Månad: april 2016

Glad Valborg alla fina läsare. Hoppas ni får en fantastisk lördag och Valborg. Att ni firar in våren, får njuta av skönsång (gärna av äldre män i gulnande studentmössor) och värma er vid en brasa ikväll.

Har inga tydliga traditioner vad det gäller Valborg i vuxen ålder men som barn – då var det samma visa varje år. Jag och min pappa hade en given tradition på Valborg när jag var liten. Mamma var nästan varje Valborg i fjällen och de tre brorsorna så mycket äldre så de var väl på galej… Det var alltid en tur till Skansen, bara vi två, men först skulle vi vinka till Kungen på slottet i Gamla Stan och gratta. Då detta var en årlig tradition minns jag verkligen hur vissa valborgsaftnar där på borggården var iskalla i snöblandat regn medan andra var i strålande sol och vårjackan invigdes.

Först kom då soldater till häst och en massa trumpeter och trummor. Ett himla liv! Sedan vinkades det i fönster och nere på borggården. Här kom det fina inslaget att alla barn fick gå fram till Kungen med blommor. Jag stod bakom avspärrningarna bredvid min snälla pappa, hårt kramande en bukett (säkert tulpaner). “Nu kan du springa fram Helena!” NEJ!

Jag var väldigt blyg som barn. Kunde vara säker och självständig men att göra något inför ögonen på en massa folk – inte en chans. Även om det var en sådan anonym sak som att gå fram och tillbaka med en blomma. Minns så tydligt alla de där gångerna vi var där, varje gång med en bukett men den lämnades aldrig. Och hur jag ångrade mig bara någon timma senare. “Nästa år, då ska jag…” Men nej, så blev det alltså inte. Får en 42-åring gå fram tillsammans med alla 5-åringar? Hade varit nåt va?!?

Här är bilder från mitt första fotoalbum. Lite Instagram över dem, eller hur. Den där lilla, lilla vita pricken i det öppna fönstret är kungafamiljen. Bra bild där, Helena!! Minns hur jag älskade min kamera som jag fått i julklapp. Hade en sån där sockerbitsblixt som sattes ovanpå och med engångsblixtar. När fyra bilder var tagna och fyra blixtrar var avklarade fick man köpa ny blixtkub. Galet!!!

Albumet är fyllt av semesterbilder, jular och några exprementiella bilder som nog visar på att jag redan som 8-åring ville hålla på med bilder. Så glad att jag sparat den. Som en tidskapsel

Solen skiner här nu på morgonen, tre av fem möjliga är vakna, och det blir en lugn dag. Dotterns brutna ben sätter käppar i hjulet så det blir inga stora äventyr. Fått låna en skrinda av våra fina grannar så vi kan ta oss till brasan vid stranden ikväll i alla fall.

Ha nu en fin sista dag i april, nu tar vi sikte på maj, sol och värme!

Här kommer ett shoppingtips i Stockholm som inte så många känner till men är väl värd ett besök för sina fina lokaler, sin historia och självklart sina perfekta produkter.

En butik och väsktillverkare jag gärna besöker är Plamgrens på Sibyllegatan. Här är det lugnt och stilla samtidigt som det är färgsprakande och kreativt. Och väldigt mycket fokus på kvalitet.

Läderväskor, åh det är min svaghet! Jag har tidigare sagt och avslöjat att jag är lite av en väsktoka. Inte mycket för smycken men väskor, det är min grej. Gärna rena former och färger. Och absolut inga jättestora loggor. Om jag får drömma så skulle jag vilja designa läderväskor, har några i huvudet som skulle vara så bra och saknas på marknaden. En regnig dag ska jag få ner dem på pränt och hitta en partner. Men det är ett annat inlägg…

Palmgrens fyller i år hel 120 år och är ett företag som har sin läderbakgrund i sadelmakeri. Idag är det handväskor, läderaccessoarer, portföljer och inredningsdetaljer. Många spännande designsamarbeten så som Thomas Sandell och nu Monica Förster.

Jag har räknat och jag har tre väskor från Palmgrens. De kommer jag använda hela livet för kvaliteten är så enormt gedigen. Min första väska är den ikoniska rottingväskan. Den köpte jag för 15 år sedan och då var Palmgrens inte alls känt. Jag ville ha “en sån där rottingväska som gamla damer hade”. Jag frågade runt om nån visste var de fanns. Slutade med att jag faktiskt hoppade på en söt liten dam på tunnelbanan och frågade. Hon hade köpt den på NK på 60-talet! Gick till NK men de sålde inga sådana men sa att Palmgrens hade tidigare haft väskor i deras butik så kanske de? Mycket riktigt var det så. Lärde mig då att Palmgrens hade en butik på Sibyllegatan – läderhimlen!

Nu har jag siktet på en fjärde men den får jag vänta och spara lite till, det är ju en investering så att säga. Denna väska såg jag i butiken men inte på hemsidan. Lite större handväska, på gränsen till portfölj men med mjukare, femininare former. Plats för laptop vilket har varit mitt krav.

Fler shoppingtips av mina favoritbutiker i Stockholm:
• Brandstationen
• Dusty Deco
• Grandpa

“Mamma, jag har inget att göra!” Är det en mening som känns igen?

Vi har regler vad det gäller skärm här hemma men de där skärmarna är på något sätt så närvarande även om de inte är på. De lockar och drar. För både stora och små. Helena skrev så bra om detta här om dagen. Att göra en hel digital detox är nog att dra det för långt för vår familj. I nu läget i alla fall.

Men de dagar i veckan vi har helt skärmfritt händer det något. Saker flyter lite lugnare. Men helt problemfritt är det inte, barnen kan ibland ha lite svårt att komma igång med något eller sluta bråka med varann. Då är vår samling av pysselböcker den bästa lösningen.

På golvet i köket har vi en korg med en massa pysselböcker, de flesta är redan pysslade med både en och tre gånger men det bekommer inte dem. De gillar att bläddra och se vad de gjort. Kan alltid färglägga lite till, dra strecken i labyrinten lite hårdare. Detta bläddrande kan också sätta igång något, de börjar tänka och då leder det till annan lek eller aktivitet.

Lillkillen har dem att bläddra i och gå på rätt aggressivt med färgpennorna. Roligt att bläddra i dem för oss föräldrar och se hur deras utveckling gått också. Stora, hårda streck till en början, senare raka linjer och findetaljerade teckningar via huvudfotingar. Kommer nog spara dessa att senare gråta och minnas över. När jag glömt alla hell hours och högljudda syskonbråk och bara minnas hur de satt, helt sams, runt köksbordet och ritade som små ljus.

När det är födelsedag eller jul och frågan om vad barnen önskar sig säger jag att pysselböcker alltid uppskattas. Så bra på många sätt. Vår samling består till största del av just gåvor, uppskattade varande en. Och mamman får en rescue plan: Du kan väl pyssla och rita i dina böcker…

Nu har jag äntligen fått ändan ur och satt samman lite steg-för-steg-bilder från 1 av 2 rum i vår renovering. Börjar med det ena rummet, blir för rörigt att ta båda  samma inlägg.

Det är alltså två rum som görs om på övervåningen men hela huset påverkas. Allt som var i rummen har flyttats till källaren och trappan är klädd i papp. Snyggt på nåt vis men halt som en isbana på sportlovet. Inga barn i strumplästen här tack!

Detta rum har i tre års tid varit mitt å makens sovrum. Och även huserat lillkillens spjälsäng. Det är ett väldigt stort rum med fantastiskt ljus från de stora fönstren.

Då vi behöver ha fler sovrum på övervåningen så kom jag på att vi skulle flytta in det som tidigare var arbetsrum och detta rum blir storebrors rum fast bara till 2/3. Sätter upp en vägg mellan balkongdörren och det stora fönstret till dörren. Då bildas det en korridor fram till balkongen som kan bli en walk-in-closet för på höger sida är det inbyggda garderober (älskar funkis).

Så: hej då stora rummet!

Här sätts då de första reglarna upp. Det enda som kommer avslöja att detta inte är en ursprungsvägg är parketten i golvet. Den är i fiskben men med stavparkett runt väggarna. Det blir det ju inte längs med denna nya vägg. Det kan jag leva med! 😉

Och här åker spånskivan upp.

Gipsskivor och sen uttag för spottar i taket. Hade velat ha en skena med spottar men den var typ 4 gånger så dyr som att ha lösa spottar. Balkongdörren kommer ge bra med dagsljus.

Dörren in till sovrummet blir en skjutdörr på korridorsidan.

Och för att göra garderoben/korridoren/walk-on-closeten lite mer mysig och ombonad målas den varmgrå. Och kanske mest att det blir ett eget rum så är det fint att det lilla utrymmet får en egen färg.

Ja, det var de första stegen på renoveringen i detta rum. Återkommer med vidare utveckling. Och det andra rummet där en dröm går i uppfyllelse. En helt magisk trävägg håller på å träder fram!

Att göra egna pom poms med pom pom-maker gör att det går rasande fort att göra en hel massa ulliga garnbollar.

Ville piffa till en ljusslinga som inte är så rolig i sig själv men med några pom poms inknutna i slingan blir den som ny. Och lite mer färgglad.

Väljer garn med ull för att få ett så “stort” garn som möjligt. Ju grövre garntrådar ju snabbare får man sin runda pom pom.

HÄR är en bra film på hur man gör pom poms med en pom pom-maker.

Valde en lite pastellig och pudrig färgskala. Har inget givet ställe för slingan så för att den ska passa lite varstans får den vara neutral i färgerna. Hade jag givet haft den i sovrummet tex kanske jag gjort den beige/brun för att matcha trädetaljerna som finns där.

De långa garntrådar som blir hängandes efter ihopknytningen låter jag vara långa så de kan knytas runt slingan.

Mot matdelens mörka väggar blir den väldigt fin och det där hörnet behöver lite ljus och kärlek.

Nu hänger den i vardagsrummet men skulle nog tro att den sen får flytta till nåt av barnens rum och agera nattlampa. Lite svagt och ombonat ljus passar bra.

Vill du ha fler tips till ljusslingor? HÄR är en med ketchupmuggar och HÄR är en med gamla lampskärmar. Men gillar du mer girlanger? Då kanske en av papper kan vara något? Klicka HÄR för att komma till beskrivningen.

Jag hade tre önskningar till min födelsedag och alla gick i uppfyllelse. Så galet tacksam och glad!

Efter en tid av mycket stök och bök var det skönt att släppa allt och känna nuet och lugnet. Min första önskan för min födelsedag var att bara ha lilla familjen samlad och njuta en riktigt god, maffig middag som jag visste att alla i hela familjen skulle gilla. En italiensk plockmiddag. Ganska enkel att sätta samman om man köper färdiga saker från butikshyllan; oliver, tapenad, inlagda kronärtskockor, skinkor, ost, päron, tomat, mozzarella och kex. Det enda som måste lagas är pastapesto. Blir så gott och snabbt får man till världens snyggaste lyxigaste buffé.

Jag älskar att bygga upp buffeer i köket. Det blir så vackert för ögat och det vattnas i munnen av att se allt tillsammans. Sen blir middagsbordet lugnare, inga armar som sträcks över tallriken med risk att man tappar en oliv i nåns glas eller få en gaffel stucken i armen.

När vi rörde i peston i pastan och den där omisskännliga doften av basilika slog emot oss insåg vi hur längesen vi åt just pastapesto. Ett tag, för typ 7 år sedan, var det ju standard, alltid en pastapesto. Blev ett kärt återbesök. Och de små älskade det. Lär bli fler gånger.

Vårt matbord står vid ett fönster som fullkomligt kastar in kvällssolen. Blir nästan outhärdligt starkt ljus och jag har en bra plan på en temporär gardin för det rör sig bara om några få timmar om dagen, några få månader om året gardinen behövs. Men det är ett annat inlägg… Jo, som sagt, det var starkt ljus så dottern behövde keps och storebror flyttade iväg lite.

Hur gott???

Maken och storebror överraskade ju mig med min drömfrukost, nu slog de till igen med en gammalmodig tårta och familjeikon – Budapeststubbe! Jag smäller av!!!

Jag fick fin hjälp att blåsa ut ljusen av lillkillen.

Nötmaräng, grädde, inlagda mandariner och lite choklad. Så perfekt. Har aldrig bakat själv men nu blev jag lockad.

Sen kom då önskning nummer 2. Jag har alltid tyckte det känts lite fel att önska sig saker i vuxen ålder. Jag har en lön som gör att jag borde kunna köpa saker själv så att säga. Men nu, vid 42 tyckte jag mig faktiskt våga önska något rejält och inte bara “en fin tvål, kanske?”. Jag tog i och önskade mig en sak som jag suktat efter länge, länge, länge. Och då jag håller på å bygger upp ett hemmakontor så är det faktiskt även ett behov. Vad kan det vara…???

Jo, världens snyggaste papperskorg. Känner mig lika bortskämt lycklig som när jag fick min enormt efterlängtade Monchichi som barn. Lovar!

Sen var det läggning av barnen med gonattsagor som höll på att knäcka även mig. Men, önskning 3 var ju kvar. Jo, jag önskade få en supé med maken. Att sitta still och prata utan barn, jobb, tv-titt på baklagning eller viktminskning. Som att gå på dejt hemma så att säga.

Det blev en helt perfekt födelsedagskväll. Dagen var inte så dålig heller med spontanbesök av mina finaste tjejkompisar. Det tråkiga var att ett jobb var tvunget att levereras och jag missbedömde tiden så det blev ett alldeles för kort möte. Kärlek till er bruttor och förlåt. Kompenserar senare <3

Dotterns ben är lite bättre. Hon är fortfarande liggande men så himla tapper. Känner dock så dåligt samvete över att jag måste jobba medan hon ligger där. Svårt att kombinera. Detta sk vobbande tär på själen.

Bygget går nu över till en målningsfas så ljuden har stillats. Nu kommer det istället bli omöjligt att sova på övervåningen då det kommer vara så starka ångor. Den trävägg, fanérvägg, som sätts upp ska målas och lackas i omgångar.

Så, med detta säger jag TACK för alla fina, kära, varma hälsningar. Det är så värmande att fylla år med de nya sociala digitala kanalerna, hälsningarna blir så många och för varje “grattis” växer själen lite.

Då var den här. Den dagen av årets 365 som är lite, lite speciell för mig. 25.e april. Min födelsedag. 21.21 föddes jag – något jag får höra varje år. “Jag satt och kollade på Rapport när du ville ut och väderrapporten skulle precis starta” säger mamma helt enligt manus. Ivrig och otålig var jag alltså redan från start…

Fick bästa tänkbara frukosten av min söta familj. Jag var ju lite neggig, nere och stökig här om dagen men det blev en alldeles perfekt start på dagen. Sonen tassade in till mig och dottern i vars rum och säng jag ligger bredvid och sa att det var en överraskning i köket. På med linserna och bära ner dottern med det lilla brutna benet. Där var mina fina 3 killar och favoritfrukost uppdukad – grekisk yoghurt med bär, nötter och honung. Ljuvligt.

Och en kaka med 4 + 2 ljus. Fiffigt! 🙂

I år måste jag säga att jag inte riktigt tagit in att jag fyller år, blir ett år till så att säga. Är det för att jag passerat 40 som gör att det liksom inte längre har så stor mening med att byta upp sig på en siffra till. Jag har absolut ingen noja över att kliva upp på stegen. Tvärt om. Hade ju min kris för 4 år sedan, nu är det bara framåt och mot toppen!

Minns då hellre den stora dagen för två år sedan då jag fyllde 40 och hade dop för lillkillen samma dag. Det var världens bästa dag och för säsongen helt galet varmt. Vi satt ute under dopceremonin endast iförda tunna känningar och skjorta. Så är läget inte i år.

Nu sitter jag här med dottern och försöker hålla henne vid gott mod då hon börjar tröttna rejält på att vara still och liggande. På övervåningen slipas det och låter som om de snart åker genom taket. Ska sammanställa lite bilder på arbetets gång, tror vi är halvvägs nu.

Massa kramar från en stolt 42-åring!

Vill varna känsliga läsare: detta är ett självömkningsinlägg!

På måndag fyller jag år. Blir nog en lite ovanlig födelsedagsuppvaktning i år. Att få frukost på sängen kan bli svårt då jag just nu sover på madrass på golvet bredvid dotterns säng. Hon har brutit benet och får inte stå på det, inte ens stödja, på två veckor. Ha gips i 4 veckor. Om 4 veckor ska vi på semester i Grekland…

Men även om jag skulle sova i min egna säng så hade det liksom inte varit en bra födelsedagsmorgon för sängen står mitt i en byggarbetsplats omringad av byggplast och byggdamm, intryckt i ett hörn precis jämte lillkillens spjälsäng och ett gäng tömda Billy-bokhyllor. Vår renovering på övervåningen är i full gång.

Alla som renoverat vet hur kämpigt det är. De rum som ska göras i ordning måste tömmas och saker flyttas runt. Vi har två rum som görs om så det är enorma mängder ting (alltså, hur mycket saker har barn?!) som ska få plats i resterande delar av hemmet. Sen så har byggkillarna klätt in hela vägen upp från dörr till bygget i papp. Att städa är som att skotta i snöstorm. Inget har någon given plats. Endast köket är fritt från byggspår.

Ska ta det från början. Förra veckan satt jag i ett kaos (som jag trodde då var droppen) med byggarbete som både lät enormt högt och krävde självklart min närvaro. Jag hade föreläsningen på IKEA att sammanställa och mitt jobb som content manager hade precis startat. Min dröm om att kavla upp ärmarna och börja mitt jobba-hemifrån-liv på riktigt. Glad och pepp som en lärka. Då säger byggfirman att det nu fanns tid för byggstart. Lite dålig tajming kan tyckas men inget att be för, bara att köra! Jag fick dela dagarna med jobb och bygget. Vilka färger, vilka handtag, vilka strömbrytare, vilka mått, vilket träslag…? Åka till affärer och fixa, inhandla. Hade sådan tur att fredagen innan IKEA var byggkillarna på annat ställe så jag fick ett dygn av tystnad.

IKEAdagen förlöpte väl och på söndagen skulle vi vara tillsammans i familjen. Två minuter i studsmattan räckte för ett benbrott. Maken satt i timmar med dottern på akuten. Ni som har små barn vet hur man hela tiden har det där VAB-hotet över sig. “Bara inget barn blir sjukt, då kommer jag hinna…” Denna vecka som då var visste vi redan sedan länge skulle vara “min vecka” med barnen då maken hade över öronen. Liten tjej med väldigt ont. OCH LÖSS!!! Jag smäller av! Hela familjen avlusades just in case. Suck!

Elektrikern ropar på mig – det saknas ström. Gammalt hus och de kan inte lokalisera strömdosan. “Kan den sitta under innertaket? Kan vi riva ner taket?” Är det jag som ska svara på den frågan? En eldetektor måste tas in för att vi ska slippa öppna upp väggar och tak.

Får ett så obegripligt sorgligt besked som tar bort alla dessa rätt oväsentliga och materiella problem. Tårar trillar tunga. Livet är skört, för vissa för kort.

Måste sätta mig i källartrappan och andas och koppla bort, sitta själv, vara ensam. Då kommer katten och jamar, klänger. Känner då att det blir lite väl mycket. På så många plan.

Då var bloggfrukosten i torsdags som världens ventil för mig. Komma hemifrån några timmar, få prata om annat.

Nu är smärtan i dotterns ben inte lika intensiv, elproblem lösta (och inga brandfaror i framtiden att vänta) och jag har varit nere och vänt. Det må vara jobbigt men detta är lyxproblem. Det är temporärt. I slutändan kommer vi stå där med en fungerande övervåning för hela familjen, hela skelett och tillsammans.

Den där resan vi bokade för några veckor sedan – inte kunde väl jag då veta att det skulle bli ljuset i tunneln. Hoppas nu bara innerligt att dotterns gips då är borttaget och vi kan få njuta av sköna bad.

Så med detta sagt; kanske kommer vara liiiiite sämre på bloggen här nån vecka till. Och tack för att jag fick skriva av mig. Lite velande hur mycket jag ska dela med mig. Men lika bra att säga som det är. Som en som jag pratade med sa: “hashtag livet”. Så är det. Det går upp och det går ner. Nu börjar uppåt igen.

Bananpannkaka är den perfekta frukosten, snabba lunchen eller mellanmålet och receptet är så enkelt att du kan göra dem i sömnen.

Bananpannkaka är dessutom glutenfri samt utan mjölk och laktos så det är en rätt som passar många. Mättande och naturligt sötade. Servera med valfria tillbehör så variationerna är många.

Jag längtar till sommaren då dessa bananpannkakor ska totalt gömmas under ett täcke av jordgubbar och hallon. Så somrigt och ledigt på något vis.

Bananpannkaka, recept

2 bananer
4 ägg
nypa salt
smör till gräddning

Gör så här: Mosa bananerna med stavmixer och knäck i äggen. Vispa ihop med gaffel. Salta.
Smält smör i het panna. Häll i smeten (jag hade 0,5 dl-mått) och grädda. Vänd när undersidan blivit gyllene och smeten inte är fullt så rinnig. Servera bananpannkakan förslagsvis med keso eller kvarg, frukt, bär, nötter. Har inte provat men skulle gissa att en skiva stekt bacon skulle vara grymt passande. Lite Elvis så där.

Som småbarnsmamma gillar jag snabba lösningar. Hungriga barn kan vara värre och mer skräckinjagande än zombierna från Thriller. Bananpannkaka har blivit en lösning för mig att lösa tre problem i ett:
1. Det går snabbt att göra, endast 2 ingredienser om man bortser den lilla nypan salt. Snabbt kommer det energi på bordet.
2. Barnen kan själva vara med och laga bananpannkakorna. Skala banan, trycka på stavmixerknappen och knäcka ägg. Alla steg är roliga saker.
3. Det är gott, allt slukas och “me-ja” hörs från matbordet.

Supergott med keso till. Blir väldigt mättande och på snäppet lchf om det nu inte vore så nedrigt att bananer är motsatsen till lchf. Kanske en baconskiva kan väga upp? Ja ja, man kan inte få allt.

Vill du ha fler goda, enkla frukostrecept i den här stilen?
• Extra krispiga & saftiga fattiga riddare
• Pannkakor med tillbehörsbuffé

När jag var å hälsade på karln min i San Fransisco 2000 (way back) så var ju ett besök i China Town en självklarhet. Där hamnade vi på en restaurang (Yuet Lee) som hade alla fel och alla rätt på en gång. Belysningen var den vidrigaste man kan tänka sig med lysrör värda en fotbollsarena och en doft värre än en blöjhink. Men stämningen och maten var i absoluta toppklass. Jag har gått på många ansedda restauranger och andra små guldkorn här och var på vårt klot och denna restaurangupplevelse är topp-tio.

Jag åt där min första nudelsoppa – ramen, och kan fortfarande känna känslan. Känslan av att hitta en helt ny smakpalett, ett helt nytt anrättningssätt. Sedan dess har jag försökt hitta den perfekta ramensoppan och har varit nära några gånger men inte riktigt.

Då jag har en helt fantastisk kock här hemma så satte jag den här boken, Ramen av Tove Nilsson, i hans händer och bad honom skapa underverk. Det gjorde han! Sicken karl va!?

Jag har drivor av papper, tejper, garner mm i mina pysselförråd. Samt en massa olika bakattiraljer. Maken har de mest oidentifierbara burkarna och flaskorna lite överallt i köksregionen. Kan ibland bli tokig på alla knasiga såser och burkar men när det väl lagas med dem tackar jag smakgudinnan. Och tur att de är snygga också…

Portionsnudlar i liten påse har vi alla ätit men när de tillagas på riktigt är det en annan sak.

Långkokt fläsk får sig en extra skjuts med gasolbrännaren precis innan servering.

Det blev en misoramen med ingefära serverad med fläsk, pocherat ägg, blancherad savoykål, ångad broccoli, krispgrillat kycklingskinn, skogssvamp och vårlök. Och äggnudlar i botten så klart.

Nu behöver vi inte resa till Asien eller något China Town i västvärlden. Vad synd…

I morse tog jag t-banan till stan och det var första gången sedan i söndags jag lämnade hemmet. (Varför får jag återkomma till, men det var så underbart att trängas i t-banan då jag börjat bli lappsjuk) Bästa Maria Soxbo, min bloggkollega här på Sköna Hem, håller i inspirerande bloggfukostar under namnet ÖppetHusligheter och nu var det dags för vårens första.

På bild syns Isabelle, Marie, Monica, Helena, Åsa och Annette.

Platsen var hos Hemnet som håller hus ett stenkast från Stureplan. Medverkande var även långresta Alvhem från Göteborg som tidigare hette Alvhem Mäkleri men har nu breddat sig med butik och tjänster så nu heter det rätt å slätt Alvhem.

Som vanligt hade Maria och hennes kollega Emma skapat en fantastisk frukost – vacker för öga och gom.

Serverat på den fina kollektionen från samarbetet mellan Iittala och Issey Miyake.

Märks att Fru Soxbo är tedrickare… Så snyggt och proffsigt med tebuffé.

Så klart ska mäklarnas hjärta – Hemnet, ha fantastiska lokaler på bästa adressen. Det här fönstret, den här balkongen!!!

Allt denna energi ihop med den inspirationsenergi föreläsarna gav gjorde mig så uppfylld av inspiration att jag skulle kunna utföra mästerverk när jag gick därifrån.

Hemnet-teamet höll en dragning om sin verksamhet och spännande projekt som snart kommer lanseras. Dessutom vann Hemnet igår Guldägget vilket är Oscarsgalan för reklam i Sverige. Bra jobbat!!!

Alvhem höll en föreläsning om sin företagsfilosofi och vilken framgångssaga de skapat sig. De har revolutionerat mäklarbranschen och gjort Göteborg till ett Mecka för inredning. De har även, tillsammans med inredaren Sarah Widman och fotografen Cim Ek, skapat något som kallas Alvhemstilen. Att se deras arbete och utveckling gjorde att jag ville hem, flytta ut allt och börja om. Jag köper Alvhemstilen rakt av!

I publiken syns Elin, Emma, Emmy och Linda.

Tack till alla inblandade för en fantastisk start på dagen. Speciellt till dig Maria!

Med porslinspennor och glaspennor är det både enkelt och kul att piffa till det som redan finns hemma och kanske börjar kännas lite tråkigt. Bara att släppa loss designern i dig.

Vi tog ett beslut i somras att börja plastbanta. Sedan jag började min detox så har jag och köket säkert gått ner några kilon i alla fall. Först var det barnens tallrikar, glas och bestick som rök. Detta var det något jag talade om på IKEA i Linköping i lördags. Hur dumt det känts att ha all denna plast hemma i tron om att det är bra att ha okrossbara saker. Men när jag tänker på det, hur många gånger har barnen, på riktigt, kastat sina tallrikar genom luften? Har vi verkligen behövt ha plasttallrikar? Sedan vi bytte har inte ett enda glas eller tallrik gått sönder.

Men nu till ämnet: Dessa tallrikar är kanske inte så värst inspirerande och pigga om man tänker på hur många fina barnserviser det finns. Bäst att då ta saken i egna händer. Jag får formge dem med porslinspenna.

Då jag är lärardotter och med ett år inom skolväsendet i bagaget så vill jag gärna passa på att göra något pedagogiskt (och för att det är grafiskt snyggt, ju!). Målar siffror med porslinspenna och med hjälp av en stansmall. Självklart kan man göra på fri hand men jag litar inte på min handstil så jag markerar först med mallen i blyerts och sedan fyller i med min porslinspenna. Sedan är det att bränna i vanlig ugn.

“Kan jag få en timmes pizza, tack?!”

Så, nu ska vi träna klockan varje måltid. Pasta kl 5, köttbullar kl 8 och paprika mellan 12.01 och 12.02…

Vill du ha fler pysseltips för barn? Klicka då HÄR för hela 15 stycken 🙂

Svenskt Tenn lanserar en ny väskkollektion. Väldigt rena, raka linjer vilket är precis i min stil.

“Tidlösa väskmodeller i mjukt kalvskinn, med klassiska mässingsdetaljer inspirerade av Estrid Ericson.” Det är så mycket i den meningen som jag gillar. Tidlös – bra, då håller de länge och står emot trender. Mjukt kalvskinn – lite burdust på något sätt men i ett hållbart material är ju det som menas. Mässing – japp, det gillas. Estrid Ericson – min guru!

Som väskgalning, eller väskbesatt, är sådana här nyheter alltid välkomna.

Jag har ett antal väskor, det ska erkännas, och det de har gemensamt är att de är väldigt basic. Inga krusiduller eller mönster. Jag vill ha väskorna som en accessoar men vara nedtonad så den matchar mina kläder. Jag vill inte sätt press på någon men jag fyller år på måndag… Denna kan man ju sukta efter… Ja, drömma får man…

Alla bilder från Svenskt Tenn

Här är ett DIY, pyssel eller hack om man så vill med decoupage som kan göra det enklaste till något som ser ut att vara från “fina gatan”.

Med decoupagelack och servetter kan man klä in nästan vad som helst och enkelt och snabbt få nya färger och mönster på det.

Här har jag servetter med det ikoniska elefantmönstret från Svenskt Tenn och ett ganska färglöst pennställ i trä.

Decoupage – hur gör man? Sära på servettens lager, oftast är servetten gjord av tre tunna, tunna papper. Ta det som du önskar klä in din sak med. Klipp till den storlek du behöver. (Jag tog med lite lim-mån för att även klä in ovankant och lite under för snyggt avslut/nederkant.)
Pensla lacket på ytan och lägg sedan försiktigt på den tunna servetten. Med försiktiga fingrar trycker du till, planar ut, för att få bort luftbubblor. (Jag tog två sidor av pennstället i taget så inte lacket skulle torka) Här är det verkligen viktigt att vara varlig. Pappret är så tunt att det lätt spricker, fast det kan ha att göra med underlaget också.
Gör hela ytan och låt stå ett tag så det torkar. Lacka nu på servetten två omgångar med torktid emellan.

Gillar hur underlaget, i detta fall träytan, får komma fram genom servetten. Att det ser tryckt ut.

Redo att användas! Vips så fick jag mig ett pennställ från Svenskt Tenn till en rysligt billig peng, om man jämför…

Jag har tidigare haft lite dubbel inställning till decoupage. Gillat enkelheten i hur man snabbt kan färglägga/mönstra något men inte känt att det passat mig. Kanske att jag haft fel referens vad det gäller servetter. Inte känt att min inredning skulle passa decoupage-stilen som jag av någon anledning förknippat med snabby chic men nu har jag omvärderat och ser bara fler och fler ställen, saker och möjligheter för att gå loss med decoupagelacket. Sent ska syndare vakna eller vad det heter. Nu är det decoupage!

Nu är det över en vecka sedan vi hade sonens Labyrintkalas. Och oj vilket 7-årskalas det blev. Vi vuxna blev nöjda då allt förlöpte precis som vi önskat, barnen hade jättekul och jag ber att få citera en 7-årig gäst: detta var det bästa kalaset jag varit på. Kan man önska mer? Jo, att födelsedagsbarnet var nöjd och det var han – med råge.

Jag vet att många har önskat få rapport, tips och se bilder från vårt Labyrintkalas så här kommer de. Behövde ta en lite paus och låta bilderna ligga innan jag kunde ta mig an detta inlägg. Det blev som en labyrint-overlaod…

Temat Labyrint och Daidalos bestämdes för flera månader sedan. Vår söte son älskar att ha fest och lever sig in i planerna. Känns så bra att det verkligen var hans kalas, vi hjälpte bara honom att forma det.

Började med att känna på programmet Labyrints scenografi och känsla. Det är ju grönt, robot-mekaniskt och mycket slajm. Det ska vi ha! Kände att jag ville duka borden grönt på alla de sätt tänkbara. I mataffären så plockade jag på mig det mesta jag kunde finna som var grönt.

Massa gröna grönsaker och frukter. Det bästa med dessa bordsdekorationer är att när festen var slut kunde de återanvändas hemma i matlagningen. Sen så var det dessutom roligt när barnen började äta paprikor, druvor och äpplen. De fick upptäcka dekorationerna.

Sen så är gröna marmeladkulor tydligen en säsongsvars som bara säljs vid jul. Så ett tips till dig som har några kvar i skåpet eller ska ha kalas om ett år – bunkra med marmeladkulor för det är ju den bästa grejen inför ett Labyrintkalas! Gröna grodor är ett bra substitut.

Sonen dukade och fixade fina bordsdekorationer. Som värsta partyplannern. En stor kryddväxt i mitten, en “duk” av savoykål och sedan en massa grönt. Cocktailbär, gröna grodor och sura tefat i glas.

Vi hade hyrt sonens tidigare förskola, småsyskonens nuvarande, och det var verkligen en toppenidé att ha kalaset i den lokalen. Den är ju som gjord för massa glada barn, så att säga. Och kul för vår kille att visa sina nya klasskompisar hans gamla förskola då han är ensam från sin förskola i sin klass.

Gröna metallicserpentiner gör allt festligt!

Kalaset började kl 12.00 och alla fick en liten välkomstsnitt; spetsad groda.

De här spetten gjorde jag på prov. Visste inte vad jag ville gör med dem mer än att just göra gröna spett. Ställer blöta grillpinnar i karamellfärg och efter ett dygn har de sugit åt sig av färgen.

För att ha humörnivån på topp så vi startade med varmkorv med bröd samt Daidalos saft eller -mjölk. Färgad apelsinsaft eller mjölk. Funkade jättebra på förra årets Star Wars-kalas så vi tog en favorit i repris.

Sen började lekarna! Programmet Labyrint är ju uppbyggt runt utamaningar och äventyr för de tävlande barnen så det var precis det vi också ville ha. Vid lyckade utmaningar belönades gruppen med en livspuck. Dessa är gjorda av gamla snusdosor med gröna papperscirklar.

Barnen, 23 st blev de, delades upp i grupper vilket de drog var sin lott om i vilken grupp de hamnade i. Gjorde lappar med mutter, skruv, bult mm.

För att detta skulle vara genomförbart var vi tvungna att vara 5 vuxna. Jag, min mamma, min svärmor och min brorsdotter fick varsina rum med olika utmaningar att ta hand om. I mitten och som guide stod Daidalos (maken) och slussade de olika grupperna vidare. Hatten av till alla fantastiska barn som bara följde strömmen och var så duktiga.

Min mamma ansvarade för en minnesövning. Jag hade tagit med 8 prylar X 2 och ett papper med 16 rutor. Här visade min mamma sakerna, i var sin ruta, och sedan täckte för med ett tygstycke. Sedan skulle barnen lägga sakerna i rätt ordning. Mycket uppskattat.

Min brorsdotter ansvarade för blindbocks-labyrinten. Vi hade byggt upp ett rum där vi möblerat alla stola och bord som en labyrint. Ett barn i gruppen fick ögonen förbundna och sedan skulle resten av gruppen leda kompisen rätt med höger, vänster, under och över. Målet var en livspuck som placerats längst fram.

Svärmor basade över Daidalospusslet. På tid skulle barnen samarbeta och lägga ett pussel jag gjort av glasspinnar. Skrev ut en bild på Daidalos och klistrade på en massa glasspinnar. Lät torka och skar sedan ut pinne för pinne. Ett minipussel. Här skulle barnen klara lägga det på tid och det gällde att samarbeta. Bra jobbat alla!

Jag fick det roligaste rummet! Jag var Taurus – Daidalos mest kända robot!

Gjorde min kostym av en cykelhjälm, två ficklampor, en gammal hushållsrulle, silvertejp och en flyttlåda. Hjälmen gjorde jag dagen innan. Lådan gjorde jag 10 minuter innan gästerna kom. Varför vara ute i god tid när man kan skapa sig själv magsår och trassla in sig i silvertejp?? Men, det gick ju bra ändå. Barnen älskade min utklädnad men några var ändå lite skraja. “Det är du som är mamman” sa de liksom för att lugna sig.

Lillebror tyckte detta var toppen! “Mamma – Auru”

Taurusrummet var då “inte nudda golv”. Barnen fick ta sig från ena sidan av rummet till den andra, hoppandes på kuddar. Om de landade på golvet var Taurus där och slajmade dem, dvs sprutade vatten.

Sen var alla uppdragen klara men energinivån behövdes öka till 100% så då blev det tårta.

Brandlarmet utlöstes så nu vet vi att det funkar 😉 Maken i sin galet läckra Daidalos-outfit. Nailed it!

Sonen upptäckte att det blev väldigt rolig kemisk effekt om man har lite av varje dryckalternativ och bubblar. Mycket passande för ett Labyrintkalas.

Sedan var spänningen på topp. Nu skulle livspuckarna cashas in för att få tillgång till skatten. 4 livspuckar skulle lämnas in till Daidalos och sedan fick de, grupp för grupp, springa ut på lekgården och leta upp skatten (godispåsarna) Dem gjorde som jag alltid gör – små cellofanpåsar med en bild i fronten och godis bakom. Printat ut bilder från nätet och lade in. Godiset gick i lite gröna slajmiga färger.

Sen var det lek, klättring och godismums ute i solen. Barnen påklädda och klara när föräldrarna kom för att hämta.

Två timmar går fort när man har roligt. Tack alla barn som kom, ni var fantastiska!!!

Stort tack även till min mamma, svärmor och brorsdotter för grym och ovärderlig insats. Nu är det ett år till nästa gång. Fast dottern signalerar att hon vill ha samma i höst när hon fyller 6. Okej, på’t igen!

Vill du se mer kalasbilder och få fler tips? Klicka då på länkarna nedan:
• Superhjältekalas
• Star Wars-kalas
• Prinsesskalas
• Frostkalas  (kanske inte en komplett frostkalas, men ändå)

SparaSpara

SparaSpara

SparaSpara

Ett enkelt och användbart DIY och pyssel för köket är att måla en låda med skoltavelfärg.

Här har jag målat en lite mindre låda som jag tänkte ha som en odlingslåda i köket för kryddväxter. Nu odlar jag inte i den på riktigt då kryddorna var redan uppdrivna och köpta i kruka men de får husera där.

Klär insidan med plastpåse så den tål vattning. Ställer ner hela blomman med krukan kvar.

Just med denna typ av målarfärg, som då är meningen att skriva och rita med kritor på, gör den målade ytan till något mer än bara i snygg färg.

Funderar på fler ställen och användningsområden att måla med skoltavelfärg på. Har redan gjort en stor griffeltavla till dotterns rum och verkar vara igång. Har du tips?, så håll inte inne med dem, ge mig allt du har 😉

Igår var det premiär för så mycket för mig. Jag hade fått den enorma äran att föreläsa på IKEA Linköping.

När jag fick frågan för några veckor sedan så stod jag på tunnelbanan och tog emot samtalet. Jag var tvungen att gå av nästkommande station och andas, hade jag verkligen hört rätt, önskade ett av världens största företag inom heminredning ha mig som föreläsare?

Jag svarade JA på en gång för att sen få värsta svettattacken. Jag har inte föreläst om något för någon någon gång (klurig mening…). Men, sagt det förut och säger det igen; detta är året då jag säger ja till allt!

IKEA hade igår ett nationellt event under parollen “Hållbara ihop” i samtliga varuhus. Fantastiska bloggare och föreläsare intog varje varuhus och jag skulle få lära känna IKEA Linköping. Så himla kul och ärofullt.

Jag la upp min föreläsning i två delar:
1 – mina tankar, erfarenheter och tips om hållbarhet, återvinning och tänkvärd inredning. Tips att tänka på inför köp av heminredning ur hållbara perspektiv. Behöver du verkligen köpa något mer? (och detta är ju typ som att svära i IKEA-kyrkan men…)
2 – tips och inspiration till hur man kan tänka och göra för att pyssla med återvunna material. De återvinningspyssel jag tog upp kan du läsa om HÄR.

Men dagen började tidigt som sjuttsingen med en rofylld tågresa. Detta var första gången jag reste själv i arbetssyfte. Kände mig ytterst professionell med dator under armen och inövat manus i huvudet.

Lämnade ett nyvaket och soligt Stockholm för ett stilla och mys-mulet landskap utanför fönstret.

Fyll på med energi och gå igenom föreläsningen en 25.e gång.

Möttes av ett riktigt laddat varuhus.

Först när jag såg alla stolarna insåg jag på riktigt vad jag var i begrepp att göra.

I min koncentration och förvirring tog jag ingen bild/bad om hjälp att ta bild på mig där på scenen. Glömdes bort.

Av kommentarerna efteråt så gick föreläsningen bra och jag tror nog att jag kan ha inspirerat till ett nytt tänk på återvinning och pyssel. Tack till alla fina i publiken. Ni gav mig så enormt mycket energi. Speciellt tack till rara Annie för dina fina ord.

Och extremt stort tack till Cecilia och alla andra fantastiska människor jag fick jobba med på IKEA Linköping. Detta var så otroligt kul och spännande. Tack snälla för att ni bjöd in mig!!!

Sen när jag ändå var på IKEA passade jag på att köpa två ytterligare mörkläggningsgardiner till vårt sovrum som just nu är under renovering och förändring. Och även små dockskåps/miniatyrmöbler till mig, åh nej, till mina barn så klart, absolut till barnen, inte mig… eller???

Överallt i varuhuset var det events och aktivering runt ämnet hållbarhet. Tyginsamling som ska bli till en helt ny tygkollektion av återvunnet tyg, pysselstationer, smakprover av ekologiska varor och odlingsstationer. Även hållbar ekonomisk rådgivning. Ett ämne som är viktigt på så många plan!

Sen var det tillbaka till den vackra stationsbyggnaden och tåget hem. Tack Linköping. Vi ses snart igen!

Detta är ett förinställd inlägg med de återviningspyssel jag hade med på min föreläsning på IKEA Linköping idag. Antingen så är jag nu helt galet lycklig och stolt över att jag lyckades med presentationen eller så är jag ett skakande löv och tänker att detta var så läskigt. Hoppas på det förstnämnda 😉

Hur som helst; här listar jag de pyssel som skulle kunna klassas som just återvinningspyssel. Skapat med något gammalt som fått nytt liv eller skapar med något som redan finns hemma.

Min favorit är nog kransen av en gammal pocketbok. Lättare att göra än vad det ser ut och tar en “James Bond-film” att göra i tid. Klicka HÄR för full beskrivning.

Här har gamla jordgubbslådor fått nytt liv genom lite målning och detaljer. Kan ändras till vilken stil som helst. HÄR är inlägget om dem.

Glasburkar ska alltid sparas! Det perfekta återvinningspyssel-materialet! HÄR har jag gjort vaser med garn. Kan även användas som ljuslykta.

Två galgar från kemtvätten blev till en fin ljuslykta. Lika fin i jultid som i sommarnattens grillmiddagar. HÄR läser du mer.

Tre små korgar blev med lite färg och kakfatsställning till söta våningskorgar. HÄR är inlägget.

Detta är kanske inte ett åtevinningspyssel då det inte är använda kaffefilter men det är något du förmodligen redan har hemma, så de får vara med ändå. Klicka HÄR för full beskrivning.

Mjölkkartonger! Oändligt med möjligheter. HÄR har jag gjort ett litet hyreshus.

Samma sak gäller toarullar. De finns i alla hem, var sig man vill eller inte, och kan användas till så mycket. HÄR är kanske den enklaste idéen – målade ugglor.

Slå in paket i det du redan har hemma. Som en gammal serietidning vilket jag skrev om HÄR.

Och apropå serietidningar: till sonens superhjältekalas för några år sedan gjorde jag flaggspel av serietidningssidor. Läs mer HÄR.

Att frysa in blommor är väl inte återviningspyssel men det går under “ta hand om det du har” tycker jag. Läs mer om hur man gör och ska tänka på HÄR.

Ljusslingor är alltid rätt. Piffa till dem med pappersmuggar elle som HÄR, med små ketchupmuggar.

HÄR har en gammal årsredovisning blivit till en vacker stjärna. full beskrivning i inlägget.

Spara gamla tidningssidor från magasin och välj ut de sidor med en speciell färg och du får färgkombinerade papperspärlor. Läs mer HÄR.

Sedan så är ju ibland det man får med hem från affären redan supersnygga. Med bara några snabba grepp så får man något nytt och användbart. Läs inlägget HÄR.

Så, det var ju en hel drös av pyssel med återvinngstanke jag hade i arkivet. Hoppas något av detta kan inspirera.

Hörs snart igen och då med en rapport från dagen på IKEA Linköping.

Nu är jag på väg mot IKEA i Linköping. Har med mig en inspirationsföreläsning under armen och en massa tips på återvinningspyssel i kassen i handen. Ska bli så himla kul.

Jag vet inte om det finns platser kvar, det var begränsat antal, men testa att anmäla dig HÄR. Hoppas vi ses!

Först ska jag ha en tågresa mot Linköping och gå igenom presentationen en och 13 gånger. Tågresan hem blir nog mer avslappnad… Håll tummarna, lite nervöst är det allt 😉

Äpplet faller inte långt från trädet brukar det ju heta. Ibland stämmer det och ibland är det så uppåt väggarna fel. Men när det kommer till blomval hos dottern verkar det stämma.

För ett tag sedan skulle maken ta en vända till blomsterhandeln och dottern hakade på. På plats föll hon för en blomma som “bara skulle med hem” och stå i hennes rum. Jag förstår henne; det var den mest drömmiga hibiskusen i den skiraste fina rosa färgen. Nästan svårt att tro att blommorna är på riktigt, så magiska.

Nu har hon fått sitt livs första liv att hålla vid liv, så att säga. Löftet om att hon skulle få den var att hon skulle själv vattna och vårda. Och oj, vad han vårdar. Den första blomman som vissnade och föll av lade hon under sin kudde. Dels som en värdig begravning men också i hopp om att drömma om något härligt. Gulligt!!!

När jag åker söder över och går i i gränderna på någon härlig grekisk ö och ser det vi tänker är en liten blomma i kruka som ett helt träd blir jag alltid så imponerad. Det som är naturligt för vissa är helt fantastiskt exotiskt för andra. Kan inte se mig mätt på dessa blommande träd, så som just hibiskus och bougainvillea. Minns en gång jag hade flugit från London till Skavsta och satt på bussen hem. En glad engelsman utbrister högt över hela bussen: It’s christmas trees every where! Ja, för honom var granar väldigt exotiskt.

Jag drömmer än en gång efter en grön sammetssoffa. Kan knappt tänka mig något mysigare än att få sjuka ner i denna och känna att nu får arbetsdagen vara slut och jag är värd detta mjuka. Detta är soffan Hackney Carriage från Wrong for Hay. Men, små kladdiga två-årshänder kanske inte är så bra på denna sammet…? Men drömma sammetslena drömmar och inspireras, det kan man väl få göra?

Susanna Vento har stylat och Riika Kantinkoski har fotograferat dessa vackra och inspirerande bilder för Kinnasand.

Är helt klart inne i en grön fas. Hört att grönt hjälper till med kreativiteten. Kanske kan vara bra dessutom.

Då jag är en kvinna som gillar funkis så är ju grönt väldigt passande då funkisen höjde grönt till skyarna. När funkisen inträdde så var det finaste som fanns saker som var maskinellt gjorda, gärna på rullande band. Absolut inte handgjort. Tänk vad pendeln kan svänga… Och grönt var just en färg som tydligen var svår att få fram för hand på tex kakel, så grönt var en signal för maskingjort.

Maskingjort eller ej; jag gillar grönt, jag gillar sammet och gillar funkis så – this is da shit!

Med härliga metallicfärger kan nästan vad som helst bli till något lite mer glammigt och häftigt.

Minns ni mina mässingsbokstöd jag använder som toarullsstöd? Nu ville jag göra egna bokstöd i mässing och målade bokstöd av trä med guldfärg. I sin enkelhet rätt piffigt.

Nu blir det ordning på kokböckerna i köket! Matchar bra alla mina övriga mässingsdetaljer. När ljuset faller på den skimrar den verkligen fint.

Ramslök var det bara för något år sedan jag blev bekant med. Ramslök är då en lök som växer vilt i vissa delar av Sverige och får blad som används som krydda. Smaken påminner väldigt mycket om vitlök och kan används som just alternativ till vitlök. Blivit väldigt poppis på restauranger på senare tid.

Svärmor kom upp från Skåne för 7-årskalaset i helgen och med sig hade hon ett gigantiskt fång av ramslök. Där hon bor växer det som ogräs. Fantastiskt!

Maken slängde ihop en fantastisk ramslöksmajonäs till hamburgarna som serverades till födelsedagsmiddagen. Blev helt sagolikt gott. Nu har vi massor av väldoftande ramslök kvar och ska frysa in dem. Lyxigt värre för oss som inte har ängar av denna häftiga lök runt knuten.

Men för dig som har ramslök i omgivningarna: Gå ut å plocka!

SparaSpara

SparaSpara

I lördags fyllde vår stora kille hela 7 år. En magsik ålder. Då är det skola på riktigt, ny filmgräns, inte gratis inträde lika ofta och annat. Kanske den första milstolpen på livets väg? Jag minns i alla fall just 7-årsgränsen.

På själva dagen firade vi med tårtkalas på dagen med lilla familjen och sedan på kvällen med hitresta farmor. Menyn hade födelsedagsbarnet valt sedan länge; jordgubbstårta på eftermiddagen och hamburgare på kvällen. Satt som en smäck.

Lillebror gillade ballongerna och serpentinerna. Förstod inte varför de var tvungna att sitta så högt upp…

Dottern har fått ärva mina gamla utklädnadskläder som min mamma sparat. Det blev Madicken på en gång.

Vi tog genvägen och beställde tårta. Hur mycket jag än älskar att baka så älskar jag nog ännu mer att minimera stress. Nån som håller med???

Hade mina nya Conscious byxor från HM. Alltid älskat stora, vida byxor – passar min kropp bra. Nu hittade dessutom lillebror på en ny lek; tittut bakom byxan. Jag var som en levande gardin 😉

Härliga paket måste byggas på en gång.

Sen gick familjen och senare tändes grillen. Här skulle det brassas burgare. Kolla vad glad han är där, maken min! Nu är grillsäsongen igång.

Ingen burgare utan massa tillbehör!

Mumsfillibabba!

Sonen gav två tummar upp för sin dag. Men det bästa var ju att vänta – dagen efter hade vi Labyrintkalas för alla kompisarna. Inlägg från det med alla lekar och dekorationer kommer inom kort. Vet att många vill veta vad vi gjorde då många ska ha just Labyrintkalas. Som sagt, snart kommer det, ska bara fixa alla bilder…

Tack alla fina vänner för så många glada och snälla ord om programmet “Vem bor här?” som sändes igår. Vill du se avsnittet så är har du det här:

Jag har sagt det förut och säger det igen (sista gången, lovar): Detta var det roligaste jag varit med om. Så kul att få vara med i en tävling, i en tv-produktion och sen att jag fick 4 nya vänner – det är den största vinsten. Jag, Linus, Natasha, Bert och Maria har ofta kontakt och träffats efteråt. Snart ska vi ses igen, det är planerat. Bor ju inte så långt ifrån varann, det vet vi ju nu 😉 Fantastiska människor jag aldrig skulle ha träffat annars.

Inspelning i ett galet kallt september. Faktiskt då det var den unika röda helmånen – Blood Moon. Kommer aldrig glömma när den var alltså.

Hoppsar nu vidare för att fixa saker till renoveringen som sker på övervåningen hemma. Områden som inte syntes i programmet för de var inte klara. De kommer här på bloggen snart istället.

SparaSpara

SparaSpara

Ojojoj, nu flyger det fjärilar i magen! Kl 20 är det då dags för “Vem Bor Här?” i SVT. Sjukt spännande och läskigt. Finns det något ord för en sådan känslokombo? Schizofren-känslan?

Hur som helst. Klart jag kommer titta. Fast bakom kudden.

Här är bild på mig och Malin Olsson, även kallad Fredagskväll med Malin-Malin här hemma. Lovade barnen att ta en bild på henne och mig. Inte helt avslappnat att ta selfiebild så här nära med sådan galet vacker människa både på insidan och utsidan, en före detta Fröken Sverige, typ 15 år yngre som piffas av medföljande sminkös men så är det. Vad gör man inte för barnen. Och bloggen tydligen…

Bilden togs när hela programmet var färdiginspelat. Klockan var mitt i natten och jag var helt, helt slut. Men så j-kla glad. Hade varit med om något jag önskar alla kunde få testa. Så galet roligt att få några timmar av äventyr, nya människor och massa, massa nya intryck. Fast det är så jag känner nu. Vad som kommer visas och sägas i programmet det vet jag inget om.

UPPDATERING: Vill du se avsnittet? Kolla då HÄR.

För några veckor sedan var hantverkaren här för att sätta igång men det blev stopp i maskineriet av oklar anledning men nu så, nu SKA det vara igång. Rum är tömda, väggar är mätta både tre och elva gånger känns det som, detaljer så som beslag är beställda och helt plötsligt händer allt på en gång. På plats ska jag bestämma saker som jag tänkt att vi skulle ta längs med vägen. Nu är det jag som stoppar. Men – våga ta beslut och var bestämd. Gå på magkänslan. Hur många lampor, utanpå eller infälld skjutdörr, vilken typ av strömbrytare, vilken väggfärg, vilken typ av trälack???

Här är då vårt fina ljus rum som till i går var vårt sovrum. Nu ska rummet bli lite mindre. Hörnfönstret blir inne i rummet och balkongdörren till höger blir ljusinsläppet till den korridor/walk in closet som skapas.

I väggen görs en skjutdörr in till det nya rummet. Inga onödiga kvadratmeter behöver gå åt till svängradie för dörr med skjutdörr. Tror det kommer bli helt galet bra. Hoppas jag. Tror jag. Åh, detta är läskigt!!!

När jag öppnar dörren och hantverkarna kommer in känns de mer som säkerhetsvakter än hantverkare. Stora kraftiga kläder med massa fickor och fack. Redo att dra upp penna för att markera, måttstock för att mäta, laserstråle att fäktas med. Nej inte riktigt men det hade varit kul. Det liksom rasslar när de rör sig av alla verktyg. Skillnaden från väktare är att de inte bär skjutvapen och skyddsväst. Fast, morakniv och skyddsvaddering vid knäna… Okej, den stora skillnaden är väl skorna då…

Det var bara att slänga på sig vårkappan i ett huj och fixa grejer. Ingen rast här inte. Raska puckar! Mot Byggfabriken och “funkismecka”. Blev 3 strömbrytare varav en är dimbar och sen 6 st väggsocklar i keramik för att ha som lamp-ramp längs med en vägg. Så sjukt mycket billigare än att köpa en spot-list! Och passande i vårt funkishus.

Ja, jag lär väl berätta mer om bygget vad det lider… Häng på!

Tre gånger innan kl 06.30 frågade vårt födelsedagsbarn om vi inte skulle komma och väcka honom snart. Kan verkligen helt och hållet känna igen den känslan. Stod själv på övervåningen och ropade ner till föräldrar och bröder: “Kommer ni inte snart?!?” Charmigt! I vilken ålder går det där över? 64?

Med sedvanlig smörgåstårta, varm choklad med vispgrädde och skönsång klev vi in till den nu helt plötsligt väldigt sovande sonen. Med ett mumsande och stora chokladmustascher öppnades det paket.

I eftermiddag kommer släkten för tårtkalas. Dukade igår kväll för idag ska det planeras och fixas för det stora kompiskalaset i morgon. Labyrintkalaset. Hel del kvar att göra så det blir ett kort “hej, hej bloggen” idag.

Önskar er en fin lördag. Hörs på andra sidan med säkerligen en massa kalasbilder.

SparaSpara

Herre jösses! På måndag kl 20.00 så sitter jag bakom en skämskudde och kikar på “Vem bor här?”. Oj oj oj!

Jag bestämde mig för ett år sedan att tacka ja till (nästan) allt som kom i min väg. Att jag skulle vara med i ett nöjesprogram på SVT hade väl aldrig slagit mig. Men varför inte hoppa på detta? Kul grej ju!, tänkte jag när frågan damp ner i mejlen. Och det var det. Inspelningen är nog bland det roligaste jag gjort i hela mitt liv. Träffat fantastiska människor som jag idag kallar vänner. Fick en enorm kunskap om tv och inspelningar (kom väl till användning i Nyhetsmorgon).

Men nu, nu när det ska sändas blir jag lite nipprig. Det är en helt annan sak än när jag var med i Nyhetsmorgon för då är det direktsänt och det som sker då är det som sänds. Här har det varit produktionsbolag som i månader haft möjlighet att klippa till så det blir ett bra och förhoppningsfullt roligt program. “Vad sa jag? Vad gjorde jag? Hur var jag?” Ingen aning. Jag har inget sett, förutom detta klipp, så jag är på riktigt helt j-kla supernervös.

Ni som följer min blogg kanske inte kommer tycka att det är något vidare spännande då ni vet hur jag bor, till viss del, men jag kan säga att de övriga hemmen – håll i hatten! Så häftiga!!! De vill ni inte missa om ni är inredningsintresserade.

Alltid lika knasigt att se sig själv. Det som slår mig mest är att jag aldrig sett mig blinka. Det kan man bara se när det är rörligt, eller hur. Många bilder där jag blundat och lika många med ögonen öppna. Men just det där blinkögonblicket – det känns ovant. Och att se mig överlag så klart. Är jag lite vindögd…? Missat det…

Så lova nu att vara snälla och bara komma med varma ord på måndag framför rutan.

Fredagsblommorna denna fredag kanske är den sista urkramade droppen av trädgårdens snödroppar.

Nu är snödroppar, krokus och vintergäck på väg att tacka för sig här i grannskapet medan scilla och pärlhyacint tar över stafettpinnen. Häftigt att se hur naturens vågor följer sin invanda turordning. För varje steg så känner jag ett litet sting av “jaha, då var denna period över” för att i nästan samma minut känna glädje för nästkommande. Skulle aldrig kunna leva utan årstiderna – känna hur naturen och allting hela tiden rör sig framåt.

Den här vasen som för tankarna till laboratorium kommer från Indiska och var med på den visning jag var på tidigare i våras. Föll som en fura och i helgen var jag å barnen på bio i Vällingby och de var så snälla så och tillät mig ta en vända inne i butiken efter filmen. Kanske att de inte jagade ut mig var för att de fick trycka på hissknapparna i kundhissen hur mycket som helst. Vad gör man inte för shoppingron…?

Nu drar kalassäsongen igång och planering av kalas med tema Labyrint från SVT är i full blom!

På lördag är det 7 år sedan jag blev mamma. Det är alltså 7 år sedan jag konstant började oroa mig. Andas han, svettas han, fryser han, andas han, är han hungrig, äter han för mycket, andas han, trivs han, varför skriker han, andas han… Sen kom två guldklimpar till i tät följd och oron kanske inte ökade utan bara adderade på nya frågor. Får en känsla av att mina föräldrar fortfarande kan vara lite oroliga för mig så jag gissar att denna oro kommer fortgå. En del av jobbet alltså.

Men nu var det ju inte alls detta jag skulle skriva om, förlåt, tankarna flög iväg… Hur som helst; det planeras ett labyrintkalas eller även kallat Daidaloskalas. Det fantastiska barnprogrammet Labyrint, SVT, älskas av vår son tillika födelsedagsbarn så det bestämdes för flera månader sedan att han ville ha ett Labyrintkalas. Jag älskar temafester så jag var ju inte sen att haka på.

Då hela programmet handlar om att lösa övningar och fysiska hinder så är det ju givet att få med sådant på kalaset. Kanske att vårt hem inte skulle klara det frågade vi om vi kunde låna skolans gympasal men det var tydligen helt omöjligt. Då frågade vi sonens gamla förskola och det gick hur bra som helst. Kärlek till er!!! Så, den ska vi piffa till.

Steg ett i vårt Labyrintkalas-piff är att göra “livspuckar”. Dessa tänker vi att barnen, i lag, vinner och när de fått ett visst antal ska de få gå på jakt efter skatten dvs godispåsen.

Detta är väl enda gången jag haft positiva tankar om makens snusning! Varje dosa har sparats i månader och igår satte jag barnen i arbete.

Rita, klippa och klistra på gröna lappar på locken.

Jag hjälpte att rita cirklarna och ta bort klisterlappen på undersidan, annars var det faktiskt de som gjorde dem. T.o.m. lilleman var med! “Vad funkar bäst? Teamwork!” Ni som fattar, fattar 😉 Så, check på första fixet.

Och med detta pyssel skulle jag säga att min nya arbetsplats, hemmakontoret, är invigt. Ser fortfarande ut som ett kaos men jag har storartade planer och vet att det kommer bli perfekt. Får ta den tid det tar.

Planterade rosenböna för ett tag sedan och nu börjar det verkligen bli som den gröna gardin jag önskade. Så roligt att se den växa så snabbt och jobba sig upp. Stora blad och tunna fina stänglar.

Min idé var just detta – att i dotterns rum som är gardinlöst (persienner i fönstren) rama in fönstret med denna växande klättrare. Verkar funka bra då det växer så det knakar. Superkul för henne att följa växtens framfart. Och lära sig vattna och hålla vid liv. Jag är då inget föredöme vad det gäller detta…

Planterade bönorna i krukor med blompinnar nerstuckna bredvid bönan för den att klättra på. Den behövde dock lite extra stöd så jag band upp den på vissa ställen med blomsterståltråd. Ska bli spännande att se hur den utvecklas över våren och sommaren. Sen tackar den nog för sig.

IKEA startar nu en kampanj på temat Hållbara ihop där hållbarhet och klimatmedvetenhet genom enkla lösningar ska belysas. Den 16/4 har alla IKEA-varuhus i vårt avlånga land olika aktiviteter med tips, överraskningar och föreläsningar. Och tänk – jag har fått den otroliga äran att få vara en av dessa föreläsare och jag kommer husera i Linköping.

Då mitt hjärta bultar för inredning och pyssel kommer mycket av det jag tänker tala om cirkulera runt detta. Och så ett stänk av hur man i ett stressat småbarnsliv kan få in hållbarhetstänk utan att gå av på mitten 😉

Jag skulle bli jätteglad om du kom! Alla IKEA FAMILY-medlemmar är välkomna och anmäler dig, det gör du HÄR. Hoppas vi ses!

Om det är så att du inte direkt har Linköping som närmsta tätort så tycker jag att du ska ta dig till ditt IKEA varuhus denna dag. Detta är ett ämne vi alla bör ta till oss. Håll bara ihop nu!

Porträttbild: Charlie Bennet

Här har ni världens gladaste brutta norr om Turning Torso! Jag har idag skrivit på med Adlibris och ska bli deras content manager. Vilket på svenska betyder skapa och fotografera innehåll utifrån deras sortiment.

Jag har arbetat de senaste 13 åren nästan uteslutande med marknadsföring av varumärken som funnits i dagligvaruhandeln så jag kan handel rätt bra. Rätt bra på att plåta ändå skulle jag säga och så pyssla är ju min passion så detta uppdrag var liksom som gjort för mig. Ibland är man på rätt plats vid rätt tidpunkt när chanser dyker upp.

Jag kan nog inte med ord beskriva hur glad jag är. Detta är helt klart mitt drömuppdrag!

Klev in genom porten på Albert Bonniers förlag där Adlibris också huserar. Mäktigt bara detta. (Att sedan sitta soffan bakom Per Moberg som hade ett möte gjorde det hela inte så lite mindre häftigt. Nyp mig i armen!) Klev ut med påskrivet papper, massa information och med en energi kraftigare än Barsebäck!

Tack alla som peppat mig och trott på min satsning som ensamföretagare. Era tummar som hållts verkar ha gett resultat.

“När katten är borta dansar mössen på bordet” heter det ju. Här hemma är det “när bebis är i förskolan sover katten i bebissängen”.

Där ligger vår Bernhard helt ihoprullad efter en natt i skogen. Det ser rofyllt och sött ut och det är det till viss del men nu är det så att vi har en högt snarkande katt och hans snarkningar hörs ända ner till undervåningen. Förstår att han sover inne för han skulle vara ett lätt byte ute i “vildmarken” då han inte gör sig så hemlig.

Så söt, så lugn, så högljudd!

Det är mycket som talar för att jag är en frukostperson; morgonpigg, matglad, gammal frukostvärdinna på hotell och stor förkärlek för snygga bufféer.

Kl 06.27 kommer äldste sonen, även han morgonpigg, och viskar “ska vi gå upp?”. Ja, det gör vi. Passar på att njuta av lugnet före stormen, bara vi två.

Kylskåpsdörren öppnas och nu trillar den ena ingrediensen ut efter den andra. Nu ska jag bygga upp den perfekta frukostbufféen. Vet inte vad det är men jag mår så galet bra av att gotta till det när dagen knappt börjat. Liksom få bjuda familjen på en bra start på helgmorgonen (till skillnad från vardagsmorgnarna då det är mest tidspress och tråkig ton).

Och så här uppstyrt ser det ut i ca 12 minuter. Sen så är det liksom frukost överallt. Det slipper ni att se…

Tips: Häll upp juice i fin flaska, köpegurkan i konserveringsburk och sylt i fina syltburkar. Med lite finare, mysigare uppläggning blir det genast “hotellfrukost”.

Personer i pyjamas, oavsett ålder, är alltid lite mysigare än påklädda, korrekta sådana. Svårt att föra seriösa, hårda diskussioner eller fajter med någon iförd flanellpyjamas eller sovkalling! Bättre att då bara följa känslan av lugn och mumsa honungsmacka iförd morgonrock och ta de djupa tankarna senare.

Liten kan själv. Faktiskt! Första gången hela ägget åts upp och inte kastades på golvet. En milstolpe alltså.

Sedan är just morgontimmarna på helgen så tillåtande. Alla i familjen sitter lite för sig själva. Med tidningen vid frukostbordet, med läsplatta, djupt ner i legolådan eller kvar i sängen. Det är verkligen här det är lugnet före stormen. För den kommer…

Önskar er en fin söndag. Här ska det flyttas böcker från övervåning till källare. En del av vår ombyggnad på övervåningen. Lagom söndagsgöra.

Jag planterade för ett tag sedan rosenbönor och de växer sig höga i dotterns rum. Som växande gröna gardiner. Ville göra en ny plantering till mig och vardagsrummet också.

Planterade och bönan lät vänta på sig. Helt plötsligt poppar en liten, liten grön grodd upp – fast på sidan. Precis vid krukkanten spirar det. Men, vaddå? Jag satte ju dig här i mitten och med en stor blompinne att klättra upp för. Ja, ja, bara att acceptera och vattna på. Lär väl bli bra sen.

Lite så här kan jag känna att jag just nu också växer. Det har hänt så mycket i mitt professionella liv på väldigt kort tid. Jag har under hela mitt vuxna liv skapat en bra grogrund för ett yrkesliv inom marknadsföring och reklam. I 22 år har jag arbetat med reklam och som Art Director. Kanske ett av de mest spännande yrken som finns. Få vara kreativ och skapa reklamkampanjer ihop med varumärken, bestämma hur kampanjerna ska se ut, rodda fotograferingar, formge. Men det är rätt tufft att varje dag skapa och kreera. Helst helt nya saker. Och reklambranschen är faktiskt tufft att åldras i, speciellt för kvinnor. Det är stor skillnad i dag än för 10 år sedan men det är fortfarande bättre att vara 20 än att ha 20 års erfarenhet. Faktiskt.

Började närma mig 40 och insåg att jag borde göra en förändring om jag nu inte ska förbli Art Director i ytterligare 28 år. Resultatet blev denna blogg och hur det startade har jag skrivit om HÄR. Lyckades göra en rejäl förändring och satte upp nya mål för mitt yrkesliv. Sa upp mig nu innan jul för satsa helt på egen verksamhet. Nu, när vi kliver in i årets fjärde månad har jag nått mål jag aldrig vågat tro på, så här snabbt. Jag växer upp, lite från sidan och lyckas ta mig upp ändå. Och detta är när 40-strecket passerats och med tre små barn.

Jag har medverkat i Nyhetsmorgon tre gånger, varit med i P5 STHLM, fått föreläsningsuppdrag, intervjuförfrågningar från tidningar, ska skriva kontrakt på drömuppdrag nästa vecka, samarbetsförfrågningar med nyp-mig-armen nivå, slagit besöksrekord, lärt känna fantastiska människor som jag haft som förebilder hur länge som helst och knyta nya nätverk. Så många långa sena timmar och hårt arbete börjar betala sig. Har aldrig tvekat för jag har hela tiden känt passionen. Har man passionen måste det bara löna sig. Så tacksam över att jag kan få växa.

Nästa vecka kommer jag kunna få berätta hur mitt 2016 kommer se ut. Det verkar spira och jag tror att det faktiskt kommer kunna blomma.

Mitt största tack vill jag ge till dig som är här och läser. Att ni lägger er dyrbara tid på att titta in här. Vet vilka vissa av er är då ni ibland ger små kommentarer här eller ännu hellre på min Facebook men de flesta är för mig okända vänner. Oavsett så är jag rysligt tacksam för det är sådan lycka att få veta att det jag skriver uppskattas. Fått bilder skickade till mig på de pyssel jag tipsat om tex. Värmer mer än ni kan ana! Ni har blivit några fler nu och det är också så fint. Välkommen alla nya.

Att förvara färskt bröd är A och O för att när som kunna få den bästa mackan!

Jag är en stor brödätare och vill gärna ha färskt bröd hemma. Då är det viktigt att ha brödet på bästa sätt för att hålla färskheten.

Hur förvara färskt bröd

Finns två sätt att förvara bröd:
1. Lägg brödet i en pappåsen och sedan i en plastpåse. Pappåsen håller brödet krispigt och plastpåsen håller färskheten.

2. Skiva hela limpan och lägg i fryspåse och vidare i frysen. När du vill ha en smörgås tas önskade mängd skivor ur påsen för att tinas eller rostas.

Och sen är det bara att njuta goda mackor på välbevarat färskt bröd.

Hurra! Fredag! En mycket annorlunda vecka är nu till ända. Simläger dagtid för äldste sonen, förskola med business as usual för de två mindre, intensivt jobb för maken och en liten mitt emellan vecka för mig. Men nästa vecka, då händer det grejer. Då ska det skrivas avtal på mitt drömuppdrag och jag ska färdigställa ett föredrag för drömkunden så idag, denna fredag firar vi! Ja, jäklar i min lilla låda vad jag är värd att fira idag.

Vad kan vara bättre att styla denna firarstund med om inte mitt egendesignade porslin?!? Kommer ni håg det där magiska bloggeventet hos porslinsmärket Mateus jag hade lyxen att få vara med på? Då fick vi som var inbjudna designa, alltså måla, egna mönster på Mateus vackra porslin. I går fick jag hem mina fat och min skål. Är så nöjd och så glad.

Min tanke när jag målade de här tre små faten var att ha dem som snacksfat. Vi är en snacksfamilj – det mumsas nötter, korvar, starka ostar, oliver, picklade vitlökar, skinkor varje helg. Det är liksom mer min grej än stora skålar med chips att gräva ner händerna i. Så två små fat för kallskuret och en mindre skål för nötter/oliver.

Hade sådan prestationsångest när jag satt där med det vackra vita fatet och alla regnbågens färger att välja på. Att stänka lite från sidan kan ju liksom inte gå fel tänkte jag. Då faller färgerna liksom som de vill och jag låter ödet få vara med och designa. Alltid bra att ha någon att skylla på, ja ödet alltså.

Nu så, nu får de komma till användning och invigas. Nu ska i alla fall jag ta en härlig fredag och helg. Det är vi alla värda, eller hur!?

Jag fick frågan om att vara med i en artikel i en inredningsbilaga och en av frågorna var att säga två favoritplatser i hemmet. Som många andra så har jag så klart flera olika favoritplatser. Är det köket där familj och vänner alltid samlas, är det trappan ut i trädgården där vi njuter sommarfrukostar eller är det soffan där familjen myser?

Då jag vurmar, älskar och bor i funkis så måste jag nog ändå lyfta fram två funkispärlor. En är unik och i original, den andra är nyproducerad återskapelse.

Först det vackra stora och rundade fönstret i vardagsrummet. Detta var faktiskt det allra första jag såg när vi var på visning. Hade aldrig tidigare sett böjda glasfönster i ett privathem. Sedan den stenlagda fönsterbrädet med den inbyggda bokhyllan ger så otroligt mycket karaktär åt hela rummet. Så tacksam över att tidigare ägare inte målat bort trät här. Nästan alla lister, dörrfoder och karmar i övriga rum är vitmålade.

Sedan har vi ju då vårt funkisbadrum som jag fullkomligt älskar. Badrummet har vi renoverat och försökt göra så klassiskt funkis det bara går. Sökt information och läst på. HÄR kan du läsa om hela vår renovering.

Så mycket här som jag är så glad över. Färgen – att vi vågade. Ljuset från fönstret som väcker mig varje morgon. Spegelväggen av flera speglar ger en själ till rummet. Hyllan som var som gjord för väggen.

Ja, det var två små vrår av vårt funkishus. Kanske ska försöka få till bra andra vinklar av hemmet. Är inte så bra på det. Mest för att här pågår ett liv med småbarn med yviga föräldrar och väldigt sällan är magasinsnyggt… Den dag det är städat får jag vara beredd. Alltså den timma det rör sig om, inte dag!