År: 2013

Det är lördag och solen skiner. Vilken perfekt kombo! Det skriks i skrivande stund “vi vill gå till stranden NU!” så så får det bli. En liten rapport bara från vår fantastiska nationaldag och trädgårdinvigning ska jag få till. 11  vuxna och 10 barn njöt av solen och ledigheten. Sval öl och saft i solstolen och fotboll på gräset.

Det var tänkt att vi skulle sitta i syrenbersån men det var faktiskt för myggigt. Med några krafttag hade vi intagit altanen och det var ju perfekt egentligen då kvällssolen lever där. Så nu vet vi det!

Middagen bestod av grillat; grillkorv, fläskkarré, kycklinglårfil och paprika. Allt kött fick olika marinader och kryddningar.  Sen en härlig färskpotatissallad (kokt sval färskpotatis, salladslök, zuccini, kapris och dijondressing) och en haricovertssallad (haricot vertes, olivolja, flingsalt, vitlök, bladpersilja och rostad lök).

Sen avslutades nationaldagsmiddagen med rabarberpaj (som numer är vår favorit) och vaniljglass. När solen sänkts sig så började gästerna troppa av, om än motvilligt. Här kunde vi nog suttit i två-tre timmar till. Vilken kvällsvärme det bjöds på. Detta gör vi om!! Kanske redan ikväll…?

Ha en underbar lördag i solen. Nu, kära barn, nu går vi till stranden!

Att binda en blomsterkrans till håret är enkelt och blir så sött om man använder endast en sorts blomma. Perfekt nu när trädgården blommar fullt av Bellis, en så söt blomma.

Glad nationaldag på era alla där ute! En ledig dag och solen skiner. Kan det bli bättre?? Ja, faktiskt. Med en bunt härliga vänner som kommer på grillfest i eftermiddag. Ska bli härligt att faktiskt inviga vår trädgård på riktigt. Får se hur den hanterar vuxna och barn. Säkert alla tiders!

Passar på att binda en blomsterkrans till dottern innan jag skulle göra trädgården kalasfin och gå bärsärkagång med gräsklipparn. Innan friseringen plockade jag alla långa fina Bellisstänglar och satte i vatten. Bellis, denna lilla söta blomma som anses vara ogräs av många, är en sommarfavorit. Är så förtjust i den.

Ville göra en liten nationaldagskrans för det är väl nått sånt man ska göra för att fira dagen? Känner att det inte finns några tydliga traditioner än så vi får skapa oss några själva. En tradition med trädgårdsfest kanske?

Binda en enkel blomsterkrans till håret

Binder kransen med blommorna en och en till en lång girland. Gör så här: Ta en lång stälk som bas och lägg sedan en ny tvärs över, med blomman så nära den andra blomman som möjligt. För sedan stjälken bakåt och runt den egna stjälken och lägg den längs med den första stjälken. Fortsätt sen så tills du fått den längd du vill ha eller att blommorna tar slut. Jag fäste ihop kransen med en liten bit ståltråd.

Dottern blev så glad i blomsterkransen att den kommer nog vara på tills den vissnar av. Dockan har också fått prova, men bara en kort stund.

Ett litet tips: Denna girland är även fin att ha som bordsdekoration, att ha löpande längs med bordet. Och det är samma tillvägagångssätt med alla blommor såklart. fint med dessa singelblomsterkransar, här nedan med rödklöver.

Följ mig gärna på Facebook där jag uppdaterar med alla nya inlägg och lägger upp gamla godingar från arkivet;  facebook.com/hemmamedhelena Välkomna!

Har ni gjort denna fina lilla melonsallad vet ni hur god den är. Om inte så säger jag grattis, ni har nått härligt framför er!

Helgen bjöd på högsommar och sen i måndags, i en vändning var det, ja jag vet inte vad, iskall för-vår. Det gick ju inte an! Jag hade ju bestämt mig för sommar och hade en liten tunn klänning. Precis när jag lämnade jobbet för hämtning på förskolan öppnade sig himlen och vinden bokstavligen ven i gränderna. Slängde mig tillbaka till jobbet och snodde åt mig en engångs plast-poncho. Hjälpte föga mot regn och vind. Blöt som en hund hämtade jag två glada barn. “Mamma, varför har du en plastpåse på dig? Varför är du så blöt?” Väl hemkommen önskade jag mig sommar och såg en melon hänga på fallrepet i fruktskålen. Perfekt – en liten somrig rätt piggar upp och jag blev faktisk lite varmare och soligare i sinnet efteråt.

Melonsallad med pumpafrön

Gör så här: Skala och kärna ur en melon. Här hade jag galia. Skär i stora bitar och lägg på ett fat. Rosta pumpakärnor i en torr stekpanna tills de börjar knäppa och få färg. Skaka pannan då och då, det går snabbt. Ringla olivolja över melonbitarna, strössla över de varma kärnorna och några nypor flingsalt. Klart att servera med cocktailpinnar (finare ord för tandpetare…)

Vägen hem från förskolan tar alltid mycket längre tid än åt andra hållet. Det som tar tid är att barnen gärna utforskar omvärlden och nu är det är två saker som gäller. Först sniglar, med och utan skal. Inget jag själv rycks med i då jag har nån sorts fobi mot dessa rörliga muskler (men på en tallrik med vitlök och smör är det en annan femma;) ). Sen så är det maskrosor. De utblommade vita bollarna är dels väldigt vackra men även en jättekul leksak. Sonen har lärt sig att blåsa bort de små helikopterlika fröna och ser hur de landar. Han vet också att om man inte kan blåsa så går det bra att skaka blomman medvetslös.

Sen så blir de långa stänglarna till fin fina trumpeter. De långa och tjocka är lättast att få till. Vi tre går hem från bussen och leker orkester. Dottern får inte till klämmen än men låter då istället som en trumpet. Det går ju också bra!

Har insett att detta är den bästa nedvarvningen efter jobbet. Att liksom ta det i barnens tempo. Har innan haft tendens att vilja skynda hem för att fixa middag, städa, jobba osv. Men det gjorde ju ingen lyckligare. 15-20 minuter tidigare hemkomst gav mest sura miner och uppstressad mor. Denna stund mellan förskola och middag kallas tydligen för hell hours. Så långt som till ett helvete kanske jag inte ska dra det men visst, det har varit lite stökigt. Nu mer är det lite lättare då man slipper galonbyxor, nattsvart mörker och bister kyla. Och så lite avslappnad morsa på det så blir det ju ännu bättre. Tänk vad en maskros kan göra…

Jag minns själv dessa hempromenader från skoltiden, alltid något att titta på, något att vända på eller klättra i. Man hade all tid i världen och det enda man riskerade var en lite sur/orolig dagmamma som väntade med mellanmålet. Värst var det på vintern för då skulle ju alla snövallar intas och pulsas i. Ljuvliga minnen!

Hoppas ni har haft en lika magnifik helg som vi. Kära besök av vänner, paj på egen rabarber och tokrensning av trädgård i sommarens första värme fick vi också med. Nu kör vi sommar tycker jag!

Ha en fin måndag!

Ja, den här pajen heter faktisk Extra Allt och det säger ju allt – den är extra god. Vad är det då som är det extra? Jo, ett rejält lager av toscatäcke ovanpå.

Kan fyllas med valfri frukt och/eller bär och igår skördade vi vår första rabarber i trädgården (vilken underbar känsla!) så det blev en rabarber- och hallonpaj.

Mördeg
150 g kallt smör
4 dl vetemjöl
0,5 dl skiktat florsocker
1 krm salt
1 ägg
0,5 msk kallt vatten

Fyllning
ca 500 g rabarber
400 g hallon
4  msk potatismjöl
1,5 dl socker
0,5 tsk kanel
0,5 tsk vaniljsocker

Gör så här: Vetemjöl, florsocker, salt och smör nyps ihop i en stor bunke. Blanda i ägg och vatten men vattnet är endast i fall degen behöver det. Degen ska bli fast men inte fuktig. Lägg i plastpåse i kylen i minst en halvtimma.

Skär rabarber i cm-långa bitar och lägg i en bunke tillsammans med hallonen. Blanda i potatismjöl, socker, kanel och vaniljsocker. Sätt på ugnen 175°.

Kavla mördegen till ca 3mm och klä in en pajform (helst med löstagbar vägg/rink), botten och väggar. Nagga botten och nyp fast aluminiumfolie runt kanterna. Detta är för att undvika att pajen glider ner under förgräddning. Grädda i mitten i 10 minuter.

Fyll formen med fyllningen och grädda igen i mitten, 25 – 30 minuter.

Toscatäcke
300 g smör
200 g socker
6 msk vetemjöl
250 g mandelspån
4 msk mölk

Gör så här: Smält smör i en kastrull och häll i socker och mjölk och rör ihop. Blanda mjöl och mandelspån i en bunke och häll sedan i kastrullen med smörblandningen. Låt alltihopa koka svagt i ca 1 minut.

Bred över toscablandningen över pajen när den gräddats. Grädda nu pajen lite högre upp i ugnen i 10–15 min till och toscatäcket ska få en fin gyllene färg. Låt kakan svalna i formen och ta sedan försiktigt bort väggen. Servera med vaniljglass och njut av sommaren!

Sen om det är så att du är galen i toscatäcke ska du inte skämmas för dig. Det är bara att dubbla och lägga på ett extra tjockt lager. Här är det extra allt som gäller!

Köttfärspaj är en sådan klassiker och det finns många recept. Men, vad gör denna till världens bästa köttfärspaj då? Vad jag menar med det är att denna köttfärspaj har så otroligt många fördelar så den är lite speciell.

Världens bästa köttfärspaj

Var ska jag börja? Så klart att det är rackarns god köttfärspaj. Går hem i de flesta läger och blivit en barnfavorit. Bara det är ju värt högsta poäng. Pajdegen är dessutom riktigt god och går ju att använda till många pajer.
Vad mer då? Köttfärspajen innehåller trots sitt namn många grönsaker – utan att det märks, så för oss småbarnsföräldrar som ofta kämpar för att få in grönsaker i kostcirkeln hos de små, är det en hit.
Sen är pajen vansinnigt dryg. Vi har haft den hemma som måltid under flera dagar efter tillagning, med olika tillbehör, och då den dessutom bara blir godare av att få stå blir det en ekonomisk paj. Låter för bra för att vara sann? Prova vet ja’!

Köttfärspaj

Pajdeg:
10 dl vetemjöl
5 dl grahamsmjöl
625 g smör
2-3 dl riktigt kallt vatten

1 ägg till pensling

Gör så här: Nyp ihop smör och mjöl i en stor bunke. När den är jämnsmulig tillsätts kallt vatten, lägg i plastpåse och låt ligga i kyl i minst 30 minuter.

Innehåll, köttfärspaj:
1,25 kg köttfärs
10 grovt rivna morötter
5 msk rapsolja
2 liter finstrimlad vitkål
4 krossade vitlöksklyftor
5 msk kinesisk soja
5 msk dijonsenap, minst
5 buljongtärningar
7 dl vatten
salt & svartpeppar

Gör så här: Fräs köttfärsen i en stor stekpanna med lite rapsolja. Lägg sedan detta åt sidan på ett fat. Strimla morötter och vitkål. Fräs i rapsolja. Tillbaka med köttfärsen och fräs med på slutet. Blanda nu ner vitlök, soja, senap, buljong, vatten och krydda med salt och svartpeppar. Koka på svag värme i 10 minuter.

Sätt ugnen på 225°. Fram med en djup långpanna. Ta ut degen från kylen och ta hälften. Kavla ut denna och klä formens botten och väggar. Nagga och grädda i mitten av ugnen i 10 minuter.

Häll i fräset och kavla ut den andra halvan av pajdegen. Lägg på och täck hela pajen. Vispa ihop ett ägg med några droppar vatten och pensla över hela locket. In i ugnen i 20 minuter.

Köttfärspaj med historia

Den här köttfärspajen har funnits i min makes familj sedan 80-talet och går under namnet Orientalisk Paj. Det säger en del om den tiden; att så fort man slängde i soja blev det genast exotiskt och asiatiskt. Vi hade nått liknande hemma hos oss; att det åts nån köttgryta men då det serverades med ris och vi åt med pinnar, toppade med jordnötter, russin och kokos blev det genast “kinamat” och festligt. Tänk vad den gastronomiska horisonten har vuxit!

SparaSpara

Snittblommor är min grej. Krukväxter har en förmåga att duka under när de är i min vård. Så många gånger har jag tänkt att nu ska jag verkligen lyckas, nu ska jag få växter att spira på fönsterbrädet.

En av mina bröder hade ett hem som var som en djungel. Det var grönt och grönskande överallt och jag blev så inspirerad. Om vi ändå har samma genbas borde väl även jag kunna få en enda krukväxt att överleva längre än tre veckor. Men icke! Tillbaka till snittblommor.

Nu tänker jag ge det ännu en chans. I förrgår konkade jag hem en riktigt stor kompis; ett ståtligt fikonträd. I affären var jag mycket frågvis så nu ska banne mig denna växt överleva och vi ska spendera många år tillsammans.

Då vi har mycket stora och höga fönster behövs några maffiga pjäser där på fönsterbrädet. En liten hemtrevnad och ett värmeljus hade liksom inte tagit för sig så bra. Krukan som medföljde trädet är inte någon favorit men fått tipset att betsa det. Ska testa det och återkommer med resultatet.

Med huset kom det en trädgård och med trädgården kom det en syrenberså. En egen syrenberså! Hade väl aldrig någonsin vågat drömma eller tro att jag skulle kunna ha en egen. Nu fullkomligt exploderar det i topparna och den gudomliga doft som sprider sig är verkligen en doft av sommar. Jag färdas direkt till ettans klassrum och skolavslutningen. Den doft-minnesresan gör jag varje år.

Gårdagens eftermiddag spenderades i trädgården och barnen gillar verkligen möjligheten att gå ut direkt från huset. Det som var vår dröm innan flytten. Sonen är en Tjuren Ferdinand och så duktig på att lära sig blomnamn. Mormorsglasögon och Hundkex är favoritnamnen. Ser fram emot en lång sommar och många stunder i vår berså.

Och inte med vilka blommor som helst. Nämligen med mina favoritblommor; förgätmigej.

Jag lever i lyx! I går, efter en lång dag på jobbet och en seg hämtning från dagis, var det så skönt att få pusta ut i vår lummiga trädgård. Jag, barnen och en av katterna sträckte ut i gräset och andades in luften och dofterna från syren och grönskan. Då bestämde jag att lite av allt det vackra skulle in. En liten, spretig och vacker bukett med förgätmigej står nu på köksbordet. Som en dröm.

Visst är det lite härligt att odla och då pratar jag inte givet om att odla i stora grönsaksland och i jordbäddar utan inne i köket och i det lilla. Krasse är väl den enklaste och snabbaste formen. Men det finns annat som inte kräver stora ytor eller överdrivet gröna fingrar. Vitlök är tex en sådan sak.

Om man ploppar ner en fin och pigg vitlök (gärna med en lite antydan till grön grodd i toppen, se nedan) i jorden sätter den skott som ger en supergod färsk krydda. På mackan, i salladen eller som en fin och välsmakande garnityr. Även jättekul att se den ta fart för det går undan. Bara på några timmar hade en liten grodd tagit fart ur en av vitlökarna. Måste dock hålla mig och inte klippa för tidigt.

Har ni varit på en loppis och blivit alldeles till dig för det finns så många härliga saker så minuter blir till timmar? Det finns just en sådan loppis varje sommar i Skåne som jag älskar. Superstor och fylld med fyndmöjligheter. Men som sagt en gång per år…

En butik här i Stockholm, Á la Carte – för kök och bord, ger också den känslan; att man går runt och tittar på så många vackra ting att minuter kan lätt bli en timme här inne. Inte alls samma priser dock som på somrarnas loppis men stora möjligheter att hitta den där skålen som matchar sitt arvegods man inte trodde fanns nån annan stans.

Sen att ägarinnan har ett stort sinne för styling och vacker exponering gör det hela ännu härligare. Det är som att gå runt i ett stylingmagasin. Alla köks- och serveringsprodukter står sorterade efter färg, stil eller ämne. Mycket vackert! Speciellt vid högtider som jul, påsk eller säsonger som sommar, kräftskiva (se sista bilden). Då fylls fönster och butik med just detta och man får en stor portion av inspiration.

Är du förtjust i vackra gamla ting och ska till Stockholm eller bor här och inte besökt butiken så rekommenderar jag det starkt. Men varning för förshoppning!

Pioner och förgätmigej, där har du mina favoritblommor.

Just nu är det piontider och blomstånden på stans torg bågnar av dessa vackra och maffiga blommor. Vill fylla famnen full och sätta i alla rum hemma. Kanske borde ha en egen bukett på jobbet för att pigga upp?

Just rejält uppiggad (och överraskad) blev jag när maken kom hem med en underbart vacker bukett till mig. Vi firade lite och vad kan då passa bättre än en bukett? Nu står den här och matchar den rosa vaxduken på ett nästan läskigt bra sätt! TACK!

När vi bodde i stan var jag bra på att köpa hem färska blommor och buketter. Nu, efter flytten, är det sämre. Får bli bättre på att ta hem torsdagsbuketten. Eller bättre upp; plocka in från trädgården. Längtar efter syrenerna som bara om nån dag kommer slå ut. Då kommer det dofta skolavslutning i hela hemmet.

Hoppas ni har haft en fin helg så här långt. Fortsatt fin söndag på er!

Vad har du för souvenirer med dig när du varit bortrest? Jag har nästan alltid med mig mat hem. Nån fantastisk krydda, chutney, läcker teblandning eller lokalt vin. Och att besöka lokala saluhallar är för mig en av de bästa inspirationskällorna både vad det gäller matlagning men även för mitt formgivande i jobbet. Tex när jag hade slutprojekt på reklamskolan så spenderade jag TIMMAR i Hötorgshallen. Fullt av dofter, möten, kreativitet, färger, smaker.

I Höganäs öppnade förra sommaren en saluhall i de lokaler man tidigare använde till de saltglaserade bruksföremålen (ses sista bilden) som blev ett signum för Höganäs. När jag var där för snart ett år sedan var det i startgroparna och det var lite glest i hyllorna och det tilltänkta restaurangytorna gapade ännu mer tomt. Men nu var det andra bullar. En riktig oas för en sådan som mig. Ren och sann kärlek till mat och matkonsten. Sen så säljer de från producenter i närområdet och det är ju två tummar upp på det. För de som bor i närheten, kan jag tänka mig, har nu en given mötes- och favoritplats. Jag ser redan fram emot nästa tur söderut i sommar och då ska det köpas potatis så det sprutar.

Något jag gillar när jag reser i Sverige är att köpa från de lokala mejerier. Man är så van att se “sin egen” mjölk hemmavid och det blir genast exotiskt när man köper de lokala. Annan förpackning, annan känsla. Pratade med nån om att de eventuellt skulle köpa sommarhus. Definitionen hur långt bort huset skulle vara, för den här familjen, var att det åtminstone var en annan mjölklevernatör än den man hade till vardags. Fin  och rolig tanke, tycker jag.

De där rätt ocharmiga metallgalgarna som man får med kemtvätten kan man med fördel piffa till. Lite gammalt lakan i remsor och några enkla drag så har man gjort prinsessgalgar vackra nog för fina butiken.

Efter köks- och badrumsrenoveringstrenderna kom “gör om garderoben”-trenden. En walk in closet blev hetaste mode. Tidigare var garderoben något man gömde sina skelett i och stängde duktigt men nu skulle den öppnas och stolt visas upp på rundturen. “Oooh” och “Aaaah” skulle gästerna utbringa. Då duger inga medföljande plastgalgar från KappAhl utan sammetsgalgar med breda axlar är ett måste. Snyggt men ganska opraktiskt egentligen (om man bortser från att det är bra för kläderna). De är ju väldans breda, typ 5 kemtvättsgalgar går in på den ytan…

Gör så här: Riv eller klipp långa remsor av lakan eller annat tyg, ca 2 cm breda. Ta en remsa och börja i klykan under kroken. Linda runt metallen så det täcker ordentligt och jobba dig framåt. De första varven är bra att linda hårt på varann så det fäster. Fortsätt hela vägen. När du behöver skarva så lindar du några extra varv över varann. Jag avslutade i klykan och fäste med en egen remsa som rosett runt. Perfekt att göra framför TV.n visade det sig.

Och här har ni min nya blåsa som ska invigas i morgon då jag ska på bröllop. Klackarna i taket!

Med vårt husköp medkom en fantastisk skatt; en matkällare. Jag å maken har tidigare drömt och suktat efter just detta. Att ha ett helt RUM att fylla med egen sylt och inlagda grönsaker tex. Ha som lager så på frågan vad ska vi äta i dag finns det alltid många val då vi kan ha många saker hemma. Det var ju en total omöjlighet i vår lägenhet.

I nyförälskelsens iver näst intill fyllde vi några hyllor och några varor har faktiskt glömts bort och pockar nu på vår uppmärksamhet då de börjar gro. Denna fina morotspåse är så vacker med sin växande blast som letat sig upp genom ett av lufthålen. Ja, lilla morot du ska få komma upp!

Jag avgudar affärer som visar sin kärlek till sin produkt. Det är något fantastiskt att gå in i en butik som är toknischad och säljer endast en vara eller kategori. Vet inte om det är min romantiska bild av butiker från förr då det fanns charkuterier, bagerier, mjölkaffärer, tygaffärer, pappershandlare, frukt och grönt. Då supermarkets och köpkvarter var något som inte fanns i det svenska vokabuläret.

Det är dessa typer av affärer, caféer och ställen jag bla vill belysa i min kategori shopping. De som är värda en omväg för det är sällan de ligger på stora shoppinggatan.

En sådan affär är Pen Store och gissa vad de säljer? Japp, pennor. I alla färger och storlekar, för proffs och lek. Jag blir lycklig som ett barn och vill köpa hela regnbågensskala.

Ligger just nu på Tavastgatan/Blecktornsgatan men flyttar i sommar några kvarter till Hornsgatan. Visade sig att det var många som ville ha pennor så de behöver större lokal. Passa på att gå dit i denna söta lokal och fråga om hjälp. Så härligt att få prata med en person som verkligen brinner för sin produkt och kan allt om filtpennor och bläck.

Åh så spännande! Vi ska renovera badrummet och nu ligger vi i planering- och drömstadiet. Idag är det ett badrum från 70-talet med många skador och skavanker så det är inget snack om att det ska göras om. Bra, för att bygga om bara för att designen inte är uppdaterad är inte jätteekonomiskt.

Huset är från 1940 och har många tidstypiska funkisdetaljer bevarade så att skapa ett funkisbadrum är givet för oss. Funkis känns rätt fast det inte är den hetaste trenden i inredniningsvärlden just nu. Det känns bra för då skapar vi något unikt men samtidigt dåligt, för att hitta produkter, inspiration och läsning är det lite knivigare med. Söker mig ner i arkiven och försöker skapa mig en bild av vad vi ska ha.

Så här ser det ut i dag, några klassiska “före-bilder”. Det är då iordninggjort på 70-talet med tydlig funkisinspiration som det gröna kaklet i 8 rader men i övrigt är det mycket att önska. Toaletten ligger tex utanför, separat. Lite knas upptäckte vi efter några veckor i huset. Hoppas på att kunna slå ihop ytorna och med det skapa större badrum.

Här är ett moodboard med inspiration över vad vi ser framför oss.

Tidplanen? Ja, det är inte jul än…

Bilder från Byggfabriken

I helgen tog vi en tur till Barkaby med alla shoppingvaruhus och jag blev alldeles vimmelkantig. För att kunna lokalisera sig på tex Plantagen behövde jag redan vara bevandrad i allt vad trädgård och odling hette. Lost in space var bara förnamnet. Och att fråga nån, det gick ju inte. Folk sprang runt och drog i marktyg och perenner och personalen hade inte en chans att hjälpa så det var ingen höjdare.

Vi hoppade in i bilen och åkte till en mycket mindre plantskola och handelsträdgård där servicen var mer personlig. Även om min man fick en utskällning av en dam i personalen när han sa att han inte tänkt köpa täckbark. Det var ju “hål i huvvet” att inte ta med det. Så – då vet vi och glömmer aldrig det från och med nu.

Lite möra kom vi hem med en bil FYLLD med jord och odlingslådor så allt fick ligga till söndagen. Fanns ingen energi kvar. Men i söndags så skapade vi plats för lådorna och planterade och kände oss rätt duktiga.

Jag är inte helt novis men sist körde jag bara på känsla medans nu finns det så enormt mycket dos and don’ts och böcker så det känns som man måste göra allt by the book. Får se om det blir bättre nu, med täckbark…

Basilika, salvia, timjan, oregano, dill och persilja planterades. Även gräslök, dill och persilja såddes fast med frön. Nu hoppas vi gynnsamma väderlekar och gröna fingrar.

Vår trädgård sätter fart och vi försöker hänga med. Då detta blir första våren och sommaren i huset och trädgården vet vi inte vad det som finns och döljer sig i myllan och buskarna. Nu när det börjar blomma och växa ser vi alla skatter som ligger gömda.

Så mysigt att se barnen våga skippa skorna och vara barfota. Ska inte säga att de är riktiga asfaltsbarn men nästan. Nu är de helt inne på maskar, spindlar, sniglar och “vackra blommor”. Ska nog bli folk av dem också!

Helgen ägnades till stor del att ta hand om det som kommit upp och att sätta frön i odlingslådor. Så spännande att se vad vår lilla täppa kan ge. Urban farming – yes here we come!

Att stå under ett körsbärsträd när vinden blåser är som att stå i ett varmt snöfall. Romantiskt och terapeutiskt så det förslår!

Varför hamnar alltid, alltid stövlarna på fel fot?

Ser fram emot att plocka smultron och trä på tråd. Det blir man väl aldrig för gammal för??

Förgätmigej – min favoritblomma.

Sonen vill vara finklädd inför farfarbesöket. Kaprifolen klättrar smidigt upp för tallen. Längtar efter dofterna. Alltså kaprifolen, inte spindelmannen eller farfar…

När huset var köpt och jag fick reda på att det fanns magnoliaträd i trädgården hoppade jag högt av lycka. Har alltid varit en dröm för mig att ha ett magnoliaträd. Hade en tapet i min förra lya med magnolia. Blomman är så maffig och vacker. Får känslan av att jag skulle vilja äta blomman, ser så god ut. Ja, jag kan vara lite knäpp… Håller tummarna för att rådjuren inte ska knapra i sig dem.

Vinbär och plommon. Jo jag tackar. Och så blir jag livrädd. Jösses vad jag ska plocka, sylta och safta – tydligen.

När vi förra helgen var i Skåne tog vi en tur förbi underbara Viken och Vikentomater. Om man, som jag, älskar tomater är nog detta Tomat-Mecka. Solmogna tomater med mycket smak och i en massa varianter och färger gör att det är nästintill omöjligt att inte köpa på sig 1-2 kilo mer än vad det var tänkt. Det är som plockgodis -” bara en sån också, och en sån…”

Väl hemma igen stod vi inför det delikata problemet: Vad gör vi med denna tomatskatt? Tomatsås, stekta tomater eller en härlig tomatsallad? Det blev det sistnämnda. Med grillad halloumi blev det en perfekt förrätt. Eller lunch om man så vill.

Gör så här: Skiva tomater och skär 4 blad ramslök fint. Blanda 0.5 dl olivolja med 0.5 dl pesto i en liten skål. Varva sedan tomater, lök och dressing i ett djupt fat.

Skiva hallouni och grilla eller stek dem. Klart att servera!

Vid barnens förskola ligger Juiceverket och det händer att jag tar med barnen efter hämtning för en härlig och nyttig dryck. Mycket uppskattat med råsaft eller smoothies till mellis. Knoddarna ser så läckra ut i sina färgglada galonisar när de sitter i “baren”. Riktiga citykids!

Juiceverket öppnade för bara 1,5 år sedan och redan etablerat sig på tre ställen i Stockholm. De hade en idé om att göra fräscha, goda råsaftjuicer och drinkar utan alkohol och det låg helt rätt i tiden för succén var omedelbar.

När jag var gravid så blev jag ju givetvis en van beställare av alkoholfira drinkar. Jag lärde mig snabbt vilka ställen som gjorde det med finnes och vilka ställen som bara hällde upp ett glas med transbärsjuice. En riktigt god drink med härliga och fräscha frukter är oslagbart. Kan fortfarande beställa det även utan bebismage. Då var Juiceverket ett mycket välkommet ställe. Sett liknande i New York och London men inte så här “bariga” med hög musik, läcker inredning och snygga “bartenders”. De andra var mer sportiga och hälsokostiga. Älskar inredningen – medvetet slitet och känns ärligt med all frukt som ligger framme. Lagret är inredningen så att säga.

När jag lämnat barnen brukar jag ibland ta ett snabbt stopp innan jobbet för en “drink” med yoghurt. Smarrig frulle!!!

Försöker mig på att göra dem hemma så klart men det är inte riktigt med samma finess. Ska öva lite och garnera med blommor.

På lördag smäller det! Det är Eurovision i Malmö och vi ska försvara titeln, eller hur!? Jag kommer helt klart vara bänkad och heja på Robin och spana in den svenska tv-produktionen. Grymt höga förväntningar!

Att missa finalen går ju inte och det har jag nog aldrig gjort. Tvärt om! Jag brukar göra en fest utav det. Nu är det nått år sen men jag ordnade under flera år ett europeiskt knytis hemma. Dvs alla gäster fick tjinga ett land och ta med sig en maträtt därifrån. Åh vad kul det var att se kreativiteten flöda.

Malin som bott i Barcelona gjorde en spansk bondomelett – tortilla, Caroline som bott i Frankrike hade med sig en massa smarriga och väldoftande ostar, jag hade (inte helt otippat) valt Grekland och gjorde lammfärsbiffar och tzatziki, osv. Tror nog killkompisarna ändå var mest innovativa; Andreas valde Italien och kom upp med en capricciosa från pizzerian på hörnet och Greger valde Sverige och slängde ihop en marängsviss. Vilken middag det blev! Var nog 12 pers så det bidde en hel del mat. Buffén byggdes upp i köket och sen moffades det framför TV.n med seriös betting.

Så, dra ihop några vänner på lördag och ge i uppdrag att laga rätter från Europa. Allt från pesto till palt!

För att göra det lite piffigare och mer festligt kan du göra vimplar och/eller flaggspel. Spara ner bilderna nederst och skriv ut. (Och nej, du ser inte fel, alla europeiska länder är inte med på bladen.) Klipp eller skär ut, vik dubbelt och fäst med dubbelhäftande tejp runt tandpetare eller tråd.

Små snittar; Italien – parmesan, tomat, salami. Sverige – köttbulle, lingon, pressgurka. Frankrike – baguette, paté, dijon, picklad gurka och lök.

Ladda ner flaggorna HÄR och ännu fler HÄR.

Hoppas att rätt låt nu vinner och att ni får en toppenkväll. Heja Sverige!

Wow, vilken känsla! Skördat, tillagat och njutit egen sparris.

I trädgården till svärmors hus, där vi var i helgen, finns det massor av härliga fruktträd, bärbuskar och vackra blommor. Och sparris! Inte varje dag man trillar över ett sparrisland direkt. Vi tajmade dessutom in vårt besök med skördetid perfekt.

Sparris, denna vårvara! Älskar den. Både grön och vit, som jag tidigare skrivit om. Bäst tycker jag om sparrisen när den får vara hjälten och inte så mycket annat på tallriken. Serverar med rökt skinka eller som här nedan, med kallrökt lax. Och med den ljuvliga tryffelhollandaisen. Chiq simple!!

Den gröna sparrisen ska inte skalas till skillnad från den vita där det är ett måste. Men bryt dem i den nedre delen av stängeln för att få bort det träiga. Den bryts naturligt på den plats den går ifrån hård till saftig. Smart!

Gör så här: Koka upp vatten i rymlig kastrull, salta och ha i några droppar citron eller vitvinsvinäger. Lägg i sparrisen och låt sjuda i 3-4 minuter. Ju färskare sparris desto kortare tid. Hellre krispiga än slaka, känn av med sticka om du är osäker.. Servera genast.

Vi “flydde” till Skåne i helgen. Vi skulle ju ha åkt till Turkiet i torsdags men fick avboka i sista sekund då dotterns kropp fylldes med vattkoppor. Och tur då att det finns en snäll svärmor som har hus i Skåne som vi kunde få ta en smittsäker biltur till och ändå få lite “semester”.

Så här på våren är det fullt liv i naturen och på gårdarna. Vi har gottat oss i goda råvaror och till dem har vi haft hollandaisesås med tryffel. Hur gott lät inte det då?? Jo, riktigt förbannat gott faktiskt.

När vi packade i all hast innan avfärd fick maken (han är ju bäst!) med sig en liten burk med tryffel. En liten bumling revs fint på rivjärn (för tryffeljärnet blev kvar hemma vilket retade maken nått vansinnigt) och blandades i den ljumma hollandaisen. Vi tog faktiskt genvägen via Erik Lallerstedt och hans färdiga såser men det behöver ni inte berätta för någon… Enkelt, snabbt och vansinnigt smaskigt.

Snart 6 veckor i nya huset och nu börjar jag få lite energi tillbaka att verkligen sätta i gång med inredningen. Den första tiden handlade om att få rätt saker på rätt plats men nu måste vi få in en själ och visa att vi bor här.

Jag och maken har på varsit håll tänkt på barnens rum och haft samma tanke. Det är fel med den gamla inredningen, se här. Vi måste hitta nått nytt som passar det nya rummet och hur barnen nu är. De har växt och leker på ett nytt sätt. Mycket nytt alltså.

En favoritblogg är Mokkasin och hon visade några illustrationer som fick mig att hajja till. Nånting i dem fick mig att vilja hitta den stilen till ett helt rum. Låter kanske galet men inspiration kan ju komma ifrån vad som helst egentligen. Ska nog klicka hem dessa vackra illustrationer.

Bild lånad från Mokkasin

Barnen gillar djur väldigt mycket och jag hittade på loppis så sent som i förrgår en gammal skolplansch med fina flodhästar som fick mig att bestämma mig för att göra helt om i barnrummet. Det ska bli mer neutrala färger och mycket djurinspirerat. Ska vara lekfullt och inbjudande men lugnare. De starka färgerna vi har idag känns inte inbjudande. Kan inte säga vad det är… En känsla. Oj, flummigt, flummigt… Jag får återkomma när mina tankar lagt sig lite.

Här är ett litet collage, eller moodboard, på var mina tankar är just nu.

Länkar till dit jag hittade bilderna: Bild 01, Bild 02, Bild 03, Bild 04, Bild 05, Bild 06; Saknar källa – någon som vet?, Bild 07, Bild 08

Nu kommer ni tro att jag har fått knäppen då jag pratar grekisk mat igen men grekisk yoghurt med honung är så här års, enligt mig, oslagbart. Och igår behövde jag lite medelhavskänsla då vår Turkietresa ställdes in två dagar innan avfärd för dottern fick vattkoppor. Kan säga att det inte var en humörshöjare direkt. Vi skulle ha rest med 4 andra familjer vi lärt känna via mammagruppen så det svider extra mycket. Men, vad kan man göra? Barnens hälsa (och flygförbud) går före allt…

Hursomhelst, slutältat! Jag ville känna sommar, värme och härliga smaker så det fick bli en grekisk frukost med yoghurt, fruktsallad, hackade nötter och rinnande honung. Sen att solen sken från sin bästa sida gjorde det faktiskt ännu godare!

Jag valde frukter som odlas i Grekland för att matcha yoghurten och honungen; melon, apelsin, äpple, päron och vindruvor.

Och här satt jag, i arlamorgonstund, medan resten av familjen sussade sött. Sen måste jag även lägga till att det är riktigt gott även utan fruktsallad, med endast yoghurt, nötter och honung. Blir på något sätt ännu renare, mer grekiskt, då.

God morgon!

Primörerna börjar nu komma så smått i grönsaksstånden (fast de svenska närodlade dröjer nog ett tag) och äntligen kan man njuta av härliga smaker. Morötter som smakar som de ska göra och gurkorna är krispigare och matigare. Jag passar på och njuta av dem som de är, med dipp. Ja, grönsaksdipp. Lite härlig och fräsch våruppdatering av chips och dipp till fredagsmyset.

Till dippen så finns ju alla kryddpåsar från chipsföretagen i butiken att välja på men egentligen är det ju bara att krydda gräddfil med det man själv gillar; vitlök, ädelost, salladskrydda, örtsalt, paprikapulver, sweet chili, pesto mm.

Köket hade prio när vi flyttade in. Det skulle snabbt vara brukligt och ha alla saker på plats. Visst, det var brukligt på en gång men något vidare mysigt var det inte i all röra. Nu så har det satt sig och sakerna har hittat hem i olika skåp och lådor. Men, det är långt ifrån färdigt, om det någonsin blir det.

Köksbordet blev kvar från de förra ägarna. Inget fel på det egentligen men jag tycker det är för vitt, om ni förstår vad jag menar. Det blir så mycket vitt, vitt, vitt. Jag ska försöka få span på ett gammalt slagbord i mörkt trä för att mjuka upp rummet lite. Tror att det kommer dessutom kännas mer inbjudande att sitta vid.

Vitrinskåpet är redan välanvänt och bakom den skymtar Eurpoakartan som finns i stora matrummet.

Innan vi flyttade in drömde jag om dörren och trappan ut i trädgården. Det är något visst med att kunna röra sig in och ut direkt från ett kök. Mycket liv och mycket puls. Dessutom perfekt att ha översikt på barnen i trädgården om man är inne och de ute, för det är ju oftast i köket man är om man är inne, eller hur?
Har ännu inte intagit min morgonkopp te på trappan, som jag haft som drömbild, men snart så! Tror jag kommer hänga där större delen av sommaren.

Marmor i kök är vi förtjusta i sedan tidigare då vi hade det i vårt förra hem så mycket av våra köksattiraljer passar även här. Har inget emot att få lite patina på stenytorna. Var på ett café för ett tag sen och den marmorskivan var så vacker och så sliten. Vackrare med åren, precis som kvinnor!

Många ljusinsläpp gör detta rum till ett paradis för ljus-suktande personer. Frukosten ackompanjeras alltid av ett ljushav (om det inte är tok-gråmulet) så man vaknar garanterat.

Det som ännu inte är på plats är hängande taklampa över bordet, bokhylla för alla de triljoner kokböcker vi har i vår ägo och tavlor på väggarna. Just nu saknas det liv och bevis på att vi bor här. Vill inte ha ett utsällningskök, vill ha ett levande och personligt kök. Men efter endast fem veckor kanske det är för mycket begärt…?

Sommar och sol! Grillat, rosé och grekisk sallad. Så vill jag ha det. Och det gör inget om det är flera gånger i veckan hela sommaren.

Men – det ska vara en riktig grekisk sallad! Ingen majs, ingen fefferoni, ingen isbergssallad och inget bulgur eller sånt tjafs. Rent och tydligt. En grekisk bondsallad rätt och slätt. Och nu närmar vi oss tiden med härliga solmogna grönsaker som smakar så mycket mer.

Grekisk sallad

Ingredienser: Tomat, gurka, grön paprika, röd lök, fetaost, oliver, olivolja, vitvinsvinäger och oregano.

Jag är grekofil, kanske nämnt det tidigare. Båtluffat en massa gånger och kommer säkert göra det en massa gånger till om jag får möjlighet. Vet att många säger att grekisk mat är tråkig och “det är ju bara tzatziki och grillspett”. Då har man kanske inte vågat se längre ner på menyn eller tagit sig längre in i gränden där det ligger riktiga grekiska ouzerior med meze, som det ska vara. Alla fantastiska röror, fisk, skaldjur och kött, bläckfisk och grönsaksrätterna ska vi inte prata om å vad gott. Eller pajarna, eller saganaki cheese… Tur att jag ska äta grekisk sallad till lunch idag. Den riktiga varianten, så som jag vill ha den.

Du kanske också skulle gilla en härlig italiensk caprese?

Vilken fantastisk vårdag det var i går. Hoppas ni kunde njuta av den värme som spreds, inte bara i solen denna gång faktiskt.

Det var med lite, lite motstridiga känslor jag gick till Stadsteatern för att möta upp en kär väninna och gå på Ett Dockhem. När nu våren äntligen tar plats ska man då gå in i en teatersalong? Nu var det en av de bästa pjäser jag sett med fantastiska skådespelare och makalös scenografi så tanken på solen försvann. Kl 19.00 var pjäsen slut och vi klev ut på Drottninggatan. Ljust, varmt och kvällen var ung! Vi tog sikte mot Rolfs Kök och hoppades på ledigt bord.

Älskar att gå i stan i timman mellan butikerna har stängt och uteserveringarna öppnar upp. Folk med stora shoppingbagar pustar ut med nått svalt i ett glas och njuter av lugnet. Och på söndagar är det ett fint stilla sorl och behagligt lugn. Inga festgäng eller flåsiga konferanshorder. Par och familjer som njuter av god mat.

Vi hade tur och det fanns två platser i baren. Om du inte förstått det så älskar jag att äta mat och speciellt gå på restaurang och testa nya saker. Jag gillar att det kommer nya restauranger till Stockholm och på senare år är vi i toppklass i världen. Men jag mår nog som allra bäst på klassikerna, de som stått sig genom åren och har en aura av historia. Tyvärr finns det en nervositet i Stockholm och det renoveras bort en massa fina restauranger så mycket ser tyvärr likadant ut. Rolfs kök har klarat sig. 1989 öppnade de dörrarna och deras inredning var radikal och blev vida omtalad. Att ha extra stolar hängande på väggen och extra bänkskivor att sätta mellan borden för två om det var sällskap på fyra eller fler. Compactliving i sin linda!

Köket har stått sig i alla år och det är aldrig en besvikelse att gå dit. Det är ungefär som att dra på sig den lilla svarta eller att inreda med en kudde från Svenskt Tenn – funkar alltid. Andra klassiker som bevarat både stil och kvalitet är Tennstopet, Prinsen, Wasahof, Sturehof och Riche för all del.

Jag valde riktiga klassiker; Råraka med löjrom till huvudrätt och avslutade med Citron tarte, som för övrigt var kvar från brunchen från samma dag. Rolfs köks första och kanske enda brunch. Attans att ha missat den för om resten av brunchen var lika god som citron tarten var vill jag vara med.

Inredningen på toaletten är lite speciell, det är nämligen två toaletter och alltid lika roligt att se folks reaktioner när de kommer ut om de besöker denna krog för första gången.

Att få bord och sitta i fönstret och speja ut är alltid lika härligt. Att se och synas!

Igår gick den av stapeln, Stora Bloggdagen. 130 tjejer (och typ 3 killar) möttes på Clarion Hotel vid Skanstull och var laddade inför föreläsningarna och att få träffa och mingla med bloggvänner.

När jag gick trapporna upp till salen blev jag lite pirrig, som första skoldagen med nya klasskamrater. Kommer nån vilja prata med mig, vågar jag ta kontakt med de andra vars bloggar jag läser varje dag? All oro försvann när jag fick se alla glada, vackra, duktiga och öppna tjejer där uppe. Alla hade väl samma känsla som jag.

Tre föreläsare stod på schemat för eftermiddagen, Malina – Malenami, Jannice – Add Simplicity och Maria – Made by Mary. Initaivtagare var Jannike – Bromans Bravader. Stort tack för ditt engagemang och fina jobb. Hoppas du fick blodad tand och orkar göra om succén.

Först ut var var Malena, denna vackra och energifyllda finlandssvenska. Jag ska erkänna direkt och säga att jag aldrig läst hennes blogg och innan denna dag aldrig hört talas om henne. Mycket konstigt! Vilken vacker blogg och vilken härlig tjej. Hon berättade om sin väg till framgång, för framgång har hon verkligen. Finlands största och första bloggstjärna. Tycker alltid det är lika intressant att höra om varför nån började blogga och hur de gått tillväga för att få rull på sin blogg. Speciellt av en någon som Malena som nått sådana höjder och varit sina ursprungsideal trogen.

Sen var det vinstdragning av fina presenter från diverse sponsorer, gofika och högljutt mingel. Åh vad trevligt det var att få hälsa och få ansikte på de man känner fast man ju inte alls gör det. Så är det ju när man läser en blogg under en längre tid. Man får inblick i en främlingsliv och efter ett tag så känns det som om man känner personen. Så är det ju så klart inte. Jag hamnade med ett härligt gäng pysselbloggare och kände mig lite starstrucked. Dessa fantastiska tjejer inspirerar mig så mycket!

Härligt prisbord vilket jag tyvärr gick lottlös från… Två kreativa drottningar Sofia – Hildas Hem och Helena – Craft & Creativity

Jannike och Jannice! Tack för all inspiration och ert jobb denna dag. 

Lina utan blogg, Karin – Pysselbolaget, Malin – Pastill och Helena – Mormorsglamour.  Kreativitet personifierade!

Efter pausen hade Jannice en föreläsning om Feng Shui och visade ett gediget bildgalleri med hem man satt och dreglade över. Så mycket ögongodis och mycket information.

Dagens oufit och ett kärt återseende med en julbloggare, Therese. Jag började ju som bloggare med att bara blogga om julen, om ni minns…

Efter en kortare paus var det Marias tur att beträda scenen. Följt hennes vackra matblogg och är ett stort fan av hennes jobb. Så vackert och så inspirerande. Hon har även berättat på bloggen om sin stroke hon fick och hennes kamp tillbaka och att leva med kroniska smärtor. Nu berättade hon ännu mer och det var många tårar i publiken. Hennes historia är både svart och ljus. Och ljus skulle jag säga att hennes person är. Ett stort leende och stor generositet. Att orka vara så positiv trots svåra smärtor och åratal av sjukdom bevisar att ingenting är omöjligt. Tack Maria, du inspirerar säkert mer än du tror!

Det ämne som gav mest frågor till samtliga föreläsare från publiken berörde företagandet bland bloggare. Här stod tre framgångsrika bloggare och alla ville veta hur de lyckats. Hur ska man få ekonomi i bloggandet? Hur kan och ska man ta betalt? Detta är fortfarande en relativt ny typ av mediakanal och ekonomi. Finns inga regler eller givna råd att gå efter. Ett hett ämne för en annan Stor Bloggdag, kanske?

Efter ännu mer lottdragning och vinstregn var tyvärr eftermiddagen slut. Jag hade till mitt förtret ingen möjlighet att vara med på middagen som följde. Får se på andra bloggar om den fest jag missade. Men var är en fest med härliga bloggare…? Säkert underbar.

Jag har tidigare pratat om att jag är en frukostmänniska och i morse så skulle det dukas upp sedvanlig frukostbuffé. Konstaterade att vi hade 6 olika sorter knäcke. Egentligen är jag inte förvånad då samtliga familjemedlemmar gillar knäcke men så många trodde jag väl inte att vi hade.

Läste för några år sedan nyheten om knäckebrödets invasion i USA. Oprah Winfrey hade uppmärksammat detta svenska hårda bröd, blivit alldeles till sig trasorna och visade upp en förpackning i tv-rutan. Läs mer här. Tack sa Wasabröd och ökade sin försäljning med hela 50%. Efter ett tv-program! Galet!

Här i Svedala är det ju allt annat än en nyhet utan snarare något vi fått med modersmjölken, om än inte bokstavligt. Men när vi ändå är inne på ämnet, min mamma äter nog 2-3 “ostknäcke” om dagen, dvs knäcke med ost. Hennes drog skulle jag tro… Jag är lite mer varierad. Skinka med tomat och flingsalt var länge en favorit. Nu är det ljus knäcke med ost och gul paprika som är etta på listan. Grov knäcke med leverpastej och saltgurka (inte smörgåsgurka!) är annars så gott. Och apelsinmaremelad på knäcke är faktiskt inte dumt alls. Och kaviar med gurkskivor. Och…

Just nu gynnar jag Vikabröd då de sagt att de ska lägga ner sin verksamhet. Hur tokigt som helst. Världens godaste knäcke och dessutom handgräddat, hur kan man stänga ner en sådan kulturskatt? Läs här. Jag bunkrar så gott jag kan och tackar för många goda stunder.

Hursomhelst, det blev en hård frukost och det kanske var bra då jag nu ska ladda för den Stora Bloggdagen som går av stapeln om några timmar. Återkommer givetvis med bilder och annat från det.

Hoppas ni får en fin lördag!

De stora penseldragen är dragna i vårt hem, fyra veckor efter inflyttning, dvs alla möbler är på plats, nja någorlunda…  Men nu börjar vi se på detaljer, skapa hörnor och trevnad. Inte lätt!

De saker som passade så väl i vårt förra hem, en tre gånger mindre lägenhet, känns inte helt enkla att få in nu. Den där stora ljusstaken känns helt plötsligt inte alls så stor. Eller en lampa som passade väl med tidigare husets födelseår känns inte lika rätt nu, i detta yngre hus. Gäller att skapa nya kombinationer och tillägg.

I dag har Fabriken Stilleben som torsdagstema och något jag mycket tidigt tog fram i uppackandet var mässingsljusstakarna. Vet att jag inte är ensam om att ha fallit för denna nygamla inredningsdetalj. För några år sedan var mässing urbota töntigt och det gick att hitta billiga ljusstakar på loppisar. Nu går de åt fortare än kvickt.

Det blir bara en bild från mig till Fabriken idag för jag ska i sanningens namn säga att värst så många stilleben är det inte än i vårt hem. Får hoppas på att temat kommer tillbaka i höst för då har jag garanterat mängder av grupper och vinklar att leverera.

När jag tittar på bilden känns det som om det skulle kunna vara en bild från ett hem som inreddes nån gång på 40-talet. Inte direkt supermodernt trots Byredo-ljus och ljusstake från Ittala köpta i år. Får ta lite större bilder nästa gång så man ser att det här bor en ung, någorlunda, familj.

Det lilla stället i form av ett h är från min farmor som också hade initialen H. Denna lilla mässingsskapelse är alltså en ställning för ringar, att hänga på piggarna. Ett lodrätt smyckeskrin. Några små turkoser har lossnat, ska försöka leta upp liknande och återställa.

Besök gärna Fabriken och inspireras av en massa vackra stilleben hos andra duktiga bloggare.

Nu har jag fått äran att blogga under Hemma Med Helena i tre månader och det är så underbart att via detta forum komma i kontakt med en massa härliga och kreativa personer i vårt land. Så mycket inspiration som överöses en varje dag i bloggvärlden!

Och på lördag smäller det – Stora Bloggdagen går av stapeln här i Stockholm och jag är suppertaggad. Vet att det kommer komma en massa härliga bloggare vars bloggar jag läser varje dag och just som jag nämner ovan, inspireras av. Så spännande att få träffa dem in real life. Och lite nervöst… Ses vi??

Apropå bloggar och bloggläsare, det är så kul att det är så många som orkar, lägger sin dyrbara tid på, vill och återkommer till min blogg. Jag är ödmjukt överväldigad! Det som värmer enormt är de kommentarer som trillar in. Så kul att veta vilka det är som läser. Vet att kommentarsfunktionen inte är den bästa och att amelia.se ser över detta, så extra tack till er som lämnar spår i kommentarfältet, speciellt Helena, Tess, Rom la dolce vita, Mary och sen en massa pysselbloggare, som jag kommer återkomma om.

Men när det till och med dimper ner ett brev (med frimärke och allt, inte så ofta längre jag får handskriva brev…) från en kär bloggkollega blir jag rörd så in i bängen. Tack kära Jessica. Vi har aldrig träffats men “pratat” i bloggarna i snart två år. Din fina gåva ska sättas i jord och jag hoppas mina fingrar är gröna nog!

Vilket jättefint DIY-tips dessutom – göra små egna fröpåsar och ge bort. Jag blev i alla fall jätteglad! Som du nämner, passande för en trädgårdsfärsking!

I går firades vårens ankomst och vi besökte platsen för min barndoms firande. Det var en spännande känsla att vara tillbaka, 25 år senare. Mycket var detsamma så som platsen, naturen, vattnet, körsångerna, värmen från brasan och den ilande kylan som tog vid när solen gått ner. Men i övrigt var det enorma förändringar. Jag mindes en gigantisk brasa och ett litet stånd med korv- och koksbollsförsäljning. Nu var det helt ändrade förhållande, brasan var ingen rekordbrasa och försäljningsplatserna hade utökats med partytält med med matförsäljning, ballonger, fiskdamm, lotteri, två-kamp och fyrverkeri. En folkfest alltså!

I dag är vi lediga, solen skiner och det är en mycket stilla morgon. Tror dagen kommer innehålla lite av varje; lek i trädgården, få ordning på några flyttlådor, jobba och laga nån god middag.

Hoppas ni också kan få en skön och solig dag oavsett om ni har en ledig dag eller om ni är ute och demonstrerar.

Ingen är väl riktig husägare om man inte har grill? Det verkar så i alla fall om man tittar ut över grannskapet. Maken har under den senaste tiden gjort undersökningar hos vänner och återförsäljare; kol eller gasol? Det blev en gasol. Ja, det kanske är bra men lite synd då jag är den okrönta drottningen vad det gäller att sätta i gång en kolgrill och hålla bra temperatur. Det är sådan där grej om man frågar någon om något få vet om en så är detta en sådan sak om mig; jag kan banne mig sätta igång en eld och få till grym glöd. Men ja, gasol verkar ju vara bra…

Lite rädd att smaken skulle försvinna för kolgrillat är ju splendid. Nu är jag omvänd! Kött och grönsaker grillades i raskt takt och serverades med caprese och diverse såser. “Mmmm… gott kött!” sa sonen. “Mmmm… gott sött!” sa dottern. Sen så blev sonen helt hooked på den grillade auberginen. Det är lite av en chocker då han i övrigt är kraftigt avig mot grönsaker i allmänhet. Bådar gott för sommaren!

Saltar och ringlar över olivolja. Köttet får även färskmalen svartpeppar. Inget mer än det.

Barnens ena morbror med familj kom förbi en sväng på dagen och hade med sig såpbubblor. En sådan klassiker och fungerar alltid. Sonen (aka vattkoppskillen) blåste och lillasyster jagade – förgäves. Sen var det dags att äta!

Ibland ropar kroppen efter något. Den längtar efter en speciell rätt, en krydda eller råvara. Vet inte om det har med den ljusare årstiden att göra men jag blev helt galet sugen på caprese – italiensk tomat- och mozarellasallad. Det är så enkla och rena smaker med tomaten, mozarellan och basilikan och passar så fint ihop. Salladen funkar i sig självt som förrätt eller till fisk, kött mm som huvudrätt.

Hursomhelst, caprese skulle det bli med de mest stolta basilikaplantorna i mannaminne. Vilka dofter, vilken sommarkänsla! Vi har förhoppningar om att dessa exemplar går att plantera ut och kan njutas av länge. Väntar på lite bättre nattemperatur dock.

Caprese

Ingredienser
Solmogna, saftiga tomater
Mozzarella
Färsk basilika
Olivolja
Flingsalt
Svartpeppar

Gör så här: Skär osten och tomaten i skivor, knipsar blad av basilikan och sen varvar läckerheterna på ett fat. Ringlar olivolja över alltihop och avslutar med flingsalt och några drag med pepparkvarnen. Klart! Enklare och snabbare går det nog inte att få njutning på ett fat.

Du kanske också skulle gilla en äkta grekisk sallad.

Äntligen är det på plats! Det perfekta vitrinskåpet. Igår kväll bemästrade jag IKEAs monteringsanvisningar och skåpet flyttade in. Det blev exakt så bra som jag hoppats på. När jag klev in i köket i morse spreds ett stort leende i mitt ansikte. Materialist? Tydligen.

Vi har ju flyttat in i ett funkishus och jag tycker verkligen att detta skåp både passar funkisstilen och vårt moderna kök. Två berömda flugor i en smäll.

In flyttade alla glasburkar snabbt och barnen vill också krypa in. Det blev det stopp för vilket de inte alls förstod varför. Dottern vill öppna och stänga, öppna och stänga. Det vill jag med…

Ser fram emot loppisar i sommar då jag ska hitta fina burkar och kärl som passar. Blir både som förvaring och som ett vackert tittskåp. Ett vuxendockskåp?

Den nya lökkorgen passade också mycket bra där. Behöver naturmaterial som bryter metallen och glaset.

Kommer du ihåg hur det var när man var liten och skulle få välja vad som helst till middag på födelsedagen? Maken frågade mig detsamma nu och då tog jag i. Bästa att passa på 😉 Kände att det skulle vara kul att testa något nytt och festligt, speciellt då vi fick vara hemma med vattkoppspojken. Det blev en japansk middag med sushi, sahimi, edamame, algsallad, kimchi och kålsallad. Vet inte om det var mitt Omega 3-begär som suktade efter lax men det var så gott och fräscht. Och så klart, barnen är mycket förtjusta i lax med soja så det gjorde ju valet lite enklare. Mina föräldrar kom över så det blev ett litet firande detta året. Men som sagt, får ta igen.

Edamame (sojabönor) köper man numer i dagligvaruhandeln och är snabba och enkla. Koka upp och låt sjuda nån minut. De är förkokta men behöver kokas nån minut bara. Häll av och lägg upp. Några nypor flingsalt över och sen redo att serveras. Obs, inte skidan, bara bönorna.

Kålsalladen är min variant av den starkare kimchin. Jag gillar verkligen kimchi, den syrade och kryddade salladskålen men den kan bli för stark för mig. Jag gör en mycket mild variant; Skiva ett helt salladskålshuvud och lägg i en plastpåse. Häll över 1 dl soja, 2 msk vitvinsvinäger och lite flingsalt. Knyt ihop påsen och “buffa” så salladen marineras. Låt ligga i kylen tills det är dags att servera. Ju längre den får ligga desto mer smak. Vill man så kan man hetta upp salladen med chili eller blanda i lite av riktig, stark kimchi.

Sashimi, mmmm så gott. Det är alltså sushi utan ris. Köper Salmalax som är färdigfilead lax och den skivar jag upp i lagom tunna skivor. Vinst varje gång, det går inte att misslyckas med den laxen. Doppar i soja och sen; mums.

Har en dröm om att få åka till Japan nån dag. Föreställer mig att det är fantastiskt och häftigt. Den gamla historiska kulturen i kombination med det moderna pop-samhället verkar så intressant. Nån dag, nån dag…

Tänk vad en liten shoppingtur på lunchen kan skapa lycka. Ja, nästan pinsamt. Hittade en jättefin korg på Granit som skulle vara perfekt att förvara lökar i. Jag gissade rätt, det blev mycket bra. Både snyggt och användarvänligt. Passade dessutom bra in i köket. Förvaringen vi hade innan var på fallrepet och klumpig.

Nu blev jag sugen på något härligt vitlöksdoftande! Kanske en guacamole till fredagsmyset??

Månaden april är en vårmånad och just i år har vi nog sett extra mycket av våren då vi flyttat till hus med trädgård. Visst man ser årstidernas skiftningar även i stan men med en egen trädgård blir det tydligare.

Just nu spirar  och knoppas det i alla hörn och 4 åringen har ärt sig snödroppen , krokus och vintergäck. Men vad det i övrigt som poppar upp är lite av en gåta än så länge då det inte är vi som satt lökar och planteringar. Kommer bli kul att följa utvecklingen i vår lilla täppa.

Fabriken har idag torsdagstemat Moodboard april. Mitt bidrag blir inget regelrätt moodboard utan kanske snarare ett collage av det som varit vårt april, nämligen trädgården.

Gör ett besök hos Fabriken och insprireras av en massa bloggare och hur de tolkar temat april.

Spelar ingen roll om det är födelsedagen när jag var 8 eller 22 eller idag, det är alltid kul med födelsedagar!! Eller om jag ska vara ärlig; min 27.e födelsedag var jobbig. Vet inte varför men 27 var svårt att fylla – en 27års-kris… Idag skrattar jag åt det och tänker: “Lilla gumman, du skulle bara veta hur ung du var…” Undrar om jag tänker likadant om 20 år om det är så att jag skulle krisa igen om säg, si så där 2-3 år…?  Bra att ha i minnet i så fall.

Hur som helst, jag fyller 39 och är alltså fortfarande 30+. Ser fram emot att få ha en hejdundrandes fest om ett år och drömmer om hur coolt det skulle vara med en privat spelning med E-type. Hade inte det varit kul?? Vad kostar han en kväll?? Nä, det får nog bli DJ…

Blev uppvaktad av make, dotter och vattkopps-son. Hur mysigt som helst, bortsett kopporna. Den traditionsenliga brickan med varm choklad var så klart med och en fransk baguette med kokt skinka, majo och tomat – min favvo!! Fick också fin hjälp att öppna paketen av två pyjamastroll.

Dagens firande har tyvärr rumsterats om lite då sonen mycket lämpligt snappat upp vattkoppor. Varför är det alltid så…? Lunchen med finaste tjejerna får ställas in för vabberi och kvällsaktiviteten blir i mindre tappning och hemmavid. Inte på nått sätt dåligt men så klart synd då jag var så nöjd med mitt upplägg. Får tänka att jag sprider ut mitt firande då till flera dagar i stället. Så, titta, lite positivt tänkande 😉 Typiskt för 39-åringar??

Halloj där ute. Ja, tyvärr hinner jag inte med att pyssla så mycket just nu. Pysslet består mest i att lägga vardagspusslet och få i ordning här hemma efter flytten. Men så inser jag när jag håller på att fixa i köket att vissa saker är lite pyssliga, sånt som bara finns där och inte direkt kräver stora ansträngningar. Pyssliga lösningar i vardagen kan man kalla det.

I morgon kommer leveransen med ett mycket efterlängtat vitrinskåp och i det ska jag ha torra varor, som ett tittskåp och skafferi. Glasburkarna står sedan länge redo att flytta in. Häller över pasta, ris, nötter, flingor och gryn i fina glasburkar. Men för att vara säker på att veta vad det är, vilken koktid, utgångsdatum eller liknande tar jag ofta en bit av förpackningen och lägger i burken. Ja, det kan man väl kalla lite vardagspyssel…?

Hurra, idag firar vi tre veckor i vårt nya hus. Mycket har hamnat på plats men det är extreeeeeemt mycket kvar att få upp ur lådor och få i ordning. I söndags var det endast en sak som gällde: böckerna ska upp ur sina lådor. Vi hade haft hyrelådorna på övertid och inte läge om att be om en vecka till. 5 st Billy monterades upp i rask takt och sen slängdes Kafka, Agatha Christie och Henning Mankell upp i rasande tempo.

Det totala kaoset började övergå till ett ordnat kaos. Det kändes inte bättre faktiskt. Det var en skönare känsla när ALLT var kaos för då kunde man inte ta sig in men nu när det är hanterbart vill jag bara att det ska vara helklart och tokfärdigt. Men det finns ingen tid i veckodagarna. Helgjobb helt enkelt.

Tavlor är väl det sista man sätter på plats? När alla möbler är placerade så får man börja måtta och känna var tavlorna ska hänga. Åh, jag önskar att jag kunde hoppa till det skedet nu. Hamra i sista kroken och så var det klart. In my dreams… Nån gång vid jul kanske??’

I vardagsrummet pågår just nu ett “hela havet stormar”-projekt. Soffan flyttas från vägg ut i rummet och vi testar den vinkeln -nja, inte rätt det heller. Får inte kläm på det rummet! MEN, extrema lyxproblem eller hur?! Så går det…

Morgonen bjöd på ett stilla regn och jag tar på mig min mysigaste kofta, tar några snabba melankoliska bilder med telefonen, rotar fram regnkläderna och rusar till jobb och dagis. Längtar till helg och flyttkaoset, trots allt.

För snart fyra år sedan gick jag med vår nyfödda son till BVC för den första träffen med föräldragruppen. Detta mytomspunna första möte med ett gäng andra nyförlösta kvinnor med helt nya liv och kroppar som föses ihop och förväntas umgås.

Innan jag skulle gå hade jag luskat hos erfarna föräldrar om deras intryck av föräldragrupper. Det blev lite olika kommentarer; “Åh, min mammagrupp var så underbar, några av min bästa vänner i dag är från den tiden” eller “Inte min grej, gick dit en gång och sen fick det vara.” Lätt förvirrad gick jag dit med mitt lilla knyte och mötte 11 andra tjejer som verkade lika förvirrade som jag.

Jag hade tur att hamna i en grupp med helt fantastiska tjejer där de flesta var mycket sociala och intresserade av att promenera, fika, snacka skit och skratta. Anmälde oss till babymassagekurs, gick på öppenförskola tillsammans och anlitade en tränare som vi hade “barnvagnsgym” i parken med. Denna grupp blev ett ankare för mig där jag kunde få stöd och råd när allt verkade så jobbigt med den lille.

Senare  tog papporna över en efter en när morsorna började jobba igen och de verkade ha minst lika kul som vi tillsammans. Vet inte om det hjälpte till att det var fotbolls-VM på dagtid just då de hade sin föräldraledighet. Hursomhelst, detta har gjort att jag fått många nya fantastiska vänner och barnen har ju känt varann från början.

Nu är vi 5 familjer som umgås ofta och alla har fått sitt andra barn så en liten nätt skara på 20 pers leker och har kul tillsammans. Vem hade vågat tro på detta för 4 år sedan? Inte jag i alla fall.

I helgen firade vi våra nyblivna 4-åringar med ett knytiskalas i solen. Och så passade vi på att prata och planera för den resa vi ska göra tillsammans om några veckor. Vi drar allihop till varmare breddgrader och har vår egna Bamseklubb med oss.

För tredje helgen i rad bakade jag kanelbullar. Sitter i ryggmärgen nu… Johannas marshmallows doppade i choklad och strössel fick både vuxna och barn att le stort. Carolas tårta var magiskt god. Men det som var hetast var jordgubbarna och vindruvorna. Kanske för att det var så soligt, somrigt och gott att läska sig med. Note To Self; underskatta inte frukt på kalas!

Ugglan har sedan en tid varit kraftigt representerad som dekoration i inredning, på mönster och som illustrationer. Undrar varför? Har ugglan tidigare levt undangömd och nu anlitat pr-konsulter för att få högre status? Eller var det någon som började rita ugglemönster och en hel inredningsvärld hade hittat en ny älskling? Förmodligen det senare.

Jag är inte sämre och älskar ugglan som mönster och dess form. Ska vara smarta oxå, har jag hört… Hur som helst; att göra egna små ugglor av pappersrullar är enkelt, kul och blir mycket effektfullt. Här är det dessutom endast din fantasi som sätter gränserna för designen. Ingen uggla kommer eller ska vara den andra lik, om du inte vill det så klart.

Gör så här: Knip ihop en änden av pappersrullen och vik sedan ned de två sidorna mot varann så de överlappar. Knip ihop, knäck och tryck lite så det sätter sig. Detta blir de två spetsiga öronen på ugglan.
Måla rullen i önskad färg (eller olika färger), jag använde vattenlöslig hobbyfärg. För att minska på kladdiga fingrar knipsade jag en klänypa som handtag. Mycket bra även för de minsta tassarna, även om det i detta fall inte hindrade dottern att måla över hela armen ändå… Låt rullarna torka.
Nu ska ugglan färdigställas och jag började med att skissa med blyerts. Ett tips är att börja med näbben för att få mittpunkten. Sen använde jag vattenfasta spritpennor. Hade först en ganska tunn och det blev för tunt och övergick till en riktigt fet penna. Men varvar lite efter vad det är som ritas.

Tror ugglorna kommer flyga runt och bo på olika ställen i hemmet men för dagen häckar de i köket!

SparaSpara

SparaSpara

Hört talas om frusen banan, Frozen Banana? Inte jag, för tills för nån månad sen. En bananglass som är helt laktosfri och utan tillsatt socker. Verkade dessutom kul att göra. Det ska testas!

Lät enkelt och var enkelt. Tricket i det hela är att ha riktigt, riktigt mogna (läs mörkbruna) bananer så börja ed att leta upp de där du vanligtvis inte köper i butiken. Är de inte tillräckligt mogna har inte sockret i dem släppt och blir inte så saftiga utan mer fibriga och torra.

Chokladdoppad frusen banan

Skala och halvera bananerna och sen trär du halvorna på glass- eller grillpinnar. Lägg dem i en plastlåda eller liknande och låt ligga i frysen en till två timmar så det blir kalla som isglassar.

Ta fram bananpinnarna och de toppings du vill ha på dina glassar. Lägg smörpapper på en bricka eller liknande för att lägga de färdiga glassarna på. Smält blockchoklad och bred på bananen eller doppa i. Chokladen stelnar snabbt då den kommer i kontakt med den kalla bananen så det gäller att raska på. När önskad mängd choklad är på så strör du över toppingen eller rullar i den. Toppings kan ju vara vad som helst du tycker passar. T.ex. kokos, hackade nötter, strössel, chokladkross mm.

Servera på en gång eller lägg tillbaka i frysen och vänta på rätt tillfälle. Let the fredagsmys begin!

För en massa år sedan var jag i Köpenhamn och besökte Café Europa där jag såg något jag blev helt kär i. En kortsidevägg fylldes av en gammal skolkarta över Europa (passande nog) och det var så enkelt samtidigt väldigt effektfullt. Jag blev helt tagen och bestämde mig för att så fort jag får en väggyta som är mer än 3 m lång så ska jag ha så. På denna tid bodde jag i en liten “studio” på 35 kvm med en massa snedtak.

Letade länge och väl efter en karta, t o m ringde skolor, och hittade tillslut en välhållen karta från 1955. Sen var det bara att hoppas på att flytta till större. Det har varit tre hem sedan dess och det är bara i två av dem kartan med nöd och näppe fått plats. Lägenheten vi nyss lämnat, där fick den inte plats.

När vi för ett år sedan bestämde oss för att börja leta efter nytt hem hade jag detta i bakhuvudet – vill ha en vägg i anknytning till matplatsen där kartan får plats. Inte för att ett ev husköp skulle stå och falla med det men det var en viktig sak för mig. En drömbild.

Efter att vi hittat vårt hem och vi hade en villkorad besiktning så hade jag med mig en tumstock för att verkligen se om kartan gick in på den vägg jag önskade. Det var det första jag tänkte på när jag tog mig till huset som vi nyss köpt. Ev fuktskador, elhaverier eller skavanker kom efter detta i prio. Med en lättad suck såg jag att den absolut skulle få plats och då kunde jag följa besiktningen till fullo och for the record, huset klarade besiktningen. Det var för väl… Vart skulle jag annars hängt kartan?

Nu hänger den där och strålar. Tycker så mycket om den och är glad i färgerna. De tar för sig utan att skrika. Sen är det en historielektion att titta på den för Europas karta har ritats om både en och två gånger efter att denna gjordes. Vissa länder har försvunnit för att sen återuppstå igen.

SparaSpara

Varje gång jag äter soppa så tänker jag “varför gör vi inte soppa oftare?”. Det är ju så gott och fridfullt att äta soppa. Slänger man i sig en soppa så får man betala priset med en mycket kladdig klädsel och duk. Nä, sitta och sippa på soppan och njuta.

Jag är uppvuxen med föräldrar som vill ha efterrätt varje dag och för att kompensera en maffig efterrätt som änglamat eller ugnspankaka så serverades det ofta soppa. Kanske inga kulinariska höjdarsoppor men bäst var champinjonsoppa och bottennappet var buljong med frysta rotgrönsaker (förlåt mor, men den var hemsk!). Tror det handlade om att klara av soppan fort för att sen hugga in i det söta.

Men matkonsten har utvecklats och soppor känns nu mycket hett och rätt. Nya kulturer och ingredienser öppnar upp för kreativiteten. En favvosoppa är jordärtskockssoppa. Helt fantastisk i sin smak och trots sina enkla råvaror känns vääääldigt lyxig. Passar både till förrätt och varmrätt.

Jordärtskockssoppa

Ingredienser:
1 kg jordärtskockor
timjan
5 vitlöksklyftor
2 gula lökar
en näve hasselnötter
olivolja
500 gr mjölig potatis
1,5 l buljong (grönsak eller höns)
ett glas torrt vitt vin (eller en skvätt pressad citron)
3 dl matlagningsgrädde alt. vispgrädde
salt och svartpeppar

Gör så här: Hemligheten är att rosta skockorna i ugnen innan de blir soppa. Det gör smaken djupare och rundare. Skala och dela skockor, lökar och vitlöksklyftor. Lägg i en ugnsform och ringla på ordentligt med olivolja, salta, peppra och smula en tesked timjan över. Rör ner hasselnötterna och rosta rubbet på 175-200 grader ca 20-30 minuter. Allt ska ha blivit mjukt och fått färg utan att bli bränt.

Skala och dela potatisen och koka i buljongen tills den är klar. Häll sedan ned det rostade med potatisen och låt koka med vinet i fem minuter.

När allt är mjukt så mixar du ordentligt med handmixer så allt blir slätt. Soppan kan nu vara rätt tjock. Ingen fara. Häll i grädden och späd eventuellt med vatten till önskad konsistens. Smaka av med salt, peppar och lite citron. Mixa gärna en extra gång innan du serverar. Toppa gärna med något knaprigt som stekta baconträningar eller lite smörsvängda krutonger och någon snygg färsk grönska som timjan eller hackad persilja. Servera med ett gott bröd till. Svårslaget.

Ps. Pröva även att byta ut jordärtskockorna mot rotselleri, palsternacka eller persiljerötter. Eller en blandning av allt! Ds