att skapa dessa blomsterkonstverk, blomma för blomma. Blir mer en installation än en bukett.

3 april, 2024

Nytt poddavsnitt: Laundry eller lingerie?

Välkommen till ett nytt poddavsnott. Laundry eller lingerie?

Kanske vårt mest intima poddavsnitt hittills. Vi börjar i sängen, går igenom underkläderna vi haft och slutar med uppblåsbara Barbro. Ja vi säger då det! 

3 april, 2024

Fransk lökpaj med sardeller, pissaladiere – på mitt sätt

En fransk lökpaj med sardeller, en så kallad Pissaladiere är en sådan där rätt som kan passa till det mesta. Som jag haft till en påskbuffé tex men kan även vara som en aptitretare, tilltugg eller varför inte en lättare lunch ihop med krispig grön sallad.

Jag vill ha Pissaladiere som en paj men när man kollar runt så är denna franska lökpaj lite av en kameleont som lagas med både pizzadeg och smördeg i botten. Så med andra ord, ta den botten som du önskar för stunden.

Fransk lökpaj med sardeller, pissaladiere – på mitt sätt

Fyllning:
1 kg gul lök
2 klyftor vitlök
1 tsk socker
1/2 tsk salt
2 lagerblad
1 tsk timjan
100 g sardeller i olja

Pajdeg:
100 g rumsvarmt smör
180 g vetemjöl

Gör så här: Skala och skär löken två halvor, fortsätt skära löken i tunna skivor. Finhacka vitlöken.

Värm upp en stor kastrull/gryta med lock, ringla olivolja och lägg i löken och vitlöken tillsammans med lagerblad och timjan. Stek på medelhögvärme under lock, rör runt då och då, i 30 minuter.

Plocka ut 10-12 sardellfiléer och lägg på en tallrik. Övriga sardellfileer skärs i små bitar. 

Sätt på ugnen på 200°C. Gör pajdegen under tiden löken steks. Nyp ihop smör och vetemjöl i bunke till en fast deg. Tryck ut degen i en låg pajformca 25 cm, med avtagbar kant. Nagga pajskalet.

Ta av locket på kastrullen/grytan, ta bort lagerblad, häll i socker och stek nu ytterligare 10 minuter. Löken ska karamelliseras och merparten av vätskan ångas bort. Vänd ner sardellbitarna, rör runt så sardellerna smälter och se till att löken inte bränns. Stäng av plattan och smaka av med salt och peppar.

Förgrädda pajskalet i 10 minuter mitt i ugnen. 

Fördela lökblandningen i pajskalet och lägg på de hela sardellfileerna i önskat mönster.

Grädda mitt i ugnen i 25-30 minuter tills lökpajen har fin färg. Ta ut och låt svalna något innan servering.

Om du inte är jätteförtjust i sardeller så kan du skära fileerna på längden, så du halverar mängden ovanpå.

En traditionell Pissaladiere har ett rutmönster av sardeller och svarta oliver. Så med andra ord kan du skapa små konstverk här.

“Va är det ben i sardellerna” Ja det är det men de är så små och tunna så det krävs mycket för att du ska känna dem när du äter.

Jag tycker denna är så god. Älskar den söta löken med det salta från sardellerna. Jag vill ha en bit av denna med något sött svalt, typ rosé, på en balkong i sommar. Så det så!

2 april, 2024

Den motvillige trädgårdsälskaren

Utöver ett oändligt mumsande av ägg och godis har påskhelgen bestått av att plocka fram trädgården från sin vintervila.

Det har krattats oändliga mängder barr, rensats rabatter, sågats ner oönskade buskar, blåsts löv i fyra nyanser av brunt, burits fram dynor, plockats bort köldspruckna krukor och klippts med sekatör så min högra hand domnat. Eller så här; hela min kropp är öm. På det där överkörda sättet. Jag kan aldrig göra något lagom. Ska det rensas ska det rensas till sista barret.

Det jag dock inte gör är att bli årets trädgårdsinspiratör då jag är mer av en ”vara” i trädgården än ”göra”. Jag rensar och fixar nu för att sedan kunna lägga mig i hängmattan, fika i bersån, grilla, ta en drink i skuggan, duka upp långbord, frukost på trappan och ligga på filt för att titta på molnen.

Efter 11 år i huset och lika många år av odlingsbesvikelser köper jag redan uppdrivna växter, skapar stilleben och oaser av blomstrande skönheter proffs har planterat. Jag känner mig lite ensam i denna roll då hela insta fylls av prunkande trädgårdar och även starkt avundsjuk på alla med gröna fingrar men det har varit befriande att veta vilken trädgårdsägare jag är. Man kan varken hinna eller bli bra på allt.

Rensa är jag grym på. Att slappa i en hängmatta också. Gott så!

Så här såg bordet i trädgården ut i fredags. Det var vår, sol och dags att fixa. Idag är det snöstorm och iskallt. Hej aprilväder.

Jag började med att kratta, kratta, kratta. Så mycket barr och löv så hela tunnan fylldes. Den som Stockholms Vatten sedan kommer för att tömma. Det trädgårdsavfall som blir till gas.

Tillfredsställelsen att ta fram gången. Den är stor.

I går på annandagen fortsatte jobbet i trädgården. Det gjorde det även på påskdagen men då tog jag inga bilder. De fina lökar och växter jag köpte på Ulriksdal fick ta plats på mitt bord. det bord som jag nu bestämt ska bli mitt årstidsbord.

Katterna dricker hellre smutsigt vatten på faten i trädgården än rent i köket. Fattar inte det.

Men, om de är nöjda är jag nöjd.

Ska vi kolla på vad som faktiskt kommit upp i trädgården. Helt utan min förtjänst. Det som nu kommit upp i trädgården är…

… först knoppen rabarber.

söta försiktiga blåsippor

maffiga snödroppar. Dessa är av lite större sort så de måste vara planterade av förra ägaren.

Krokus. Några enstaka här och var och sedan dessa i grupp.

Små försiktiga scilla.

Samt några lysande vintergäck.

Ja det var det det. I går. Idag som sagt: vinter. Bäst att vänja sig. Kommer vara så här åt alla håll hela april kan jag tro.

1 april, 2024

Påskafton i Ulriksdals slott & hos mamma

Vilken påsk det blev, strålande sol och värme! Idag på annandagen har det varit ett helt annat väder än på självaste påskafton som var mer som i början av maj än mars. I dag, i kylan, har jag jobbat stenhårt i trädgården så jag faktiskt har så ont i min högra arm att det gör ont att skriva dessa ord. Men det får det vara värt. Och när jag ser bilderna från vår påskafton så glömmer jag nästan smärtan. Så vi tar och tittar på lördagen istället.

Jag hade satt klockan då vi hade ett schema att följa och hinna. Inte så det var stressigt utan bara för att just inte stressa om du förstår vad jag menar. Maken lagade en helt fantastisk lammstek och jag gjorde en…

… supergod lökpaj. Recept kommer.

Som sagt lös solen helt fantastiskt ch katterna njöt. Birger hade hittat bästa platsen i solen vid påskriset. Som gjort för en påskbild.

Från ett event jag var på har jag planterat lite fröer. Och minsann har det inte kommit upp. Kors i taket.

I kortärmat spelade brorsorna basket på gatan. Vilket vårtecken!

Och jag startade trenchcoatsäsongen.

Min bror som bor på västkusten var uppe för att fira påsk med oss alla andra och vi hade stämt träff på Ulriksdals slotts handelsträdgård före själva påskfirandet.

Verkligen vår och sol i massor.

“Vi ses vid caféet” sa vi. Och där hade vi ett himla sjå att välja vad vi skulle äta. För hallå – vilken kakbufffé.

Vi hade tur. Vi kom mitt i lunchtimman och min bror var snabb att få det sista bordet för åtta. Det var fler än vi som hade tänkt inspireras av vårplanteringar och mumsa godsaker denna påskafton.

Kusiner som längtat efter varann.

Mycket vackert att se på men roligast är alla “knasiga” växter. De som är mest exotiska och som tagna ut Harry Potter-filmerna.

Men så klart mest inspirerad av allt det vackra och vårlika.

Jag köpte en låda av lite vårvackert.

Vi promenerade mot slottet och en vända där.

En tennisboll hade tagits med och med en pinne från marken blev det baseboll på de stora fälten.

Men vidare promenad innan vi skulle åka hem. Till mamma och påskafton.

Phu-pinne. Min favorit jag allt gjorde med pappa så fort vi hittade en vattendrag i ström. Släng ner varsin pinne och se vem som kommer fram först till det mål man bestämt.

Sedan var det då familjefirande av påsken hemma hos mamma. Jag tror banne mig att detta är första gången vi firar påsk ihop. Vi brukar som oftast fira jul ihop men påsk, då är det liksom alla åt alla håll och någon tradition för påsken har vi inte i min familj.

Mamma hade dukat så fint för oss 13. Det var 4 familjemedlemmar vi saknade, annars fullt ställ.

Pynt från barndomen jag minns samt så klart servett vikt till näckrosen. Den har jag skrivit om HÄR.

Jag hade på mig mitt glittrigaste glittriga dagen till ära. Rosa paljetter gillar man ju.

Kusinerna tumlade runt i soffan och spelade schack om vart annat. Vuxna ställde fram det påskknytis vi hade planerat.

Det blev ju ett helt fantastiskt påskbord.

Stunder som dessa lägger jag alltid nära hjärtat för att minnas.

Hur gullig etikett?

Och sen var hela familjen utträden i trädgården för nu skulle det bli äggjakt. Och det blev med makens tradition där man gömmer ägg åt en i taget. Sedan får personen leta som gömma nyckel men med en speciell sång alla andra sjunger. För att vet om man närmar sig ägget sjunger man mer alternativt mindre intensivt.

Efterrätten var en baskisk cheesecake. Så god.

Sedan drog dottern fre ett av alla hundra fotoalbum pappa gjort. Det satte igång en memory lane av guds nåde. Vi bläddrade i album och reste genom både 80-tal och 90-tal. Så glad att pappa gjort dessa album så vi kan minnas. Allt från vanliga vardagsmiddagar till stora jubileum. Han var bäst på det och jag vill tro att tex denna blogg är ett resultat av hans fotograferande. Att jag också vill dokumentera för att minnas. Extra fint att ha som minne när vi inte har pappa hos oss längre.

En av mitt livs bästa påskar är nu över. Jag känner glädje och tacksamhet. Jag är redo för våren och nya tag!