År: 2022

Varför gå över ån efter vatten heter det ju! Ja lite så kan det kännas nu när jag skapat mitt egna soffbord till soffan i trädgården.

Det var när en död björk togs ner som stora stubbar blev kvar i trädgården. De lite mindre bitarna av den ånga stammen högg maken och svågern till ved men de här kraftigaste skulle det behövas rejäl motorsåg till. Den har ännu inte lånats så stubbarna har stått där som ruiner.

När vi förra året skulle ha födelsedagsfirande för maken behövdes det för avställningsytor. Stubbarna fick då rullas fram till stenläggningen och bli som små bord här och var.

Jo, de är väl fina som de är men inte så jätteläckra med sin råa yta. Jag började fundera på att beställa någon skiva eller kapa några plankor på något sätt och göra borden mer permanent. Men kanske det inte behöver vara så avancerat? Eller dyrt heller??!

Mina tallriksunderlägg som är som årsringar från ett träd kom jag på skulle passa alldeles utmärkt.

Pang tjong så har jag soffbord alldeles gratis! Och utan att behöva varken göra eller vänta på något.

Och efter att testat dessa “bord” utefter vårt behov och hur vi använder platsen så är det faktiskt bättre med små ytor än ett stort. Om vi vill ha mer saker till tex gäster så har vi den stora teaklådan (förra ägarna lämnade kvar den) bredvid för dynor och kuddar men som vi använder som bord som allra mest.

Nu rusar veckorna på och långhelgerna duggar tätt nu. Två på raken minsann. Denna gång är det inte en religös högtid utan en nationell sådan. En högtid som är ung i jämförelse med årets övriga så “vad gör man på nationaldagen?” kan vara en vanlig fråga. Vid valborg, påsk, midsommar mm så har vi traditioner, rutiner, ritualer men nationaldagen? Den är up for grabs som jag brukar säga. Dvs man har möjlighet att helt och hållet möjlighet att skapa sina egna traditioner. Fantastiskt va??! Vill du ha ännu en högtid med sill så skapar du det, en dag att vara i den svenska naturen, ha picknick, bjuda vänner på grill eller bara få vara ledig? Du bestämmer.

Något jag, föga förvånande kanske, vill inspirera till är att pynta och pyssla. För är det en högtid och festligt så varför inte visa det? Och det fina är att dessa saker ju också kan passa på midsommar eller alla firanden av studenter, examen eller jubilarer som nu också sker.

Ät upp flaggan!

Vad tycker vi om när det är fest och högtider? Tårtor och bakverk av alla slag ju! Så vad sägs om att göra en gulblå variant och bjuda på. Här har jag gjort en flagga av mördegstårta, dekorerat vaniljrån och skapat tårtdekorationer. Vilken gör du?

Svensk sommar i toner

Vi har faktiskt hyrt en stuga i Värmland för några dagar i sommar och jag ser framför mig den svenskaste av sommarlovsdagar så med denna fantastiska låt vill jag ta in helgen, sommaren och allt vackert.

Vik dig för festen och häng upp!

Jag tror mitt allra bästa tips för att skapa feststämning snabbt är girlanger eller allt som hängs upp i luften, inomhus eller ute. På en gång blir det tydlig festsignal och man skapar en rum, en inramning.

En favorit är solfjädersgirlanger. Så enkla att göra och blir så vackra. Speciellt när de är tvåfärgade vilket är perfekt för våra gula och blå färger. Se beskrivning HÄR.

En annan variant är att göra tofsar. Riktigt kul och blir så festligt. Se dem HÄR.

Spetsa maten

Nu när jag ändå är inne på silkespapper kom jag å tänka på DESSA små sötisar. Att ha till plockbrickan. Ja, jag vet – bilden är för påsk men om du byter ut orange mot blått och rosa mot ljus gult – då passar de eller hur?

Firande från förr

Jag funderar på hur vi firat tidigare år och det har varit en blandning av vänner i trädgården 2015, picknick på Drottningholm både 2017 och 2018

Och hela två gånger har jag firat nationaldag på Nyhetsmorgon. Se inslagen nedan.

Med detta lämnar jag dig för denna fredag och jag önskar exakt ALLA som bor i Sverige en fin långhelg. I år kommer jag tänka på hur lycklig jag kan vara som fötts i ett land som lever i fred och har möjlighet att erbjuda fred för de som behöver det. Sånt som jag tycker är väldigt passande att tänka på en helgdag som den som kommer.

Reklam för MZ Wines i samarbete med Hermansson & Co

Vissa arbetsdagar är helt klart roligare än andra och när jag skulle inspirera till plockmat och göra snittar varvid Måns Zelmerlöw skulle matcha dem med viner var en av de bästa.

Här följer fyra goda snittar som är enkla och går snabbt att göra men med stora goda smaker. Precis det man önskar ha så att du som värd/värdinna själv ska kunna vara med.

Detta är enkla snittar till många och snittar som går att förbereda. Snittar till bubbel på allra bästa sätt.

Fyra goda enkla snittar till sommarfester

• Endiver med gorgonzola, dijonvinägrett och valnötter
• Smördeg med gratinerad brie, nötter, torkad frukt och honung
• Smörstekt surdegsbröd med pate, majonnäs, cornichoner, fikon
• Friterat rispapper med majonnäs, rå lax, soja, vårlök och rostade sesamfrön

Endiver med gorgonzola

Ingredienser:
1-2 endiver
160 gorgonzola (eller annan mögelost)
1 dl Valnötter

Vinägrett:
3 msk Dijonsenap
3 msk vitvins vinäger
6 msk fin olivolja
2 nypor flingsalt
1 krm färskmalen svartpeppar

Gör så här: Skär av änden på endiverna och ta isär bladen hela. Skölj och låt torka. Lägg sedan på skärbräda eller bricka som båtar. Skär bitar av osten och smula ner i endiverna. Hacka, dela valnötter och fördela jämnt i endiverna. Blanda samman vinägretten och ringla över. Dryckesförslag MZ Raval eller Hola MZ Cava.

Smördeg med brie

Ingredienser:
1 färsk smördeg
180 g brie
1 ägg
1-2 dl nötter – mandel, valnöt, mandel
1-2 dl  torkad frukt – tranbär, russin, fikon, aprikos
2 msk flytande honung

Gör så här: Sätt ugnen på 200°. Rulla ut färsk smördeg och skär i kvadrater eller rektanglar och lägg på plåt med bakplåtspapper. Skär skivor av brie och lägg i mitten på varje smördegsbit och håll kanter fria. Knäck ägg i en skål och vispa ihop med gaffel, pensla kanterna på smördegen. Hacka nöter och torkad frukt för att sedan strössla över osten på smördegen. Avsluta med att ringa lite honung över varje snitt. Grädda mitt i ugnen i ca 10 minuter. Dryckesförslag Hola MZ Cava Rosé.

Smörstekt bröd med paté

Ingredienser:
1 limpa surdegsbröd
75 g smör
150 g paté av önskad variant
1-2 dl cornichoner
3 -4 st fikon, torkad eller färsk

Majonnäs:
2 äggulor
3 dl matolja
1 msk dijonsenap
0,5 tsk salt
par drag med svartpepparkvarnen
några droppar citronsaft

Gör så här: Skär rejält kraftiga skivor av surdegsbrödet för att sedan skära i kvadrater/rektanglar – skär även bort brödkanterna. Smält smör på hög värme i stekpannan. Stek brödbitarna så ytorna blir gyllene och rostade. Lägg på hushållspapper medan de svalnar.

Vispa ihop en majonnäs genom att hälla äggulor, senap, citron, salt, peppar i en bunke. Vispa i oljan för hand, droppe för droppe i början för att få ihop majon och sen mer matolja med kraftigare vispning. Ska bli riktigt fast och tjock.

Bred på paté på brödet, toppa med en klick majonnäs, skivor av cornichon och fikon. Dryckesförslag Hola MZ Cava.

Friterat rispapper med lax

Ingredienser:
5-6 st Rispapper
Rapsolja
200 g rå lax
1-2 msk soja
1 dl finskuren vårlök
0,5 dl sesamfrön

Gör så här: Häll upp rapsolja i en stekpanna så det är 3-4 cm djupt och värm till 170-180°(gör gärna ett test). Lägg sedan ett rispapper i taget och se hur rispappret puffar upp till ett stort frasigt moln. Lägg pappren på hushållspapper. Skär laxen i små kuber/tärningar, skiva vårlöken och blanda samma majonnäs. Rosta sesamfrön i torr het stekpanna.
Dela rispappren i mindre delar och bred på majonnäs, lägg på några laxtärningar, droppa över lite soja, strössla över vårlök och sesamfrön. Servera omgående. Dryckesförslag: Hola MZ Cava eller MZ Raval.

Vackra snittar med ostfyllda rädisor som rosor. Eller är det kanske mer som tulpaner när jag nu tänker på det? Oavsett så är de vackra och väldigt goda.

Om du följt mig så har du sett rädisor skurna som blommor hos mig förut för det är en av mina favoriter. Något min mamma alltid gjorde när det var fest och allra som oftast när det skulle göras smörgåstårta vid tex min och brorsornas studentmottagning.

Jag tänkte på dessa vackra rädisor och på det hålrum som faktiskt blir när rädisan öppnas på detta sätt. “Kan de fyllas med något gott och bli som en liten snitt” tänkte jag. Värt att testa.

Jag älskar som sagt rädisor med salt och här ville jag då få in ordentlig sälta samt något matigt och krämigt. Det blev en fyllning med getostkräm toppat med kapris. och hurra vad bra det blev. hoppas du vill testa.

Ostfyllda rädisor – vackraste rädiserosorna som snittar

Ingredienser:
24 rädisor
150 g getost, chevre – rumsvarm
150 g färskost/mascarpone
nypor flingsalt
0,5 dl kapris

Gör så här: Skär bort blast och knipsa av den lilla “svansen” på rädisorna och skölj dem.

Skär ett kryss rakt över rädisans topp ganska djupt. Gör ett till kryss mellan tidigare skär. Lägg i bunke med kallt vatten och låt stå minst tre timmar i kulen, allra helst över natten så rädisorna öppnar sig som blommor.

Ta fram ostarna så de är rumsvarma. Vispa samman de båda sorterna i bunke med elvisp. Ska bli så slät ostkräm som möjligt. Smula ner några nypor med flingsalt och smaka av. Ska bli ganska salt för rädisan behöver och tål salt.

Klicka ostkrämen i de öppna rädisorna alternativt fyll spritspåse och spritsa ned. Toppa med 1-3 kapris. Ställ på bricka, skärbräda och avsluta med lite flingsalt över hela alltet.

Och om du också gillar rädisor så tycker jag du ska kolla in den HÄR med hummus eller DENNA som är förvandlad till en söt liten mus samt DENNA lilla hare.

När man reser över en helg så vill man så klart hinna med så mycket som möjligt och när vi nu är på Mallorca så ville vi gärna besöka och se Palma också. Dag ett ser du HÄR. Vi bodde i Port de Soller och hade ca 8 timmar på oss för hopp och lek innan 50-årsfest i Fornalutx lördagkväll. På den båttur vi var på fredagen fick vi tips om att ta en biltur längs med kusten till Palma via Deia och Valdemossa. Det fick bli en tur och göra så kort/lång som vi kunde.

GPS.n ställdes in på Deia och denna bilväg skojar man inte bort.

Vi såg snabbt att Deja är det lilla paradis vi har hört att det var men kanske att Valdesmossa som är större kunde ge oss mer av promenadstråk och förmiddagsfika ändå? Vi körde vidare.

Tror det var rätt beslut. Bilen parkerades och vi tog oss in i en helt fantastiks stad med gågator, caféer, butiker och vykortsvackra vyer över landskapet nedan.

Detaljerna! De målade rutorna på fasaden, luckorna, murgrönan. Sånt där som får mig att stanna upp.

Att Mallorca är en cykel-ö märker man innan man ens lämnat flygplatsen då det är cyklar och cyklister precis överallt. Och jag blir ju lite fnissig av dessa ställ som är vid alla caféer. Medan cyklisterna tar igen sig i skuggan med en öl får cykeln vila. Jag tänker på de där ställningarna hästarna bands fast utanför salooner man sett i vilda västernfilmer.

Citrusfrukternas hemland!

Bilen fortsatte sedan mot Palma och vi parkerade vid katedralen. Som en fullsmocka av skönhet på en gång.

Och det som slår mig är den vackra arkitekturen. Helt fantastiska hus i staden med underbara detaljer så som burspråk och snidade snickerier under taken. Och färgerna!

Av våra vänner dagen innan hade vi fått tips om Tast och vi styrde kosan dit.

Tapas och pinchos med coca-cola. Så mycket semester!

Vad är det här för häftigt träd? Inga blad utan bara lila klockblommor.

Strosade i en stor cirkel i Palma tillbaka till bilen för vår tid var knapp. Och då vårt hotell dessutom hade den goda smaken att ha en liten pool ville vi inte missa chansen att ta en liten tur dit innan det var dags att svida om för kvällens fest.

Det var ett välgörande dopp och nu var vi redo att svida om för kvällen.

Hörde vi 50-årsfest??

Rakt igenom supertrevligt.

Fantastisk middag, stämning, tal som fick tårarna att trilla och skratt fick magen att knipa.

Sedan var det eldshow som hette duga. Och dans till långt in på natten. Höga klackar byttes till flipflops och det skrålades till Abba, Carola och Depeche Mode. Tack för kul fest och kväll.

Och när jag nu ser bilderna blir jag rätt impad – hur mycket han vi med på en och samma dag egentligen??? Så kanske det är när man reser över en helg? Att man ska hinna så mycket man kan. Känns som om jag hann se en hel del av Mallorca men samtidigt ingenting. Hoppas på att få återvända någon mer gång och då med barnen för jag tror detta är en ö även för dem.

Dagen efter var det hemresa och det var med rejält tung kropp jag tog fart i mig själv i går måndag ska jag erkänna. Att maxa så här mycket är härligt men återhämtningen tar mer och mer tid ju äldre jag blir. Ja, nu låter jag asgammal men det är bara att inse. Idag tisdag är jag lite piggare. Och sugen på mer semester, ha ha. 5 veckor kvar innan semester. Nu kör vi!

Det tillhör inte vanligheterna att få festinbjudningar efter år av pandemi. Och det tillhör sannerligen inte att festinbjudan går till Mallorca. Tidigare i våras så kom en fantastiskt brev om att vänner fyller 50 och bjöd på fest i deras hus på Mallorca. ”Nä men inte kan vi väl åka till Mallorca??!!” var vår första tanke. För sånt kändes både för ovanligt och väldigt stort att ta in. Men efter koll i kalender och barnvakt så insåg vi att det kunde vi och att fira vänner vill man ju. Äran att få bli bjuden och glädjen i att få vara med att fira var självklar.

Festen var i dagarna två med båttur på fredagen längs med kusten och middag och härlig kväll på lördagen. Och där emellan så skulle vi få in lite sightseeing. Jag har inte varit på Mallorca sedan 80-talet på charter med föräldrarna medan maken aldrig varit där. Så två helt nya gäster kan man säga.

Här kommer lite snabba bilder och sen så återkommer jag med lite mer utförligt om de saker vi upplevde på ön. För det var verkligen en underbar ö som hade så mycket att ge. Vi hann med en massa på bara två dagar men vi lämnade med tusen och en saker vi önskar göra där om vi kommer tillbaka.

En dag och båttur i Port de Soller

Vi kom fram sent till vårt hotell Pure Salt i Port de Soller på torsdagen men det gjorde inte vårt bagage!!! Vet inte om du varit med om det – att stå vid ett bagageband och se väskor försvinna bort och det blir tomt på bandet men att inte din väska kommit. Bara att inse, vårt bagage fastnade i mellanlandningen i Zürich. Och med det alla kläder och viktiga saker i necessär så klart men även linser vilket gjorde mig mest stressad. Att var på Mallorca utan att kunna se är värre än att vara fel klädd.

Förhoppningsvis skulle väskan komma nästa dag men i västa fall efter två dagar.

Då jag inte ville riskera att vara utan smink så sov jag med mascara och linser. Det kändes så ofräscht att vakna men en härlig frukost och utsikt hjälpte till. Glad över att kunna se den om man säger så…

Jag hade rejäla gympadojor, jeans och tjock stickad tröja – inget som passar Medelhavet och för den varma dag som det skulle bli och den båttur vi var bjudna till. Maken behövde badbyxor för han ville dyka från båten. Det fick bli en paniktur ner på byn för att hitta något enkelt och mer passande.

Hurra vi hittade bra grejer utan att det kostade oss skjortan fast det just blev en skjorta till maken och en skjortklänning till mig.

Lite ovanlig stajl för mig men gillar färgerna massor. Kanske brända färger är något för mig?

Och ett par skor. Jag bytte om direkt i butiken för jag höll på att smälta bort i de varma (och illaluktande) gympaskorna. Klänningen åkte på likaså.

Något man snabbt möter och hör här är den lilla spårvagnen som går från staden Soller ner till hamnstaden Port de Soller. Ljudet från den är sådan mysig ljudbild som man snabbt vänjer sig vid och mår bra av. Så gulligt och tryggt på nåt sätt.

Efter att ha dumpat de varma kläderna på rummet tog vi några tapas i hamnen för att sedan kliva ombord på båten som för dagen hyrts av de två nyblivna 50-åringarna.

Bland gästerna var några vänner vi inte träffat på evigheter, småbarnsår och pandemi är skälet vilket jag tror många känner igen. Men mest var det nya bekantskaper. Så kul att få tid att lära känna varann innan festen faktiskt. Bra grej!

Det var ett fantastiskt hav vi åkte ut på och molnen skingrades precis där. Underbar sol med värme. Det hade varit storm för någon dag sedan så vågorna var stora, som enorma dyningar, men osynliga. Dock märktes de rejält ombord. Jag som i vanliga fall är rätt känslig mådde inte alls dåligt men tyvärr var det väldigt många som påverkades riktigt mycket och hade det tufft. Nästan som i en film och många nämnde den nyss guldvinnande filmen Triangel of Sadness…

Alla repade sig och vi avslutade med en sundowner i hamnen, Minibar. Alla sa tack för idag för det var ju fest  imorgon som var det stora.

Jag å maken åt middag på restaurangen Agapanto vid vårt hotell och försökte ta in hur vi rest både långt och mentalt på ett dygn.

Och sedan vid vårt hotell stod vår väska och väntade på oss! Hurra, den outfit jag jagat och planerat för festen kunde jag alltså ha. Phu! Och tvätta ansiktet efter 1,5 dygn samt ta av mig linserna.

Tack för härlig dag och kväll Port de Soller.

Grattis alla mammor på mors dag. Och lyx för oss som har en mamma att säga grattis till. Och till dig som förlorat din mor eller har en önskan om att få bli mamma men inte blivit det vill jag ge en extra varm kram. Sådana här dagar kan ställa alla känslor både ur spel och på sin spets.

“Åh du luktar mamma!” säger dottern när hon släpper armarna som hon nyss dragit runt mig i en varm kram. Med dessa få ord händer det något i mig. Det är inte det att jag inte vet att jag är en mamma, det har jag varit nu i 13 år, utan bara det att det liksom klickar i mig. Att jag sagt precis de där orden jag med. Jag är en mamma och har en mamma. Med ens så känner jag doften i mitt minne från den där byrålådan i hallen hemma i föräldrahemmet jag med.

En låg och rätt intetsägande byrå med tre lådor som toppades med en av familjens två telefoner. Låda ett var för telefonkataloger och det doftade trycksvärta. Lådan längst ner var med vintermössor och vantar som doftade blöt ull. Mittenlådan var mammas. Den var (och är?) till bredden fylld av sjalar, scarfs och sjaletter i massa olika material och färger. Det var som en trollerilåda att öppna för den svällde över när jag drog ut den, så fullproppad. Ut letade sig silkeshärligheter i regnbågens alla färger. Och med doften av mamma. (Jag vet att du läser detta mamma så håll i dig nu, ha ha!)

Av våra fem sinnen är doften det som får oss att minnas bäst. Jag tror inte att jag är ensam om att hamna i klassrummet i lågstadiet vid en skolavslutning så fort jag känner doften av syren. Eller i december så fort någon skalar en clementin, kanske till och med att det är Lucia?

Några dofter jag nästan kan ta på är liljor för vi var många i min klass på reklamskolan som fick det vid vår examensutställning. Så fort jag känner den doften är jag där, redo att ta mig an världen. Tända stearinljus är adventskonsert i kyrkan när jag var scout som 11-12-åring och vi var uppradade i gången med varsitt rinnande ljus. Nervositeten, spänningen och stoltheten. Det känner jag på studs varje gång jag tänder ett ljus. Nyponrosor får mig att färdas till när jag är 3-4 år och på mina farföräldrars landställe. Jag har inga minnen i övrigt från det stället då jag var så liten men något i mig hamnar där.

Mamma – det är doft av parfym som satt sig kvar i kläder. Jag minns den från min mamma. Och nu så får min dotter samma av mig. Men jag gissar (och hoppas) att det är olika dofter.

Kommer det doftminnet leva kvar hos mina barn? Det är en hissnade känsla. Och övermäktig tanke.

I sommar har vi bokat ett helt hus i Köpenhamn! Så otroligt häftigt det ska bli. Det är ett helt 3-våningshus mitt i stan där vi fem ska bo ihop med en familj till. Det var en spontan idé som slog oss när vi “mellanlandade” i Köpenhamn i tre timmar på vår tågluff på påsklovet. “Vad underbart härligt det ändå är i Köpenhamn! Tänk om man verkligen kunde få lära sig staden och bo längre än en helg.” sades över lunchbordet vi lyckades få. Jag är inte en jättespontan figur men maken gick från ord till handling på en gång och bokade på Airbnb. Bara så där.

Jag och vi har varit många gånger i Köpenhamn men det har varit över max en helg eller bara över dagen. Att nu få möjlighet att verkligen lära känna staden, se stan under dygnets alla timmar, bo i hus där vi då ska handla mat i lokal affärer, laga mat och testa stan på riktigt ska bli så kul. 

Kan jag få ditt bästa Köpenhamntips mot mina bästa?

Men nu så söker jag då så klart efter de där tipsen med ställen att besöka, restauranger jag inte får missa, maträtter som sätter fart på smaklökarna, butiker som är värda ett besök och även utflykter utanför stan då vi har bil. Har du några tips??? Om så är jag så tacksam för dem, stort som smått. 

Stort tack på förhand!

Så länge njuter jag av mina minnen från tidigare resor och hoppas på att fylla på med fler. Slänger upp det jag har här så du som ger mig tips känner att du får något i retur. Byteshandel – av bästa sort!

Nyhavn – kanske det mest obvious tipset men ingen lista på köpenhamntips utan Nyhavn, eller hur? Se vår mysiga kväll där HÄR.

Att boka en riktig frukost, dvs lunch på danska. En sådan där riktig smørrebrøfrukost med hela alltet. Gärna på våningsfat! Ställen jag rekommenderar är Café Sorgenfri, Slottskällaren hos Gitte Kik, Cafe gammeltorv, Trädgårdscaféerna vid Pile Allé, tex MG Petersens eller Hansens.

Eller ta en pølse i farten vid nån vagn på gatan. Alltid godare att äta korv med brödet på sidan.

Köpenhamn zoo! En mycket trevlig och rolig upplevelse.

Den blå planet likaså. Det var en riktigt häftig upplevelse.

Tivoli. Inget besök i Köpenhamn utan en kväll på min favorit av nöjesfält. Inser att alla gånger vi varit där under mina bloggår så är det vintertid. Hoppas på lite somriga bilder från Tivoli denna gång.

Det finns så otroligt många härliga butiker i Köpenhamn och jag gjorde för några år sedan ett inlägg med en massa butiker listade, se den HÄR. Som ovan är från Beau Marché som har både butik och bar. Listan har 4 år på nacken – vad saknas???

Ja det var lite av det jag hade. har du utflyktstips? Restauranger jag inte får missa? Butiker, museum, parker, promenader mm som jag utforska??? Snälla tipsa mig!!!

Halloj fredag. Eller är det som en ledig söndag då det var röd dag igår och onsdagen blev som en fredag??? Eller är det en helt vanlig dag? Oavsett kanske det kan passa med lite inspiration till just nu?!

Då kör jag en fredagslåda med lite av det där som jag tycker kan passa för just nu. Saker att laga, smaka, göra, uppleva och testa. Ja men du vet – jag har ju kört ett gäng fredagslådor nu så det kanske är inkört? Här kommer det jag just nu vill plocka fram ur mitt arkiv som absolut är passande men kanske har några år på nacken. Häng på, det blir kul!

Kandera syrenblommor

Om du bor i Mellansverige och söderut så tror jag du märkt att det doftar syren nu. Det är verkligen en blomstertid som kommer och mångas favorit håller på att slå ut om den inte redan gjort det.

Buketter i massor kommer jag ta men jag vill tipsa om att göra något mer. Att göra saft men kanske ännu mer att kandera blommorna, läs HÄR. Att ha på kakor och efterrätter.

Ett kul, vackert och gott pyssel precis just nu!

Ta med dig Erik hem!

Det är härligt hur grönsaksstånden skiftar efter säsong och nu finns den gröna erik i hyllorna. Har du sett dem? Har du testat en Erik? Läs mer HÄR så förstår du.

Gör egen färskost

Långhelg kan betyda möjligheter att göra något utöver det vanliga till frukost. Och att göra egen färskost är en sådan sak för det kräver sitt dygn ändå. Men det är det värt! Läs HÄR.

Baka eget korvbröd

Jag har statistik att se på hur bloggen besöks och en sak som är rolig att se är hur vissa inlägg som inte varit aktiva under hela året plötsligt dyker upp igen. Att det googlas på ett ord, ett recept eller företeelse och sökaren hamnar hos mig. Att baka eget korvbröd har senaste veckan varit väldigt besökt, se HÄR.

Inte ett dugg förvånande då det nu planerats för helg med utflykter kan jag tro. Samt att det funnits tid kanske?

Gör beständiga pappersblommor

På söndag är det mors dag! Ge kära mamma en bukett med beständiga blommor för evig moderskärlek! Se steg-för-steg HÄR.

Tårta till mamma

Men så klart ska mamman få en tårta! (Eller att du gör en till dig själv) Min favorittårta numer är min citrontårta. Se recept HÄR. Krämig, gräddig men samtidigt väldigt fräsch.

Frågesport och quiz

Jag är ett stort fan av frågesport av alla de slag. Nutidsfrågor för att ha koll på nuet, musikquiz för det sätter igång minnet rejält och sedan alla former av klassisk frågesport a la Trivial Pursuit går jag igång på. Nu när det är långhelg kanske man samlat släkt eller vänner? En musikquiz på temat film och tv-serier brukar passa många. Kolla in min HÄR. Men sök annars på frågesport och quiz på både Google och Spotify så lär du få många träffar.

Ja det var det hela för denna gång. Om du har några tankar, önskningar eller tips så tar jag gärna emot en kommentar. Det är alltid så kul att få höra ifrån er som läser.

Ja men nu kommer ännu ett loppistips. Jag har förstått att de är uppskattade. Att jag tipsar om saker att leta på loppis som är användbara, klassisk i designen och prisvärda.

Nu när det är långhelg och kanske ostbrickan åker fram så vill jag tipsa om att kolla upp ostknivar nästa gång du är på loppis, i välgörenhetsbutiker eller second hand. Du vet de där små vassa knivarna som ofta har en topp med tveudd.

När jag tidigare i år var i Skåne åkte vi på en loppistur och där fann jag ett gäng fina knivar för 5-10 kr styck. Riktigt bra knivar och snyggt patinerade. Passar så bra till den där bistrostilen som nu är så poppis (som jag själv äter upp med hull å hår!). Och vill man ha dem som fuktknivar, så går de ju även bra till det. Kanske vissa kanske till och med skulle klassa dessa som just det?

Det som också är bra med priset är att man ju behöver flera knivar vid en fullmatad ostbricka, right?! Varje ost får sin egna kniv.

Kanske man till och med ska samla på sig ännu fler så att jag tar det ännu längre så att alla gäster som ska mumsa ost får varsin?

Bonus: snyggare ostskivor med vågor, ha ha.

Fler tips på användbara och snygga saker att leta efter på loppis:

• De klassiska soppskålarna med lejonhuvuden
• Formpressade skålar i vitt porslin.
• Små glasfat för de behövs alltid.
• Servettringar för det gör vardagen vacker.

Finns det något du letar efter?

Smarta knivar också. Älskar den lilla “gaffeln” på toppen. hjälpsam liten sak.

Något jag känner sådan glädje av och gör mig rörd är när jag får höra att det jag gör och inspirerar till i mina kanaler är som vardagslyx. Att jag visar på enkla guldkanter.

När jag nu flera gånger, från helt oberoende av varandra, fått höra just detta så kanske jag ska våga tro på det? Så ofta när jag får höra något snällt så kan jag inte ta in det. Men nu vill jag faktiskt göra det för just detta är en sådan sak jag verkligen verkligen brinner för. Hur kan man få en middag en tisdag att bli lite extra? Kan man duka på ett enkelt sätt men ändå ge känslan av lite mer? Kan man pyssla något litet och enkelt men att det ändå blir snyggt och användbart? Ja lite sådant önskar jag dela med mig av och av vad jag förstått så verkar budskapet gå fram.

Jag lyssnade på Billgren & Wood när de listade sina guldkanter, vardagslyx och de avslutade med att fråga vad andra hade för tips. Vad vi som lyssnade hade för knep för att sätta guldkant på vardagen.

Mycket av det de hade nämnt kunde jag skriva under på men en sak jag skulle vilja addera är att fira. Det finns ju alltid något att fira kan jag tycka. Barnen kanske hade något i skolan som gått bra, gjort mål på fotbollsplanen på rasten, lyckades klara något de tyckt varit svårt, vi vuxna kan ha liknande men sedan så finns det ju “verkliga” saker att fira. Födelsedagar så klart men de duggar inte alltid så tätt om man inte är en megafamilj eller har tre busslaster av bästisar.

Men alla dessa temadagar är ju helt klart satta för att få den grå vardagen att bli lite roligare. När dottern påpekar att det är chokladbollens dag här om veckan så blev ju den kvällen mycket roligare.

Jag vill slå ett slag för namnsdagar. I min familj var namnsdagar mycket viktigt. Det var uppvaktning på sängen med frukostbricka. Alltid något bakverk på kvällen för att fira namnet. Som en födelsedag-light typ. Nu var min pappa en riktig sockerråtta och han hade ofta med sig en stor kartong hem från det konditori han passerade på vägen hem från jobbet. Vi var 6 i familjen så det var många vaniljhjärtan, mazariner, biskvier, semlor och prinsessbakelser han fick med hem.

Jag känner att jag vill föra hans arv vidare med detta. Vi har absolut firat namnsdagar i min lilla familj då maken också älskar att fira men kanske att det typ tagits en glass från frysen. Att köpa ett bakverk från konditori känns riktigt extra lyxigt. Sånt som då en tisdag absolut blir roligare av.

Firar du namnsdagar? Känns inte som så många gör det.

Så här om dagen hade sonen namnsdag och med från stan fick jag med mig en kartong med blåa presentband. Inte så stor och inte en bakelse var för detta var en av de där dagarna inget av barnen var hemma samtidigt pga träningar men ändå.

Namnsdagsbakelse på väg mot funkishuset

En lite papplåda från konditoriet fick följa med genom stadens gator, först tunnelbanan och sedan på bussen för att avsluta med en promenad i villaförorten.

Snipp snipp och bakelserna tittade ut. Vips var det guldkant och “grattis på namnsdagen älskade son!” en vanlig tisdag.

Det finns alltid något att fira

Och vad kan du fira idag då? Lön är ett bra förslag. Känner du nån Urban så har du bakelser att fixa. Men mest helt självklart att fira är ju att det faktiskt är en helgdag på riktigt – det är ju Kristi himmelsfärds afton idag. Om du inte vet varför det är en helgdag enligt kyrkan kan du läsa HÄR.

Men om vi kollar på temadagar så har vi ytterligare några “viktiga” saker att fira idag. Internationella nörddagen, Handduksdagen och Internationella sköldkörteldagen.  Det är bara att vraka och välja ju!

Jag fick en kommentar med en önskan om att jag skulle berätta om vår trädgård just nu.

“Kan inte du skriva ett inlägg om årets trädgård och planteringar. Behöver inspiration till våran och jag blir helt ärligt så stressad när jag ser allas 1000 projekt i sina trädgårdar att jag inte riktigt vet vart jag ska börja…
Du verkar lägga ribban lite lagom som jag själv önskar men de är lätt att spinna iväg i huvudet känner jag.
Tack för en jättehärlig blogg!
Kram J“

Först vill jag tacka så in i bomben för kommentaren och med det ge ett utrymme för oss som älskar vår trädgård men inte är helt bekväma och kunniga att göra så mycket med den. Det är så mycket nu i alla flöden med proffs och amatörer som är superduperduktiga och generösa med att ge inspiration. Men jag håller med ovan – ribban är rätt hög. Verkar ju nästan vara ett heltidsjobb att ta hand om alla planteringar och odlingar.

Jag ska nu försöka svara och berätta hur jag tänker och hur det ser ut i detta nu. Kanske detta ger fler frågor än svar, ha ha, men då får du skriva kommentar och jag ska försöka ge bättre svar. Och btw: älskar att få kommentarer och önskningar om inlägg, hint hint 😉

Vad jag gör & vad händer i min trädgård?

Okej jag ska börja med det uppenbara: jag försöker göra så lite som möjligt. Så här tänker jag – jag älskar vår trädgård och vill VARA i den men GÖRA minimalt med saker. Samtidigt så önskar jag ju inte ha en igenvuxen allmänning med snår och ogräs. Nä, det ska vara en härlig öppen trädgård med plats för många. Efter nu 9 år i huset så är det exakt det jag och maken har kommit fram till: en trädgård att ha lediga stunder i, öppna upp till vänner att hänga med och ha som ett vardagsrum under sommarhalvåret.

Jag satsar på gamla krukor, zinkhinkar, stenfat att ha vatten i till katter och fåglar, ställer fram den vävda korgen för kottar, ogräs och annat för att också “inreda med”. Sånt som jag tycker sätter stämningen minst lika mycket som det som odlas.

I trädgården finns det en anlagd stenplats från husets födelse 1940 där tidigare ägare hade sin matplats men vi har en soffa där för skönt häng, vila och mys. Det är denna plats som jag önskar rama in och göra så mysig som möjligt. Och när jag då samlar mina, få, planteringar och odlingar där så är det lätt att sköta om dem.

Sedan så är jag också den som helst planterar och sår i krukor och lådor. Att ha rabatter som behöver rensas är jag inte riktigt pigg på just nu.

Denna trappa fick jag ta över när brorsan med familj flyttade från hus till lägenhet. Gillar hur den slits.

Men nu kan vi ju inte låta bli att säga att den stora grejen i trädgården är den 82-åriga syrenhäcken. Den är nu på vippen att slå ut helt och hållet och när jag gick runt och tog bilder så var doftväggen helt makalös. Behövs ju inte så mycket mer än den kan man tycka.

Vad jag dock odlar och har sått har en röd tråd – allt är ätligt. Det är min funkis-själ som helt anammat det här med funktionell odling.

Jag försådde blomkrasse och de har nu fått flytta till stora krukor och ut. Blomsterkrasse är vackert och enkelt att sköta samt att blommorna är ätliga. Two in one!

Jag köpte en låda med uppdrivna mangoldfrön och de har jag planterat i mina lådor ihop med krasse, luktärt och jordgubbar. Mangold blir så otroligt vackra. Som skönheter utan att vara blommor.

Jordgubbar – där har jag stora förhoppningar. Köpte små plantor av olika sorter som då ska ge bär vid olika tidpunkter under säsongen.

Luktärt ska det bli intressant att se om jag kan hålla vid liv. Risken är att de kommer dö hårt när vi är på semester och husvakten kanske inte kommer vara så pigg på att vattna. Men jag kan ju alltid testa tänker jag.

Tomater. Nu gör jag ett nytt försök med dessa godingar. Vet inte varför men jag har inte fått det att funka så jättebra tidigare men nu är de placerade där det är sol hela dagen.

Jag skrev om hur jag gjort bi-stro till de små viktiga bina. Fyra krukor med ätliga blomster av blandad sort är utplacerade lite här och var.

Den lilla bi-stron är på gång.

Vår köksträdgård (som jag visade lite av hur jag gjorde den HÄR) verkar i år må väldigt bra. Den är redan välbesökt av oss och fått ge bra med kryddor. Så ljuvligt att gå ut och klippa mig ett knippe oregano.

Och rabarberpaj har också redan bakats. Tack snälla lilla trädgård för skörd.

Den rabatt som finns är den som går längs huset och skapad av förra husägaren. Den var superfin och ambitiös. Jag har sakta men säkert förstört den, ha ha. Nä men tyvärr. Den kräver en del och när första sommaren i huset var var jag gravid med tredje barnet. Sen var det småbarnskaos och nu när jag har tid – då är den förstörd.

Mycket fint i den som kämpar. Som daggkåpa, höstanemon, förgätmigej, doftmynta mm.

Narcisser och gulkrage är jag däremot skyldig till. Båda två var gåvor som jag helt sonika bara tryckte ner. Gulkragen är från mamma som har som en ringmur runt sitt hus av dessa. Narcisserna fick jag på ett event av Victoria Skoglund som driver Zetas trädgårdar. “Narcisser kan man inte misslyckas med” så hon. Hon har rätt. Samt att rådjuren verkar inte gilla dem. Bra och bra!

Det jag dock skulle kunna lägga både tid och pengar på är att få ordning på själva gräsmattan. Så många mirakelkurer och annat jag gjort men inget funkar. Vi bor på en tomt med mycket berghällar så jordmånen är inte djup och det ger att gräset inte gror så bra. När jag krattar kottar tex kan hela tovor av gräs följa med. Det är lite av en stäppöken på vissa ställen. Fläckvis halka typ. Så tråkigt!!! Det är det sämsta med vår trädgård.

Sedan är vårt långbord den plats vi snart hoppas använda dagligen. Bordet står där det står. Tungt och stadigt. Redo att ta emot oss. Som jag längtar som allra mest efter det: att ta emot massa vänner i vår trädgård. Samlas många i det gröna, känna sommaren, grilla, äta, stanna ute i den ljumma natten, se mörkret falla och sedan se ljuset igen.

Ja det var ett megalångt inlägg på en kul fråga. Och liksom kul för mig att dokumentera där jag och vi just nu är med vår trädgård.

Fler frågor??? Hit me!

Vad är en klassisk smulpaj? Det finns nog lika många recept som det finns kök i Sverige. Nä nu överdriver jag men det roliga är att många frågar efter recept på klassisk smuldeg. Och när man nu säger “klassisk” så är ju också det en smaksak kan jag tycka. Vissa vill ha den degig och seg – andra vill ha den knäckig. Tror allt hänger mycket på vad man växt upp med, det som man har för referens är väl den man fick hemifrån va?

Jag visade när lillkillen bakade en paj helt själv på Instagram och då kom det frågor om jag kunde dela med mig av receptet. “Det har väl alla redan?” tänkte jag men så fel jag hade. Och sedan så vill ju väldigt många leta sig vidare och testa nya. Så med denna långa utläggning kommer mitt recept här.

Klassisk smulpaj – recept på enklaste vanligaste sätt

Ingredienser:
2 dl havregryn
1,5 dl vetemjöl
1 dl socker
0,5 tsk salt
150 g rumsvarmt smör
1 msk ljus sirap

500 g bär, frukt

Gör så här: Sätt ugnen på 225°. Mät upp och häll i alla torra ingredienser i en bunke och klicka i det rumsvarma smöret. Nyp ihop smör med den torra blandningen och sedan knåda ihop till en deg.

Lägg bär och/eller frukt i en ugnsfast form med låg kant. Nyp loss bitar från degen och “strössla” jämn över hela ytan. Ringla sedan ljus sirap över allt.

Grädda på galler mitt i ugnen i 10-15 minuter, tills smuldegen fått gyllene färg.

Servera ljummen med vaniljglass, vaniljsås och/eller grädde.

Varför sirap? För att det ger ett extra schvung och knäckighet.

Denna paj var med 60% rabarber från trädgården och 40% hallon från frysen. Så man kan alltså blanda vilken och vilka bär och frukter så en smulpajsdeg som passar allt alltså.

Mycket nöjd liten bagare.

En vecka senare gjorde jag en blåbärspaj med blåbär från frysen. Med frusna bär blir det genast vattnigt vilket lätt fixas av att man strör några teskedar potatismjöl över bären först och blandar. Det drar åt sig fukten under gräddningen.

Förslag på fler söta pajer:

• Knäckig rabarberpaj med extra tjockt lager toscatäcke
• Snabba raberpajen i smördeg
• Kladdkaka med rabarberpaj ovanpå
• Riktigt riklig päronpaj
• Dansk äppelpaj med lock

Halloj i söndagen. Det blev lite tyst här för jag blev lite tömd på energi i veckan. Ett väldigt utdraget problem i köket är nu, förhoppningsvis, på sluttampen. Men det är väl kanske just när det är på väg att bli åtgärdat som det största och jobbigaste sker. Som när ett sår under ett plåster läks måste den slutgiltiga biten vara att rycka av plåstret med kraftig smärta som resultat.

I maj 2021 dog vår diskmaskin. Av det där märket som i all reklam säger att de minsann bara säljer vitvaror med livstidsanvändning (morr). Det var ju jobbigt utifrån att det blev en oönskad stor utgift och att det skedde exakt samtidigt som maken fyllde 50 och vi skulle ha trädgårdsfester i dagarna två.  Och att jag var mitt uppe i den mest hektiska perioden av produktionen och fotograferingen av min julbok. Samt att vi hade fönsterrenovering så alla fönster var täckta av presenningar. Men men, värre saker har skett och det var ju bara att försöka ha engångsprodukter och hjälpsamma familjemedlemmar och gäster så gott det gick.

Ny diskmaskin köptes, installerades och allt kändes enklare. Ett tag…

Efter höstlovet står jag vid diskbänken och tycker att plankorna i golvet har buktat sig. Golvet är breda plankor och de brukar röra på sig utifrån årstider och luftfuktighet så det är inte ovanligt. MEN, nu var det väldigt kraftigt vad plankorna böjt sig och svällt.

Maken klättrade in under diskbänken och möttes av en liten sjö. Det var fullt av vatten bakom. Diskmaskinen fick omedelbart stängas av och vattenlåset dras åt, stängas.

Ett samtal till försäkringsbolaget och en inspektör kom hit. Han skulle lämna rapport följande dag och sedan skulle processen starta. Kanske att vi kan få fungerande diskmaskin till jul?

Veckorna gick och jag började undra vad som var på gång. Att handdiska för fem i familjen varav dessutom två av oss jobbade hemifrån var drygt. Efter lång telefonkö kom jag fram till försäkringsbolaget och de hade inte fått in nån rapport! Så vi hade alltså stått still i 3 veckor. Att få igång diskmaskinen till jul och nyår kunde vi glömma.

Sedan hände absolut ingenting. Jag och maken har tjatat, mejlat, ringt och påmint. Alltså!!! Jag är så trött på hur försäkringsbolag hanterar sånt här. Vårt ärende hamnade hos en massa olika instanser och vi fick inte använda maskinen som sagt.

Nu, 7 månader efter första kontakt så sätts processen igång (!) med att kolla vad som hänt och hur det ska repareras. Sinnessjukt lång tid.

Vi har nu fått en mängd bra hantverkare som gör en massa olika saker och det är nu alltså tomt under diskbänken, golvet bortplockat, isoleringen mellan lagret ner till källaren borta och taket underifrån, i tvättstugan är borta det med. I morgon eller på tisdag får vi höra domen. Ska det torka 2 eller 16 veckor? Det är det spann vi fått.

Jag fullkomligt går i bitar. Ska vi ha hål i köket i 16 veckor???? Precis som förra året har jag ett stort jobb där köket kommer användas jättemycket. Diska för hand hela sommaren? Jag hoppas innerligt att de 7 månader allt stått still ska ha varit torkning nog och att det endast är 2 veckor vi ska ha detta hål.

Lång utläggning för att jag inte känt mig så inspirerande och haft något vettigt att dela med mig av. Nu sitter jag här vid skärmen och solen lyser utanför söndagsfönstret. Känner mig lite hoppfull och tilltro till de bra hantverkare som kommit. Jag ska og försöka hosta upp mig och komma igen med roligare inlägg framöver än detta.

Ja ja. En massa jämmer från mig. Nu är det slut på det. Önskar dig en härlig fortsatt söndag och om du har en fungerande diskmaskin – ge den lite extra kärlek idag.

På lördag är det Världsbidagen, World Bee Day – en dag som ska uppmärksamma det viktiga jobb vår små bin och pollinatörer gör. Utan dem så kan ingenting ge skörd vilket ju då inte ger någon mat till oss. Det är sådant där som jag för bara några år sedan inte alls hade koll på. Så klart visste jag och många av oss hur det hela går till men nog inte vidden av det hela. Välklippta trädgårdar, igenväxta ängar och färre blomsterängar ger matbrist för de små.

Vad kan man göra för att hjälpa bina? jo om du har möjlighet till trädgård, balkong, uteplats eller ett fönsterbleck så finns det något du enkelt och litet kan göra: Odla en bi-stro. En restaurang för bin och pollinatörer. Blommor som ger mat. Eller låt oss kalla det Bee stro om man vill vara internationell.

Gör en stor plantering som en blomsteräng, så i odlingslådor, krukor eller balkonglådor. Allt kan hjälpa. Det finns färdigblandade fröpåsar i blomsterhandeln med blommor som är bra mat för bin.

Jag har nu sått olika sorters ängsblommor i många krukor att ställa i trädgården.

Hjälpa bina. Öppna upp en bi-stro!

Andra saker som kan hjälpa är:

1. Om du har en trädgård, låt en del av den växa vilt.

2. Klipp inte gräset för ofta och ta bort det klippta gräset omedelbart.

3. Plantera vildblommor och blommande växter i trädgården eller i balkonglådorna.

4. Plantera gärna en blandning av bi-vänliga blommor och växter som blommar vid olika tidpunkter på året, så att det regelbundet finns mat till bin i din trädgård. Olika typer av växter lockar också olika typer av bin. Bin är särskilt förtjusta i växter som krokus, fruktträd, bärbuskar, lavendel, salvia, ljung och maskrosor.

5. Använd inte bekämpningsmedel eftersom de är skadliga för bin och andra pollinatörer.

6. Beskär endast om det behövs och skjut upp häckklippningen till efter blomning.

7. Många bin häckar i vissna stjälkar och i mellanrummen mellan stenar, så gör små fina stenhögar och lämna kvar lite vissna växter i halvskugga.

8. Vissa bin övervintrar i jorden, så lämna områden med bar jord där bin kan bygga bon.

9. Bygg ett ”bi-hotell”.

10. Ge bin en plats att släcka sin törst på sommaren – sätt ut ett fat med vatten och lägg några stenar för att förhindra att de drunknar.

Listan här har Fiskars tagit fram.

Att sedan denna lilla bi-stro är vacker gör ju det hela ännu bättre.

Nu hoppas jag på många blomsterängar, eller små blomsteröar, runt om i min trädgård.

Jag har aldrig skrivit om mitt matbord tror jag. Inte för att det är något speciellt med det, ingen har frågat om det och det är ju liksom inget som behöver fylla ett helt blogginlägg om men nu har jag kommit på mig själv att göra något som aldrig har hänt. Jo, det slog mig här om veckan att jag gör något nytt. Jag är naken.

Eller inte jag – utan mina dukningar är på ett naket bord. Och det är första gången det sker. Som sagt, inget revolutionerande i sig men för mig är detta lite av en chock. Matbordet har ALLTID duk. Att nu endast ha bordstabletter känns… busigt? Jättekonstigt ordval men lite så känns det. Utöver då nakenheten.

Ska jag berätta historien om bordet i alla fall? Okej du har inget val för här kommer det, lite kul är det:

Jag bodde i en helt underbar lägenhet på Kungsholmen. En liten tvåa där köksväggen till hälften var borta så vardagsrummet hade stor öppning man kunde gå in i köket via. Det möjliggjorde att ett matbord kunde vecklas ut och bli långt, sträcka sig in i köksdelen. Jag började leta efter ett matbord som i sin grundform passade endast mig men vid fest och middagar kunde rymma många gäster. Jag ville ha ett mörkt bord. Helst så mörkt det bara gick utan att bli helt svart och att träets ådringar skulle synas. Visa att det var av naturmaterial.

Jag letade och sökte efter det perfekta bordet och det var inte lätt. Jag levde utan bord för hellre det än att ha “fel” bord. Tror jag kollade vartenda möbelvaruhus, inredningskedja, auktionssajter, Tradera, Blocket ja rubbet, utan att hitta mitt bord!

Jag klev tillslut in på Malmstensbutiken för jag tänkte att nu känner jag så starkt för detta med bord att jag faktiskt kan tänka mig lägga en rejäl summa på det. Och ja, där hittade jag BORDET. Två inläggsskivor gör att man kan sitta 14 pers men i sin grundform är det nätt och rätt för en person. Hur bra som helst.

Bara en sak: bordet fanns i så fula färger, tyckte jag. Jag ville inte ha ett bord där man inte såg träet, att det inte fick vara hellackat. Då sa personalen att de trodde jag kunde få det betsat om jag ville. De skulle kunna skicka lite prover till mig. Detta var något de aldrig gjort men trodde att det skulle kunna gå.

Ett paket med olika betsningar landade hemma hos mig och jag bestämde mig. Detta bord med en av de nya, unika färgerna. Wow, jag hade hittat mitt bord och det är helt unikt. Ingen jag kände hade ett bord från Malmsten och ingen i hela världen hade denna betsning, jag kände mig vuxen och unik.

Döm om min förvåning när jag är på middag hemma hos mina föräldrar någon vecka efter. Med min bordinsöade hjärna kollade jag på riktigt in deras matbord, som alltid haft duk på sig, och vad ser jag??? Samma Malmstens-bord!!! Jag har alltså i hela mitt liv levt med ett bord jag inte visste om var det jag sökte efter. Nu är det bordet i valnöt eller något lite rött träslag så det var inte exakt det jag sökte efter men kan det vara så att jag undermedvetet letat efter “mitt” bord som jag kände igen från det trygga föräldrahemmet??? Orkar inte analysera mer än så men ändå…

Jag är efter många många år ännu så innerligt förtjust i mitt bord. Jag är så glad att jag faktiskt letade efter THE bord. Och så många middagar jag haft runt det, så många trånga tillställningar där folk fått klämma sig ned, se familjen växa runt det, barnkalas med kladd, stärkta dukar och linneservetter och vardagens fiskpinnar. Allt runt detta bord. Och jag hoppas det ska finnas länge hos oss.

Helgen började ju med makens födelsedag på fredagen men då lördagen fylldes av Eurovison så var jag på söndagskvällen helt knäpp. Jag hade ju liksom redan glömt den fina fredagen vi hade för världens bäste karl. Ibland är en helg liksom för rolig, ha ha.

Vi har börjat med att inte ha frukost på sängen för oss vuxna när det är födelsedagar utan man väcks med sång, hurrarop och fanfarer men sen så är hela frukosten vid bordet. Lite enklare så samt att man (läs jag) får möjlighet att göra härligt frukostbord.

Önskemålet från födelsedagsbarnet var en frukost med yoghurt, bär, nötter, honung och mackor. Lite lyxigare än en vardagsfrulle men inte jätteavancerad. Det är det man hinner skulle jag säga när skola och jobb ska börja bara minuter efter.

Och med det blev det endast en present som öppnades till frukosten. Det blev barnens gemensamma present. Jag är imponerad över hur barnen bestämde tillsamman att de ville ge en gemensam present istället för tre olika. De börjar bli stora de där små trollen.

Sedan förlöpte en helt vanlig dag. Maken hade möten både i stan och hemma men vi hann inte ens äta lyúnch ihop då det var massa som skulle göras “innan helgen” som allt ska. Varje vecka.

Sedan kom min mamma och vi skålade för födelsedagsbarnet och skålade även in fredagen.

Vad var det barnen då ville ge sin pappa? Jo en airfryer. Något den otroligt duktige matlagaren som han är inte äger. Sedan att barnen är galet förtjusta i pommes kanske också bidrog till idéen??!

Och kvällen till ära fick den invigas.

Mamma verkar helt chockad över mängden mat, ha ha.

Mannen, kvällssolen, grillen och den snart helt gröna väggen.

Och där var grillsäsongen startad.

“Är maten klar snart?” sa den ivrige lille gynnaren.

Ja det är den.

Pommesen fick godkänt av alla. Kanske att potatisstavarna var lite för tjocka. Övning ger färdighet.

Sedan var det mer presentöppning. Jag gav flera presenter av olika slag men inga avancerade saker. Mest sådana där saker som han saknat. Som ett ordentligt durkslag, ha ha. Jag är lite för praktisk av mig kanske. Men en väldigt söt näsduk att ha i kavajfickan som jag hittat i en second hand-butik. Riktigt vintage med ett broderat M som i maken 😉

Tårtan var köpetårta och med bären från frukosten blev det perfekt.

Sedan så mös vi alla i tv-soffan till midnatt. Ett dygn av födelsedag var över. En lagom liten-stor födelsedag.

Att Ukraina vann i lördagens Eurovision var ingen överraskning. Kanske inte den bästa låten men helt klart den rätta vinnaren i år. Att ett väldigt sårat land får en hel kontinents stöd är en stor handling. Musik är stort. Musik förenar.

Vår kväll i vår skyddade lilla hörna av världen hade vi en härlig kväll med kära vänner, goda smaker och massa skoj. Som jag berättat (tjatat?) om så har vi en europeisk buffé vid denna musikfest. Alla som är med väljer ett land och tar med sig en rätt vilket ger ett europeiskt knytkalas. Och jösses vilken jätterolig buffé det blev!

Jag väljer, som alltid, Grekland då jag dels älskar Grekland, grekisk mat men jag plockar väl främst upp, lite krystat, det grekiska jag har i och med att mitt namn är greksikt. I övrigt finns tyvärr inga grekiska kopplingar.

Dukade enkelt för 12 runt bordet. Alla fick var sin nationsflagga och skrev placeringslista så alla fick leta upp sin flagga. Det gav alla barn lite av en geografilektion. “Hur ser Österrikes flagga ut nu då???” och “Hurra jag blev Belgien – jag älskar pommes!”

The fejs of peppen!

Maken valde Frankrike och var smart att göra snittar så han fick stå för förrätten, ståendes i köket när alla lagade sina rätter. Och du ser va??? Jag satte färgade gummiband runt glasfoten på glasen. Något covid fört med sig är att ha kolla på sina grejer.

Ostkex med brillat savarin och funnit skivad jordgubbe samt smörstekt baguette, anklever, päronmarmelad, tunt skivat päron samt riven hasselnöt.

Här är Sveriges bidrag – underbar silltallrik med allt gott man vill ha samt brynt smör! Serverat med Norrlands Ljus och snaps.

Barnen fick allihop vara Italien och göra en massa pizzor. Både gott, kul och bra aktivitet så barnen också känner sig delaktiga. En kväll och middag för och av alla.

Och väldigt kul att se hur samarbetet är. Göra tillsammans eller göra varsina hörnor? Blev båda delar.

Spanien i en panna! Paella. Nu önskar jag att jag kunde lägga på ett doftfilter här. Magiskt gott av saffran, stekt kyckling, kryddig korv och hav från musslor och räkor. Allt på en och samma gång.

Och sedan helt fantastiska hemmagjorda polska piroger. Oj så otroligt goda!!! Serverade med smetana och stekt lök.

Dryck från öst, syd, norr och väst.

Jag har nog aldrig sett en sådan otroligt knasig buffé men så otroligt kul. Och som äldste sonen sa: “Tzatziki funkar ju precis till allting” samtidigt som han bredde en stor klick på en bit pizza. Han har rätt. Men kanske att sill och tzatziki är att dra det liiiiite långt?

Och att bordet blev vackert kanske jag inte behöver poängtera? Eller nu gjorde jag ju det!

Pizzadelen till höger: “Det där inte pizza med ost. Det är ost med pizza!” sa en av kreatörerna. Beredd att hålla med.

Skål, jamas, saluti, a votre santé, cheers…

Och sen var det då dags att bänka sig i källaren vid tv.n. Och jag tycker fortfarande att denna låt är den bästa Eurovisionlåten, ha ha.

Vårt tv-rum. Trångt och stökigt. Alldeles perfekt.

Åh vad bra Cornelia var. Alldeles perfekt framförande.

Sedan åkte discolampan fram och det blev dans i vardagsrummet. Kl 02.45 släckte jag sänglampan mycket nöjd med kvällen, träningsvärken i dansbenen och att disken var diskad.

Tack kära vänner för att ni var med och bidrog till en helt fantastisk kväll!

En fransk sallad? Vad är det??? Ja kanske någon skulle säga Sallad Niçoise eller kanske en klassisk musselsallad. Jag har ingen aning men jag vet att jag ville göra en då jag ju blivit en nyfrälst frankofil efter vår Frankrikeresa i påskas.

Barnen har alltid frågat: vilken är din favoriträtt? Om du bara får äta en rätt resten av ditt liv vad är det då? och mitt svar har alltid varit grekisk sallad. Varför? Jo för att den ju innehåller allt skulle jag säga. Det är en enkelhet i den men med så goda starka smaker som passar så bra ihop. Hur jag vill ha den kan du läsa HÄR.

Men om jag tar beståndsdelarna från den grekiska salladen och helt sonika byter ut delarna mot mer “franska” komponenter, hur blir det då? Så gick mina tankar när jag var i matbutiken och skulle köpa ingredienser och jag måste säga att jag är SUPERDUPERNÖJD. Det blev en jättegod sallad och i mitt tycke fransk men så klart är jag ju lite av en improvisatör här så bli inte arg om du är fransk i blodet.

Helenas franska sallad

Ja, och nu är ju då denna sallad lite så där på en höft och skapad för en på tallrik. Så några exakta mått har jag inte.

Ingredienser:
Endiv
Machesallad
Zuccini
Bladselleri
Fänkål
Grön sparris
Inlagd kronärtskocka
Rouqefort eller annan mögelost
Rädisor
Vårlök

Gör så här: Skölj, skala, ansa och skär alla grönsaker. Lägg ut 5 endiv blad över en tallrik. Strössla machesallad över. Lägg tunt skurna fänkåls skivor över, halvmåneformade zucchini skivor samt bitar av grön sparris. Skär kronärtskockshjärtan i klyftor och placera ut, likadant med hela rädisor. Skär osten i bitar och strössla över allt. Avsluta med tunna skivor vårlök.

Precis innan servering hälls fransk vinägrett över. Se recept HÄR.

Tror det kommer bli en och annan fransk sallad i sommar faktiskt.

Vill du ha fler tips på sallader?
• Caprese med tomat, mozzarella och basilika
• sallad med kallrökt lax och avokado serverad i blad
• tomat- och halloumisallad – både varm och kall
• sommarsallad till grillat med jordgubbar och avokado
• Äkta grekisk sallad – ja som sagt…
• Retro – räksallad
• Brödsallad – bra restmat

Om du följt mig vet du att jag gillar att gå på loppis, (egen kategori HÄR) leta på second hand och gå i välgörenhetsbutiker så som Myrorna, Stockholms Stadsmission, Läkarmissionen, Erikshjälpen mfl. När jag är i stan och går på möten eller har ärenden så tar jag som oftast en omväg för att slinka in i någon av ovan nämnda butiker. Nu mer är det inte för att köpa mer, jaga fler saker utan snarare för att komplettera. Jag har fem underbara antika champagneglas – det hade varit härligt med ett sjätte, som exempel.

Sedan finns det saker jag har på önskelistan som alltid ligger i bakhuvudet och jag hoppas att jag ska finna men det är så sällan det sker. Men hallå! Nu gjorde det ju det.

Jag har i över två år önskat en pepparkvarn i silver för det är ju så himlans snyggt att ha på det dukade bordet. Den där restauranglooken jag gillar. Nu kostar en sådan 2000 kr så det har inte känts aktuellt med den ny. Men kanske en second hand eller loppis???

Lyckan. Och i sin förpackning dessutom. 199 kr. Det får man väl säga var ett kap???

Och sen, när jag gick för rekvisita koll så hittade jag den nya. Som sagt, väldans dyr.

Med putsning så var den som ny. Ok, kanske inte var den bästa kvarnen men ut kommer malen peppar och det är väl det enda man kan begära av en pepparkvarn????  Även om det är en liten mängd, ha ha. I köket har vi Rolls Roysen av kvarnar som vi fick i bröllopsgåva. En får duga.

Hej fredag och snart helg. Förra veckan blev det ingen fredagslåda men nu så, nu blir det av och den är fylld med saker för JUST NU som jag vill tipsa om. Arkivet är stort, djupt och fyllt så det är så synd om de där tipsen och inläggen som ingen ser. Jag lyfter fram det som jag vet fortfarande kan inspirera och kännas aktuella.

Så, vad kan lådan vecka innehålla då? Jo sörru…

Europeisk musik- och matfest

Det går ju inte att inte prata om den stora musiktävlingen imorgon. Eurovison går äntligen av stapeln. Som familjen Lyth har längtat efter detta. Och vi har bjudit in kära vänner på knytis för att äta gott och sedan titta på denna europeiska musikfest.

Du ska titta HÄR så kan du också göra ett europeiskt knytkalas med mat från hela vår kontinent. Det blir den roligaste matbuffeen du kan tänka dig. Jag ser fram emot många överraskningar.

Rabarber för hela slanten

Vad är det nu som redan kan skördas i många trädgårdar, balkongkrukor och kolonilotter? Jo det är ju rabarbern, denna efterlängtade rödgröna stjälk. När första bettet av en nybakade rabarberpaj tas för säsongen är det som att tända första ljuset i adventsljusstaken. Nu är det nära för sommarlediga dagar med barfotaliv och svalsång.

Klicka HÄR får du världens bästa och knäckigaste rabarberpaj, rabarberkräm, kakor mm.

Vi är glada i de rabarberplantor vi fick ärva från tidigare husägare men det är ju så bra att butikerna fylls med en massa rabatter för de som inte har, eller om man skördat upp sin egna dos.

Vackra viol – ät den!

Något annat som nu poppar upp ur marken här omkring är violer. De är ätliga och har en god liten smak. Jag minns när jag var liten och vi plockade dem och åt. Det var något lite busigt för det var mest kul än att man som barn tyckte det ar supergott.

Men nu är jag vuxen och använder dem på annat sätt. Testa att göra smaksatt socker av dem, pressa och ha på kakor eller bara dekorera dem på en morotskaka tex. Vad vill du göra?

Släpp allt och dra till skogs!

Vi har här hemma haft intensiva veckor. För barnen har det varit nationella prov, massa matcher, cuper med övernattning och kalas. För oss vuxna är det fullt ställ på jobb och makens jobb ska tydligen kompensera två års frånvaro av resor och konferenser så han har knappt varit hemma på flera veckor. Jag tror inte vi denna helg heller komma hinna ta en familjedag i skogen men oj vad jag längtar efter det. Behöver det. Jag får titta på gamla inlägg och hålla öppet uppe. Kanske ska ställa mig barfota här ute på allmänningen och blunda, låtsas.

Sjung om studenten

Jag kan se att det planeras studentfest nu i vårt land. Och jag vet inte om det är för att pandemin gjort att de senaste årens frånvaro av mottagningar av detta slag gör att man nu slår på stora trumman men jag har aldrig sett så mycket trafik till mina studentinlägg. Eller så är det google som fattat att de ska skicka hit alla, ha ha.

Jag har en massa tips för student- och examensmottagningar, trädgårdsfester och plockmiddagar mm. Kolla in DETTA inlägg så hoppas jag du kan få inspiration till lite av varje.

Minns det firande som var

Idag fyller maken år (tjoohooo!) och förra året var det 50-årsfirande mitt i en pandemi. Vi gjorde så gott vi kunde och det blev en magisk dag som jag nu minns med värme. Det pandemin gjorde var att vi delade upp firandet på flera dagar. Mer jobb för oss men så mycket mer tid man fick föra alla nära och kära. Det är något jag vill ta med mig.

Önskar dig nu en fin helg och kom igen nu Sverige! Nu tar vi hem Eurovison igen!

Det har varit veckor av pressvisningar senaste tiden. Jag är rätt bra på att lägga upp på stories i Instagram och sedan liksom fastna där. Bloggen var förr det givna mediet men sådan skillnad nu. Att dt där man möter i stunden ska också upp i stunden, på instagram stories. Och som du vet så älskar jag bloggen och känner alltid en skönare känsla på denna plattform. Lång utläggning för vad jag vill ha sagt – att jag har några saker som jag mött och sett senaste tiden som jag ändå vill förmedla även om det släpar lite i tiden.

Svenskt tenn New Dawn

Det var en vacker morgon och Svenskt tenn visade sin utställning New Dawn med flertalet designers involverade med nya produkter. Läs mer HÄR.

New Dawn, ny gryning, nya tider, nytt ljus. Är ju precis det vi nu letar och suktar efter.

Och när vi fick kliva in i utställningsrummet så var det en vitaminkick so slog emot mig. Vilka underbara färger och vilken härlig energi.

Visst vill man slå sig ned här? Jag bara älskar mönstren och färgerna.

Boomerang på Åhlens

En annan morgon var det också en frukostvisning. Det är så när det är visning i företagets butikslokaler – att det är visning i ottan så när butiken öppnar är visningen slut. Och ja här var det Boomerang som öppnade upp sin nya butik på sin gamla plats på Åhlens City.

Boomerang med sina klassiska kläder som ska leva med dig i en evighet. Bli din vän, så ska plaggen kännas och upplevas.

Med sin ikoniska knapp. Ett tecken på kvalitet och hållbarhet. Material som håller för användning, design som håller stilen länge.

Med mina två instagramvänner Hanna och Ulrika som just blivit med bloggar igen, kolla in dem på stubben. Kul med bloggare som blev influensers och satsade på instagram och nu är tillbaka med ett ben i bloggen igen. Heja bloggen!!!

VDn Karin Salegård visar upp det allra bästa med butiken på Åhlens. Nämligen Boomerangeffekten. Här kan du lämna in dina gamla Boomerangplagg och de säljs igen som vintage. Så bra.

Tareq Taylor gör egen köksserie

Tareq Taylor, Sveriges allra största favorit just nu som är med precis överallt har lyckats få tiden till att designa en egen serie köksprodukter. Och det har han gjort med den äran. Jag är så imponerad.

Här är det bakartiklar men serien är allt från köksslev till stekpanna. Det är banne mig rubbet han har skapat.

Det var tydligt att han brann för detta och vilka utmaningar han och teamet stått inför. Både med en pandemi som kom mitt i produktionen och att leta material som är hållbara. För det är detta som imponerar. Inget har kallats på vad det gäller materialen och tänket.

Favoriter är skärbrädorna med sned kant. Det gör att de kan ställas bredvid varann och liksom kilas ihop så du kan få en superlång skärbräda för servering. Eller kökssleven med mjuk kant så den även kan användas som slickepott. Multifunktioner – det gillas.

Men vinnaren är denna stekpanna: OnePan. Världens första helt cirkulära stekpanna. Den är skapad i återbruksmaterial, keramisk stekyta, levereras i papplåda och gammalt örngott från hotell. Men grejen är att när du som köpare känner att pannan är sliten och behöver lite uppfräschning så skickar du tillbaka den i lådan och en ny skickas till dig. Den gamla tas emot, handtag skrivas av och pannan får sig en renovering. Pannan sätts ihop igen och är som ny. För en ny ägare. Detta!!! Gillas.

Så klart gillas det även att Tareq bjöd på en massa gott. Som minisemlor. Jajamen, semlor i maj!

Pressvisning hos EK PR

Sedan var jag bjuden på en instim lunch hos EK PR där några av deras kunder fick presentera sina nyheter.

Det nya företaget Orgnzd presenterade sin nya hylla. En funktionell hylla du komponerar efter eget behov. Tänk Stringhyllan tagen till 2020-talet och inte väggfäst. Jag blev väldigt glad i denna. Så användbar, stilren och funkis!

Sedan vet jag inte märket på vasen längst upp men för mig personligen med smala fönsterbräden blev jag intresserad av den. Stor och vid men längsgående. Bra för oss som sagt med smala fönsterbräden.

Vargen och Thor presenterade sina produkter och det var en ny bekantskap för mig. Dessa fiskbensmönstrade bestick fångade mitt intresse. Och hela deras företagsfilosofi. Grundaren saknade startkapital och ställde upp i en tv-tävling på 4.an “Upp till miljonen” och vann 500 000. Där kom startkapitalet och nu är de i full gång och jag anar en succé.

Magiskt god lunch serverades från Doma av Tea Malmegård. Inte bara en magiskt vacker rätt utan även en helt enastående rätt. Så gott.

Ja det var en hel del av det jag sett. Och det är visningstider än. Det är som om pandemins kork har dragits ut och ketchupeffekten är total. Alla företag som suttit och väntat på att få lansera, visa och berätta om vad de gjort under tiden är nu ute. Kul men också mycket på en gång.

Jag är i stan, sitter och sörplar en kokhet lunchramen mellan möte och rekvisitainköp när min telefon ringer. Numret är synligt men inget jag känner igen.

“Hej det är Tomas från X-banken och jag tänkte snacka med dig om dina IPK/IPS/SUP/SOS…” eller vad det nu är han säger. “De har sjunkit rejält i värde och det är nog bra om du förflyttar dem. De är så låga nu att det är fördelaktigt med återköp. Är det något du önskar göra? För i så fall kan vi ta det nu på en gång. Om du loggar in på ditt Bank-ID så är det klart”

Alla varningsklockor ringer. Aldrig uppge några känsliga uppgifter eller logga in på distans utan att veta vem jag pratar med. Och vad är det jag har som han pratar om? IPK?

“Alltså nja, sånt här önskar jag nog göra på riktigt, på en bank” svarar jag och tänker att jag ska minsann avslöja honom. Att han snabbt ska lägga på luren och försvinna. “Ja men vad bra, och helt rätt. Vi uppmuntrar våra kunder att just inte avslöja sin bank-id över telefon. Kan vi ta möte imorgon 15.15?” svarar han och jag blir förvånad. Var han på riktigt från banken i alla fall? “Ja det funkar” svarar jag och tänker att han fortfarande är oärlig. Det var inte förrän jag faktiskt skakade hans hand morgondagen efter kl 15.17 jag trodde på honom.

Efter en timmas möte tackar jag honom. För första gången i mitt 48-åriga liv har jag förstått hur pension, sparande och fonder fungerar. Jag uttryckligen säger till honom att jag aldrig tidigare mött någon från en bank som förklarat så pedagogiskt, lugnt och sakligt som han nyss gjort. Och att den plan vi skapade fick mig så ofantligt lugn.

Jag har inte vetat om detta men i och med att jag gick ut därifrån med en rakare rygg och lättare hjärta så har jag uppenbarligen varit orolig för min pension. Det är något jag helt sopat under mattan till “sen”.

Som egenföretagare så är jag inte så jättebra på det här med den administrativa biten. Jag är kreatör och det är jag jättebra på men jag är okunnig och fobiskt rädd för siffror. Att vara företagare så ska du egentligen vara bäst på allt – både det företaget gör, producerar men även det där som driver företaget framåt, att det fortfarande kan existera, så som ekonomi.

Med hans uträkningar så kommer det inte gå åt helvete för mig. Det finns en plan.

Nu har det gått en tid sedan vårt möte och jag kan komma på mig själv med att känna att jag tillhör en klubb. Vi som liksom har utstakat en väg för oss. Jag börjar se mig själv som 70-åring och jag kan se att jag är rätt snygg. Jag har coola solglasögon, någon scarf runt huvudet som är vackert av silverfärgat hår och att dagarna känns bra, jag har utrymme. Den där bilden har aldrig någonsin tidigare dykt upp i mitt huvud. Det har väl varit nästa år på sin höjd som jag kunnat se mig själv.

Som man sår får man skörda heter det ju. Om man tar min trädgård som referens och buketten här ovan, så är merparten av blommorna i den inte min förtjänst. Det är arv från tidigare trädgårdsägare, en växt fick jag stor planta av min mamma och några lökar har jag fått som present. Jag åker räkmacka. Kanske läge att se till att det blomstrar av egen maskin nu????

Varför har jag inte gjort detta tidigare? När jag jobbade på reklambyrå så var inte pensionspeng något som fanns avtalat i en lön. Det förväntades att man skötte det själv. Att vara reklamare är/var inte så bra om man ville bli lugn pensionär om man inte tar hand om sin månadslön och placerar själv. De få pensionspengar jag fått är för de år jag jobbat extra inom kommunen. Förbannar mig själv. Men är glad för att det blev nu i alla fall. För om ett år var det ju ännu senare.

Och jag är också glad för att jag inte bara la på där i luren. Att jag är en konflikträdd person som inte bara avslutar ett telefonsamtal när det känns galet. Jag vill ju inte att den i andra änden ska tycka illa om mig. Vid avslutandet av vårt möte uppmuntrade jag honom att vara lite bättre i telefon och han höll med. Men å andra sidan – han fick mig till banken och dealen! Kanske det var hans plan hela tiden, ha ha.

Förra veckan var funkiskåken med om något ovanligt: det var en pressvisning här hemma. Jag har gått på många pressvisningar och som oftast är de på PR-byrån som är anlitad eller att det läggs på en lokal som passar temat eller säsongen. Något som börjat dyka upp mer och mer är att det är visningar hemma i privata hem. Små intima visningar för fåtalet utvalda. Hos profiler som är ambassadörer för varumärket eller har något med kollektion att göra. Eller som i detta fall för mig – ett hem som passade väldigt bra med den kommande säsongen och kollektionen från Rusta.

Jag har sagt det förut men det är verkligen sant – vårt funkishus är ett hösthem och är som allra bäst i oktober. Så att ha en höstvisning här passade väldigt bra.

Rustas team kom och stylade om hela nedervåningen.

Väldigt kul att se sitt hem bli något annat. Att få det liksom förändrat och att någon annans ögon ser på det.

En matsal med mycket färg och personlighet men utan detaljer.

Så där ja!

Vardagsrummet nedskalat och avskalat så mycket det går utan att ta bort möbler.

Tänk vad textilier kan göra.

Mitt uppdrag var att stå för location (se höstig ut) och presentera sakerna utifrån en användares perspektiv. Det roliga var att höstkollektionen var som gjord för mitt hem.

Eller så här; många av nyheterna är sådant jag faktiskt redan har hemma för den kommande bistro-stilen är ju precis min. Med de små vinglasen, soppskålarna, trädetaljer, skärbrädor, kökshanddukar finns redan här. Som om designers kikat in hos mig faktiskt.

Moules frites-grytorna var jag dock snabb att sätta upp på önskelistan för de är ju något jag saknat som du vet, läs HÄR. Oj vad det ska mumsas musslor i höst!!!

Journalister och influensers knackade på. Välkomna in!

Medans vi bjöds på god höstlunch av kocken Joel från Napolyon presenterades höstens nyheter av Christina på Rusta.

Vilket härligt gäng. Alla har jag träffat tidigare flertalet gånger under åren men det är alltid snabba hej hej då vi är på jobb vid alla visningar. Nu var det synd att det just var jobb för jag hade gärna haft dem kvar i flera timmar. Tror de kände samma, ha ha. Så härliga och roliga samtal runt bordet om allt möjligt.

Alltså denna äppelkaka med färskost- och pumpakräm.  OMG! Så galet god. Kan jag få recept tack???

Tyvärr var då tiden ute och alla behövde åka till sina kontor och allt skulle packas ihop igen. Åh vad jag älskar att ha folk runt mitt bord och mest av allt; vad underbart hus jag får möjligheten att bo i som är så bra på att ta emot massa människor. Det är verkligen funkis bra på – att ha mycket folk på besök. Jag å funkis, vi gillar gäster.

Men hallå! Vad otroligt seg jag är just nu. Jag skulle vilja skylla på pollenallergi eller nån spännande renovering som tar upp all energi och tid men det kan jag inte. Jo, jag har mycket jobb men inte så att det svämmar över utan det är jag som liksom drar ut på allt och i slutändan känns som jag har jätteont om tid. Får skylla mig själv.

Vad jag vill ha sagt är att jag är ledsen att senaste veckan varit en dålig bloggvecka. Jag har så många inlägg i huvudet och i kameraarkivet men får inte den berömda baken ur. Och när det drar ut på tiden tänker jag “vem vill se och läsa om det där nu…?” Okej, nu ska jag sluta. Och så ska jag få ner min sköna helg här. Den som var helt tom men ändå fylld. Roligt hur det kan bli.

På fredagen var jag ensam med lillkillen då dottern var på basketcup och storebror fått en show i födelsedagspresent att gå på med maken i stan. Så vi drog till Brödernas här i området och åt stora hamburgare så det sprutade ut genom öronen. Mother of the year-pokalen kunde blivit min där och då…

Lördagen som kom var allt annat än solig och varm. Det där fixet i trädgården var inget som lockade men det gjorde inget faktiskt för vi hade en massa planer för inomhus-fix ändå.

Men först en skön frukost med tidning och Ring så spelar vi följt av Melodikrysset. Varje lördag samma ritual!

Dottern var som sagt bortrest, maken tog sovmorgon så det var jag å killarna i köket. Äldste sonen gjorde som brukligt en helgmacka. Dvs allt på!

Men när de ätit upp snabbare än man kan säga “diskborste” var jag ensam igen.

Jag, min tidning, en rykande kopp kaffe och lugnet. Inte illa.

Men sen var det full fart. Två uppdrag hade vi denna lördag: få ordning på alla tavlor, posters och bilder som borde sitta på väggarna men av någon anledning hamnat i högar, kassar och förråd.

Ett sådant där ångestprojekt som vi dragit oss för länge men det är så konstigt, när man väl sätter igång så går det fort.

Tavlor flyttades, tavlor kom upp och bilder/prints planerades för inramning.

Det dåliga vädret försvann och solen lös starkt. Kanske det blir bra på söndagen ändå?

Och uppdrag två: åka till byggvaruhuset och köpa sådana där sjukt tråkiga saker som kraftigt lim, en rörtång, utemöbelöverdrag, algtvätt osv. Sjukt deppigt men skönt att liksom göra.

Väl hemma igen så drog storkillen på kalas så då var det bara lillkillen kvar med sina föräldrar. Ett tag för sen skulle maken resa bort så det blev en god men enkel middag i köket. Fläskfilé med svampsås och kokt potatis.

Bra bild va? Du får lita på mig att det var gott.

Efterrätten var enklast tänkbara – strut från skafferiet och glass från frysen.

Sen var det tv-mys för mig med en son, senare två söner och jag somnade rätt hårt i soffan. Ryckte upp mig för att lägga sönerna som båda skulle ha matcher tidigt söndagmorgon.

Men väl på söndagen var äldste sonen för hostig så han fick stanna hemma nedbäddad. Solen lös dock starkt och friskt.

Lillkillen hade dock match där han fick stå i mål i två halvlekar och anfallare i en. Han är bra på både och. Och som back. Och mittfältare… Han fixar allt, ha ha.

Nu skulle det fixas i trädgården. Och jag som inte alls har koll på saker planterade ut både det ena och andra bara för att jag kände för det. Går det så går det, tänker jag. Här är det tomater.

Luktärtor, mangold och jordgubbar. Hoppas ni klarar er!

Birger. Min ständige följeslagare.

Den hostige sonen fick andas lite frisk luft ett tag i soffan.

Jag serverade korv på det snyggaste sättet någonsin.

Blir ju roligare då av något så enkelt som stekt korv med bröd.

Nu hade jag fått upp farten och planterade om min favoritväxt – pillerfikusen. Det var på tiden. Hade ju ingen jord kvar alls i krukan. Den har ätit upp allt.

Detta är det roligaste sättet att rensa ogräs – jag eldar upp det. Med en gaslåga så bränns ogräs mellan stenplattor bort. Sjukt satisfying måste jag säga.

Min mamma hade filminspelning i sitt hus och behövde hålla sig bort ett tag. Hon fick äta restmiddag hos oss.

Gårdagens kokta potatis blir rolig igen om den mosas lätt, får olja och salt på sig för att sedan grillas lite i ugnen. Mums så gott!

Och så då resterna från middagen kvällen innan. Den jag då inte fotograferade så snyggt. Lite bättre denna gång.

Ja och sedan var det hämta lillkillen som var hos kompis, sortera helgens tvätt, välkomna dottern från basketlägret där hennes lag kom till kvartsfinal (!!!!) och brotta ner barnen i sängarna. En helg av inget men en massa.

Känner du igen dig? Inget har liksom gjorts som syns samtidigt som det är en massa på to-do-listan som kan strykas.

Och nu är det måndagskväll, maken fortfarande bortrest och jag har orimligt mycket att göra samtidigt som jag bara vill slappa. Vad är det med mig? Är det pollen ändå??? Skulle vara härligt att skylla på något…

Jag kommer på mig själv med att jämföra mig. Blir så arg på mig själv för jag trodde att jag kommit längre och bestämmer mig för att lägga ner telefonen.

Vissa är Zlatan. Men det är få som är det. Sen så finns det en hel drös som också är bäst. Fast i en annan liga. Kanske i sin kommun, sin bransch, i sitt kvarter, i sin familj. Vissa kanske inte vill bli bäst i världen, det kanske räcker fullt och väl att vara uppskattad av sitt lilla gäng. För de tycker att du är världsbäst, de tycker att du är Zlatan.

Jag var asdålig på matte i skolan och med det så har jag alltid känt stark skepsis för siffror hela livet. I sociala medier är siffror det man bedöms på. Hur många följare, hur många likes, hur stor räckvidd. Men om man med sitt lilla fönster här kan få endast 1 person att känna sig inspirerad har jag för 17 gubbar lyckats. För det är ju därför jag finns här. För visst fick jag ett dm från en som berättade hur hon pysslade med sin son efter mina instruktioner och hon tackade mig. Denna 1 räcker för mig.

Jag tar upp telefonen igen och känner istället ”vad härligt duktiga alla är” och är 100% imponerad. Det finns plats för både Zlatans och Korplag. Sån jäkla tur!

Halloj, fick du en fin helg, valborg och första maj? Hoppas det och att veckan nu startat fint!

Igår första maj var en dag i trädgården och solen. Bara räfsa och rensa. Inte behöva tänka så mycket och ta allt i min egna takt. För det behövdes efter denna valborg. Den blev jobbig. Men inte på ett dåligt sätt utan det var den första valborgen här i vårt område där jag behövde jobba.

Femmorna i skolan är varje år ansvariga för valborg och allt runt det och det är dotterns årskurs så nu var det dags att jobba. Då storebror som går i sexan missat detta pga pandemin var det första gången vi skulle vara med och driva detta. Eller andra iofs då jag ju är uppvuxen här och även jag som femma fick vara med och jobba på valborg. Men då var det lite mer blygsamt upplägg med endast kokt korv och kokosbollar till försäljning. Ingen läsk eller kaffe, inga bakverk, ingen fiskdamm eller lotteriförsäljningen. Och verkligen ingen grillkorv eller hamburgare. Bara kokt korv och kokosbollar. Nu när jag tänker på det så skulle jag säga att kokosbollar är för mig väldigt mycket valborg.

Månader av planering och fix med sponsring, inköp, fixande av grillar och eldragning var nu över och nu skulle det bli av. Och vad så in i bomben bra det blev. Kanske att brasan dock blev lite liten men där var villaföreningen med och sa att den skulle vara liten.

Jag brukar alltid ha med mig min riktiga kamera men då det var en valborg där fokus var på att jobba och inte plåta så blev det en valborg via mobilen. Samma bilder men inte lika mycket känsla i. Saknade min riktiga kamera för att mer fånga stämningen. Blir så platt i mobilen. Men ni fattar nog.

Storebror och lillebror fick vara med på plats fast de kanske inte alls var sugna på att spendera överdrivet lång tid på en kall och blåsig strand. Maken var bortrest så de fick liksom ha koll på mig och inte tvärt om som det brukar vara. De är stora nu.

Alltså jag tror vi klassföräldrar ska starta fik. Vilket fikabord det blev.

Och det vinstbord för lotteriet var inte dåligt. Ett presentkort på delikatesser för 1250 kr, bowlingkväll, lyxchoklad, middagsdejt på lokala krogen och en massa härliga grejer. När kvällen var slut var även prisbordet slut. Det hade jag aldrig trott.

Sedan var det då en enorm sammanplockade grillar från alla föräldrar och massa korvar och burgare grillades på löpande band.

Lokala körer sjöng fint och jag lyckades springa snabbt från mitt uppdrag för en bild. Jag var brandvakt mellan 17.30 och 20.00. Nu skulle den inte tändas för än 20.00 men det är minst lika viktigt att vaka över brasan så ingen lägger något där som inte bör eldas upp. krav från brandkåren som ger tillstånd.

Mitt uppdrag var även att ta hand om femmornas fackeltåg som avlutades med att alla facklor slängdes i brasan för att tända den.

Ett mycket pirrigt och spänt gäng gick stadigt med facklorna. Detta gjorde de så bra och var riktigt modiga.

Och på en given signal slängdes facklorna. Poff vilken brasa.

Sedan gick jag upp på kullen för arbetspass två:

Ta hand om fiskdammen. Alltså detta var så kul och mysigt. Från de minsta fiskarna till de där truliga tonåringarna som liksom inte ville visa att de minsann tyckte det var kul fick napp.

Brasan brann snabbt ner. Tror nog att det var den minsta brasan jag sett. Hoppas vi kan (få) ha större nästa år.

När alla fiska var uppfiskade hjälpte jag till i caféet. Och det var en himla rusch. Så himla kul att skapa detta. Och wow vilket gäng vi var. Alla bidrog så himla mycket och bra. Så fantastiskt att kunna få ihop oss som aldrig setts. Våra barn började mellanstadiet under pandemin och vi har aldrig träffats tidigare. Inga avslutningar, ingen lucia, inga klassdiscon. Nu lär det bli massa av denna vara.

Nu är det måndag och jag ligger efter med en massa jobb och sömn känner jag nu. Lite trött i hjässan men är så glad och tacksam över både helgen som var, att den faktiskt kunde bli av och den jobbvecka jag har framför mig. Så mycket kul och jag ska försöka hinna med att berätta om allt.

Vi har en fantastisk syrenhäck och ja, en syrenberså måste jag väl kunna kalla den. Den sattes samtidigt som huset byggdes så den är alltså 82 år gammal. Nu är inte just dessa träd och buskar så gamla för vi har ju beskuret den jämns med marken en gång, se inlägg om att beskära, kapa syren HÄR.

Nya fina stammar och stänglar sköt snabbt upp ur marken och syrenhäck blev snabbt tät och kraft igen.

Borta var alla torra nakna stammar. Då var det snarare som ett staket med grönt på toppen som du ser i denna gamla gamla bild. Lillputte i vagnen… .

Men det som kom som ett brev på posten (kan man säga så nu? När posten knappt kommer???) var att stammarna och de unga skotten växte liksom inte som jag ville. Dvs rakt upp.

Förra sommaren skulle jag lösa detta och jag började med att sätta sådana där gröna växtstöd, stödbågar,  som är som stora upp och nedvända U med det räckte inte. Höjden för stödet kom för långt ner. Jag behövde något som liksom drog ihop dem.

Spännband i resor med krokar. Där hade jag det. Jag köpte flera storpack, i olika längder och började fästa grenarna i varann och vips så blev alla grenar raka. Det är främst vid kanten av stengången jag vill att syrenen ska växa rakt så man inte behöver gå utanför sten gången för då kan man lika gärna vara utan gång kan jag tycka.

Nu så här på våren så ser ju dessa spännband helt knasiga ut där inne bland grenarna men surenen är ju galet tät så dessa band ses inte sen. Jag hade liksom glömt bort dem så när i höstas och löven föll så kom de fram.

Jag ser verkligen fram emot en grön syrenhäck som gömmer den där studsmattan. Snart så

Ja, det var ett litet lifehack för mig till dig med också en yvig syren!

Jag vaknade tidigt och sitter nu här vid datorn lördag morgon. Valborg. Våren ska idag firas in.

Och jag kom ju på att jag inte stoltserat med det jag, kors i taket, tagit mig för. Jag har sått krasse, alltså att förså blomkrasse.

Jag har på intet sätt några gröna fingrar. Inte heller riktigt tålamodet med odling men jag är övertygad om att jag lätt kan öva upp båda dessa. Vad jag däremot inte kan är att ta hand om en stor blommande trädgård på sommaren. Men vaddå, det är väl bara att vattna och piffa osv? Jajamen, men jag är inte här! Vi har lyxen med att ha familjer med hus som vi är välkomna att besöka så det blir våra somrar. Vi är då mer eller mindre på turné hela somrarna. Då står mina odlingar här och dör.

Det blev jag snabbt varse när jag med höga ambitioner de första somrarna i huset la ner galet stora summor på både det ena och det andra som fullkomligt var pengarna i sjön.

Nu går jag på säkra kort, sånt jag vet att jag kan hantera och sedan drömmer jag om en sommartillvaro där jag är på en och samma plats hela sommaren och kan få saker att överleva.

Väldigt lång utläggning för vad jag ville säga: Jag har nu en fin liten sådd på fönsterbrädet i matrummet. Jag hoppas det blir härligt färgstark krasse av det när det kan planteras ut.

Vad jag också gillar med krasse är ju att den är ätlig. Ja, jag är ju funktionell av mig så det är så bra när det är multifunktionellt. Förra året så piffade jag till en köpekaka med krasse om du minns.

Inte en helt ergonomisk bra plats att sätta frön men nu blev det på stenhällarna i trädgården. Ytterligare en anledning att det inte odlas så mycket hos mig – det är en bergtomt.

Jag hade pluggat på och att lägga fröna 1 dygn i vatten ärbar för igångsättandet så att säga.

Jag fick sällskap av katterna. Känns tryggt.

Och så här ser det ut nu på mitt fönsterbräde. Ljus, värme och vatten. Hoppas nu att jag gjort alla rätt.

Det lär du bli varse här på bloggen om inte annat.

Det är den sista fredagen i april och jag tar fram en fredagslåda till. Blivit några nu – tycker du om dem? Är det ett bra sätt att ge inspiration för där vi är på året just nu? Ska jag fortsätta?

Oavsett vad du tycker kommer det en här, ha ha. Imorgon är det valborgsmässoafton och efter två års frånvaro av klassiskt Valborgsfirande är vi nu äntligen på banan igen, läs HÄR hur vårt firande brukar vara i vårt grannskap.

Personligen så har jag levt med valborg 2022 väldigt länge då vår dotter går i femman och här i vårt område är det femmorna som håller i firandets försäljning (kaffe, bakverk, popcorn, lotteri, grill, läsk mm) samt ansvarar för hela brasan faktiskt. Så det har varit planering med allt från “hur mycket godis ska vi ha till fiskdammen?” till “hur fixar vi fram pinnar och grenar så det faktiskt blir en brasa?” väldigt länge. Men nu är allt från grillar, lampor och el till fiskdammsskynken och swishnummer klara. Och både barn och vuxna är pepp. Stort tack till alla klassföräldrar som dragit stort lass!

Tillbaka till fredagslådan: Så klart vill jag komma med inspiration för din valborg med lite allt möjligt, något för både stora och små. Hoppas du hittar något som inspirerar.

Skapa egen majbrasa på köksbordet

Kom i stämning med de små. Nu när det varit två års frånvaro kanske de minsta inte riktigt minns eller förstår vad valborg eller en majbrasa är? Så skapa en tillsammans redan innan.

Minns du pysslet från skolan? Att först rita med vaxkritor och sedan med mörkare oljekrita för att sedan rispa fram? Annars kan du läsa mer HÄR.

Kanske den eldigaste brasan leverades förra året av dottern. Älskar detta konstverk.

Om du inte har en stor brasa

Kanske du inte har som jag ett stort firande nära dig så kan man skapa en egen om man har en trädgård. Kolla bara att det inte är eldningsförbud där du bor.

Oavsett storlek på brasa kan man ge sig den där rensande känslan av att nu slänger vi in all skit från vintern och eldar upp det, alltså bildligt. Att vi nu går mot ljusare tider och glömmer allt det tråkiga som varit.

Pinnbröd

Och om du nu ändå har en eld igång så ska du nyttja den genom att grilla godsaker tycker jag.

Pinnbröd! Uppskattat av alla mellan 2 och 102. Recept på två olika degar finns HÄR.

Och HÄR har jag kavlat bröd och brett med smör, socker och kanel. När de grillas blir det som varma nygräddade kanelbullar.

Det måste du testa!

Och kolla HÄR hur jag gjorde “croissanter” av smördeg på pinne. Och vad är en brasa utan marshmallows? Ingen brasa!

Vårmusik med körsång

Något som alltid ska finnas vid en majbrasa är en kör som sjunger alla de klassiska hälsa-våren-välkommen-låtarna. Jag är inte en sångare men jag uppskattar musik, både digital och live, oerhört mycket. Jag tycker, som du kanske märkt om du läst mig, att alla sinnen ska få sitt för att verkligen sätta stämningen. Och musik för örat är superduperviktigt. Klicka HÄR och du får en förfest för våren och lär komma i stämning redan nu! Kläm i nu: Vintern rasat ut bland våra fjällar

Kunglig födelsedag

Det är inte bara valborg – det är ju Kungens födelsedag också! När jag var liten åkte jag och pappa varje Valborg till slottet för att vinka till kungen. Skrivit om det HÄR. Så grattis Kungen!

Fira valborg med vårens mat

Vad äter man på Valborg? Ja då måste man väl se vad som är i säsong och det som nu finns i butikerna och i alla fall är i antågande i marken i södra Sverige är ju sparris. Mums!

Gröns sparris är så gott med salta tillbehör så som kallrökt lax eller kallrökt skinka som prosciutto. Vit sparris är himmelriket på en tallrik med hollandais.

Engelsk frukost på arbetarnas dag

Nu infaller ju 1.a maj på en söndag och vi blir av med en annars ledig dag på året. Men njut då extra av den med sovmorgon och något extra gott. Kanske du ska ut och demonstrera eller ej men oavsett så är du värd en god och stadig frulle. Jag tycker du ska ta en Engelsk Frukost. Då står du dig för hela arbetsveckan sen! Läs mer HÄR.

Hoppas du nu fick lite inspiration och framförallt får en härlig helg och valborg.

I lördags hade jag samt träff med mina kära vänner för att gå på Affordable Art som besökte Nackamässan. Och för att ta oss dit så valde vi färjan från Nybroviken. Att liksom även låta transporten bli ett event.

När vi planerade vår dag var tidigare i veckan och då var det varma temperaturer men när väl lördagen kom var det ju snö i luften och kraftig vind. Innan vi klev på båten köpte vi stora varma koppar te för att värma både hand och kropp.

Så härligt att ta sjövägen.

Väl framme i hamn var det många trappsteg upp. Värsta step-up-passet!

Affordable Art – vad är det? Jo det är en konstutställning som nästan är som en mässa mer där all konst är till salu. Och det dyraste verket ska vara 70 000 kronor. Det kanske är affordable för någon men inte mig…

Väl inne var kylan därute som bortblåst och jättevarmt. Mycket folk, många montrar, långa korridorer. Och massa massa konst.

Av väldigt skiftande slag. Innan vi gick in pratade vi om vad vi själva kunde önska för konst.

Om jag sk vara ärlig så var det inte mycket som föll mig i smaken. Inte för att jag är konstnär men det var väldigt mycket som ställdes ut som det inte lagts så mycket tid på. Eller tanke. Jag önskar se på en tavla, ett verk, en kultur och se något mer än bara själva bilden. Gärna en historia Elle detaljer som kan upptäckas vid varje titt.

Kanske inte så konstigt att jag gillade de verka som var lite pysslade. Här är det verkligen nedlagd tid.

En konstnärerna jag läst om tidigare och jag gillar massor är Estelle Graf. Hon målar poetiska bilder från Stockholms restaurangvärld och i dessa miljöer placeras figurer. Och dessa är alltid djur. Jag bara älskar det.

Hon gör stora tavlor och till min glädje hade hon några mindre, som smågodis, som jag hade råd med. Denna med Grisen och Grodan som går på dejt på Teatergrillen blev jag helt kär i. Så glad i mitt kap.

Sedan tog vi färjan tillbaka till Nybroviken där vi gick över Strandvägen till Milles för en After Art-drink.

Sedan släppte jag mina vänner för deras vidare resa i Kulturnatten som var denna lördag. Jag hade en soffa med barn att hänga med. Maken bortrest så alla barn hade jag helt fullt för mig själv. Mys!

Laxtartar! Visst låter det så festligt? Och det är det men namnet kanske låter mer avancerat än vad det är att laga. Det är verkligen en sådan där rätt man snabbt kan sno ihop till festen och med smaker alla gillar. Kallrökt lax är verkligen en favorit hos både stora och små.

Det var när jag skulle köpa musslor i fiskhandeln på min födelsedag som jag såg den vackra kallrökta laxen jag slog till för att göra en liten förrätt. Och i laxtartar så kan man ju addera allt man gillar i princip. Jag slog till på pilgrimsmusslor för att det ju är så gott och festligt.

Lax och pilgrimsmussla är väldigt mjuka konsistenser så något krispigt behövs och här blev det bladselleri och grönt äpple. Och sedan salladslök. Creme fraîche fick binda ihop. Ja så tänkte jag och så blev det.

Synd att jag inte kom på det dagen innan för även om laxtartaren är snabb att laga och god på en gång så är den ännu godare dagen efter då alla smaker satt sig. Så det är ett tips, att göra den dagen innan. Om man är bra på att vara ute i god tid, ha ha.

Laxtartar. Festlig & snabblagad med pilgrimsmussla

Ingredienser:
350 g kallrökt lax
150 g (3 st) pilgrimsmussla
1 dl skuren salladslök
1 dl bladselleri i bitar
0,5 grönt äpple i små bitar
0,5 dl creme fraiche
Flingsalt
Svartpeppar
Servera med citronskiva/-klyfta

Gör så här: Skär lax och mussla i små kuber. Fortsätt med lök, selleristjälkar och äpple och blanda med lax och mussla i en bunke. Vänd ner creme fraîche och blanda väl. Krydda med flingsalt och svartpeppar efter smak. Servera gärna med citron för den som önskar addera på syra.

Servera i små skålar, på skedar, på salladsblad, endivblad eller snäckskal som här.

Sådana här snäckskal finns ofta att second hand. Jag har fått ärva min mammas, hittat själv på loppis och fått några av min vän Maria.

Andra rätter med lax som är festliga:
• Pannkakstårta med kallröktslax
• Klassiska trekantsmackor till afternoon tea

Då var jag 48 år på riktig. Mamma påminner mig varje år om att jag föddes 21.21 så det är inte för än på kvällen den 25.e jag verkligen fyller år. Men nu så, nu är jag 50 minus som jag säger. And I’m loving it!

Som vanligt när man fyller år vaknar man tidigt och sover räv. För gudsskull ska man inte avslöja att man är vaken för övriga familjemedlemmar. Jag hörde hur maken tassade ner i köket och sen måste jag somnat om för det var med ett lätt överraskande ryck jag reagerade på sång och tomtebloss. Väldigt härligt på en måndagsmorgon som ju i vanliga fall är allt annat än tomtebloss och skönsång om man så säger.

Jag hade bett om lite fransk frukost i all enkelhet men som så klart inte är så enkel för den kräver ju sitt inköp och planering. Krämig yoghurt, bär, nötter, honung och en varm café au lait. Perfekt.

Presenter hade jag bett om att vara utan, jag hade ju fått de finaste skorna jag kan tänka mig i Paris (måsta visa) och de räckte gott. Men av äldste sonen fick jag en bra bok, av dottern ett SPA-besök och av lillebror ett presentort på bio där bara han och jag ska gå. Finaste gåvorna!

Sedan var det vanlig måndag förutom att jag hade två barn hos Folktandvården. Men inte samma tandläkare så det var med viss svårighet jag sprang mellan rummen. Tänkte att det var smart att de just fått tider med 10 minuter mellan men nej, inte bra.

Jaja, alla kom därifrån med utförda undersökningar och jag bara skämdes lite för att jag sprungit runt i korridorerna och ropat mina barns namn.

Jobb hemma medan solen verkligen visade sig från sin bästa sida. Det är jag inte riktigt van vid på min dag.

Maken var lite krasslig så jag åkte och handlade vad jag ville äta på kvällen. Det blev en moluskmiddag! Ja först en tartar jag gjorde på kallrökt lax (ingen mollusk dock) med pilgrimsmussla. Sedan ostron och de var magiska.

Festligt så det förslår!

Ni som vet vet att storebror inte bangar för nåt i matväg. Detta var tredje gången han testade ostron. Han tog två.

Lillebror slukade kallrökt lax som om det inte fanns någon morgondag medan pilgrimsmusslan petades bort likt pesten.

Sedan gav maken mig den finaste presenten: en moulesmiddag – den jag letade efter i Paris men aldrig fick bra.

Härlig middag som värmde mitt hjärta. Så tacksam över de mina.

Sen gjorde jag någon knasig variant av änglamat. Hälften av bären som var kvar från frukosten mosades och blandades med grädde. Jag fyllde glassrån och toppade med en liten kula vaniljglass, bär och en rosa hallonmaräng jag hade i förrådet. Man tager vad man haver efterrätt.

Sedan så kollade jag och barnen på Röd medan maken städas i köket. Återigen en mycket bra gåva – att slippa städa nåt.

Sen kom jag på att det faktiskt var måndag och barnen ju skulle upp som vanligt dan därpå. Blev väldigt mycket lördagsfeeling där på oss alla. Så mars i säng och jag var inte sen efter. Men väldigt glad.

48! Alltså detta känns så bra. Och hur jag minns att jag tyckte det var jobbigt att fylla 27. ja jösses. Jag var ju bara barnet. Och jag vet att jag kommer känna så om mig nu när jag är 80. En god känsla på något sätt.

Ja men då levlar jag upp och blir ett år bättre idag. Jag fyller 48 år och det känns helt fantastiskt. Ju äldre jag blir, desto mer älskar jag att faktiskt bli äldre. Jag tycker att det nu mer är mer spännande att fylla år. Alltså inte själva födelsedagen, det är inte så viktigt att ha en dag, där det ska vara fokus på mig, utan det här att bli ett år äldre, ett år bättre. För jag känner just det, ett år mer erfarenhet och kunskap än förra gången det var 25.e april.

Men när man nu fyller år på en måndag så ger det inte jättemycket utrymme att göra ett stort firande så igår (jag skriver detta på söndagskvällen så just nu är det idag, men du fattar) bjöd jag in min Stockholmsfamilj på vin och ost. Kanske det är den nyfunna fransyskan i mig om ville ha just vin och ost, ha ha.

Jag ville då ha en plockbuffé och att det skulle kännas lite spontan alltihop så “dukningen” blev saker staplade på matbordet.

Blandade loppisfyndade knivar.

Och här är fatet som jag köpte i Paris. Så glad i det.

Och även här loppisfynd – glasen. Sådana här små korta glas samlar jag på. Så fort jag finner dem på loppis och second hand köpte jag.

Grannen hade klippt buskar och jag tog grenar från marken. Så vackra.

Jag var i helgen på konstmässa och denna lilla tavla av Estelle Graf följde med mig hem.

Solig bukett i soligt kök.

Energi.

Plock av bättre slag.

Helena – 47 år och 364 dagars gammal.

Denna lilla skärbräda med gris i mässing har vi fått av makens pappa. En korv-skärbräda.

Färska fikon är inte bara goda utan även ofantligt vackra.

Och rädisor som är så där långa, avlånga, är så härliga att se på också.

Mamma och två av tre bröder med familj kom.

Ugnsbakad brie. Alltid en bra sak.

Så mycket gott och härligt.

Där satt den.

Fint att få ha familjen med sig.

Och vad händer idag då? Ja, det är en vanlig arbetsdag så inget speciellt där mer än att båda storbarnen ska till tandläkaren. Men ikväll har jag bett om att få äta moules frites. Ja lite revansch från Paris nederlag. Kommer bli så gott. Kanske jag ska unna mig en gofika med mig själv. Det är jag nog värd tycker jag!

Vår resa hem till Sverige skulle bli Paris – Hamburg – Köpenhamn och så då slutligen Stockholm. (Se alla inlägg från vår Frankrikeresan HÄR) Och ja, några mellanstopp också. En resa som skulle gå från den vidrigaste botten till allra bästa toppen. Sånt som bara kan hända när man är på en äventyrsresa.

Då resan tar ett dygn hade vi bokat en natt på ett hotell i Hamburg nära stationen och då vi haft så trevliga kvällar där tidigare vid just mellanstopp var det med spänning vi såg fram emot ännu en. Att det sedan skulle bli det motsatta visste vi så klart inget om.

Vi tog bussen till Gare de l’Est och väntade in vårt tåg. Allt gick så bra sen. Riktigt smidiga, snabba tåg med mycket bekvämlighet. Det gick fort att åka och med några byten på vägen var vi i Tyskland. Jag satt med hörlurar när en konduktör kom med en bricka choklad och bjöd. Jag sa merci och barnen stirrade på mig med stora ögon som om jag svurit åt konduktören. ”Va vaddå?? Vad har jag gjort???” Frågade jag. ”Du sa MERCI!!!” Jag fattade ingenting. Tog mig lång tid att förstå att vi ju åkt över gränsen och nu var det Danke som var hälsningsfrasen. Så tokig jag kan vara då, ha ha.

Efter några byten så var det då kväll och vi var framme i Hamburg. Och en härligt tysk middag väntade. Tyvärr var den restaurang, Paulaner som vi varit på tidigare med väldigt goda minnen från stängd denna kväll. Så vi fick ta annan.

Incheckade och väskorna på rummet så började jakten på middag. Nagel mitt emot hade vi försökt komma in på tidigare men det hade inte gått då för vi haft för mycket bagage då tyckte de. Nu var vi ju utan väskor så det gick bra. Ett bord för 5 hittades och vi slog oss ner och väntade. Och väntade. Efter 30 minuter och med ett nödvändigt vift från mig kom den assura servitören fram. Som om vi störde. Han hade ingen bra dag tänkte jag och det var nog inte bara idag visade det sig senare.

Efter väldigt lång tid fick vi våra drickor och efter ytterligare 30 minuter fick vi vår mat. På vägen till vårt bord skrek servitören på en kvinna att flytta på sig. I Tyskland är det fortfarande restriktioner så inga får stå upp med glas, inga får röra sig i lokalen utan munskydd och hon satt helt fredligt på sin plats. Jösses vad sur han är tänker jag återigen.

När han lämnat vår mat med hårda smällar från tallrikarna ner i bordet går han tillbaka, pratar med kvinnan igen varpå han höjer rösten så han skriker. Hon svarar och han börjar då ta kvinnans sällskaps alla glas som var helt fyllda. Hon håller kvar sitt vinglas varpå han rycker det så det välter och krossas, rödvin över hela bordet. Vad händer då? Den manlige servitören ger kvinnan en örfil!

Jag chockas! Vad hände??? Mitt i en full lokal med många barn närvarande slår en man en kvinna som sitter ner rakt i ansiktet. Det var inte bara med ont i magen av situationen som maten inte smakade bra – det var inte god mat. Barnen som sällan klagar ville inte äta så jag tog dem snabbt till tågcentralen på andra sidan gatan för att hitta något. Maken fick bli kvar och betala. Jag ville inte se servitören något mer. Det blev ett snöpligt slut på vår resa, skulle vår sista måltid på denna härliga resa bli detta???

Nej, det skulle det inte. Tack Dannmark, tack Köpenhamn och tack danska underbara härliga generösa servitörer för att ni gav oss sen ett minne för livet. Av det positiva slaget. (Utan slagsmål)

Godnatt under blomhimmeln.

Hotellfrukost, något vi inte haft på hela resan åts i arla morgonstund för att sedan gå de få metrarna till tågstationen. Tåg mot Köpenhamn.

En härlig tågresa där allt flöt på bra. Mätta från frukosten, med ankomst i Köpenhamn vid 13-tiden och nästa tåg till Sverige vid 17 hade vi planer på lunch i Köpenhamn. En liten bonus med ett stopp i ytterligare en storstad.

Hur spenderar man 3 timmar i Köpenhamn? Man spenderar dem väl genom att som ett lyckokast få ett bord på Café Sorgenfri.

Ett av de där mest legendarisks smörrebrödställena. Våra väskor var mer än välkomna och även vi. Här tog två manliga servitörer emot oss med stora leenden, skämt till barnen och ett varmt välkomnanden. Hur kan två världar vara så olika?

Danska smörrebröd beställdes och med massa tid blev detta en helt underbar stund. Så till den milda grad att vi faktiskt bokade ett hus i Köpenhamn på Airbnb för i sommar. En väldigt oväntad vändning och genast med ett härligt sommarlängt.

Tåg över Öresund och byte i Malmö till Snälltåget och för första gången på hela resan ene egna kupé. Det vi blev bortskämda med nästan hela vår första tågresa 2019. Sen mycket trötta var vi åter i Stockholm.

Sista måltiden i Paris och nu skulle Frankrike ge mig de där moules frites jag hade som enda krav på resan. Jag hade googlat och bord bokades på L’Anvers du Decor för att de fått bra recensioner, bilderna såg bra ut och de garanterade moules med hemmagjorda pommes.

Ett stimmigt ställe i Montmartre med underbar stämning. Superhärlig personal men turistfällan var total. Jag har som sagt inga problem med turistfällor men då ska det också leverera bra mat.

Personalen förutsatte att vi inte äta grodlår, sniglar eller musslor innan vid matbeställningen vilket kanske borde ha avslöjat det hela. Vi var nog inte deras vanliga gäster skulle jag tro. Sonen tex hade på sin 11-årsdg önskat grodlår till middag så vi är på intet sätt newbies, ha ha.

Sniglarna var goda och alla åt av dem. Dottern slukade 3 och yngste sonen tyckte faktiskt riktigt bra om det. Se där!

Storebror tog grodlår till förrätt. Gillar man kyckling och gillar man torsk – ja då gillar man grodlår. Som ett blandning. Som en groda.

Sen kom då musslorna som jag längtat efter! Superglad över att få äta musslor i Paris, känna lyxen av situationen men det var de sämsta musslor jag ätit.

Bunken som ska vara överfylld var halvtom, vissa musslor små som nyckelpigor och sedan var buljongen helt utan smak.

Men vet du? Jag var lyckligare än lyckligast just för att allt ändå var så galet underbart. Men om du ska till Paris – välj ett annat ställe. 

Med stort vemod var det vi vände hem till lägenheten igen. Sista kvällen, slut på vår underbara franska resa, jag som precis börjat känna mig hemma i vårt kvarter, greppa enkla franska fraser och komma in det parisiska livet. Snälla låt mig få återkomma snart igen!!!!

Vaknar upp till ännu en solig dag i ett vårvackert Paris. Denna dag skulle vi möta upp min brorsdotter, barnens storkusin, som enligt Facbookstatusen ”Quit my job and moved to Paris”. Åh den som ändå var 20-something igen. Nu bor och jobbar hon här och har varit vår guide.

Dagens uppgift för henne var att hitta en park där vi kunde ha äggjakt. Något som makens familj alltid haft, jag anammat och barnen tar som självklart.

Denna äggjakt är lite speciell då det ska sjungas en sång med högre volym och tempo när den som letar närmar sig det gömda ägget och det motsatt om hen går åt fel håll. Detta gjorde ju att vi behövde en park där vi kunde vara lite för oss själva. 

Men först hade vi några timmar på stan. Strosa lite utan mål, stanna till där det ser fint ut, dras åt nåt håll som känns lockande.

Det gav att vi köpte lite picknick eller vad man ska kalla det och satte oss för lunch i Place des Vosges där vi också var förra resan.

Jag hade kunnat stanna där i evigheter. Så otroligt mysigt. Parken var fylld av folk; unga kompisgäng, äldre par, barnfamiljer, möhippor och turister. Så lugnt , tyst och mysigt. Återigen slås jag av hur jag vill bo i Paris. Alla får plats. Jag får inte samma känsla när jag, säg går genom Humlegården i Stockholm. Det ligger inte äldre på filtar med en kaffekorg där utan mest bara unga. 

De tre syskonen lekte i parken och alla syskonbråk vi behövt medla i under resan var som bortblåsta. Jag hade inte bråttom härifrån om man så säger.

Men vi hade ju en äggjakt att göra och vi hade fått en park av brorsdottern – Jardin des plantes.

Vilken härlig park. Massa blommor, som namnet antyder, men även ett litet zoo. Det får vi ta nästa resa.

Efter lite letande hittade vi en plats där vi kunde gömma, leta och sjunga utan att hela Paris skulle glo på oss. Med löfte till barnen att inte sjunga för högt för det är ju bara så piiiiiinsamt började vi.

Sen fick man sin belöning i gräset och solen. Men bara för nån minut då vi, och ungefär 30 pers till, satt oss på fel sida ett stängsel. Det var bara att flytta sig några meter för att fortsätta äta skumharar och chokladägg.

Sen hem igen för att ladda om, middag var bokad, den sista i Paris, på ett ställe som garanterat hade moules frites. Denna gång skulle jag inte bli utan, ha ha.

Hur mycket Paris kan man uppleva på en och samma dag? Detta skulle vi testa för nu var det fullmatat schema med typ allt. Nej inte riktigt men på denna dag lyckades vi träffa in väldigt många grejer om man skulle ha ett Paris-bingo.

Började med att gå rätt över gatan från vår lägenhet till den underbara butiken Merci. Nu vet jag inte vilken som var först Artilleriet i Göteborg eller Merci, men det var stor igenkänning fast här lite mer då det är kläder och servering också.

Köpte ett grytunderlägg. Räckte gott så.

Sen var det ner i tunnelbanan för att åka till Sacre Cœr, den stora kyrkan uppe på toppen i Montmartre.

Linbanan dit var mer rolig än nödvändig då det kanske inte var jättelång trappa upp men om man promenerat hela vägen från botten så att säga och inte tagit t-banan som vi var det nog skönt att få hjälp sista biten.

Det var påskgudstjänst där inne och fullsmockat med folk men med högtalare över hela området kunde folk sitta utanför och följa det hela.

Om du sett Amelie från Montmartre så känner du igen vyn. Det är här hon leker med killen som får titta i kikare. Min känsla a att jag borde bo i Paris bara växte och växte för varje steg och dag.  

Vi hade lånat en guidebok av läghentsägarna där det var en promenad uppe beskriven så vi följde den. Riktigt kul att ha en guide i ficka så att säga.

Här ska den första restaurangen som kallades bistro fötts. Det var rysk konstnär som på nån av krogarna ska ha sagt; ge mig ett glas vin, bistro! Dvs snabbt. Så nu vet vi vad skillnaden på restaurang och bistro är. 

Vi slog oss ner på en liten restaurang för just en snabb bit. Vi hade planerat att inte sitta ner egentligen utan äta i farten men en sittpaus var vad vi behövde. Jag fortsatte att beta av saker på min franska menylista. Nu blev det crepes och torr cider. Jag är inte så förtjust i crepes egentligen men har inte gett upp hoppet. Kanske jag denna gång blev lite övertygad för den var god. Spenat, crème fraîche, champinjoner, stekfläsk, ägg och ost. Bra grejer det.

Nu var vi lite mer energifylld och promenaden skulle nu bara gå nerför. Montmartres höjder kund vi lämna bakom oss. Men Montmartre är mer än höjden utan det är massa myllriga kvarter med många kända landmärken.

Och det har inte sparats på utsmyckningarna heller. De här enorma blomsterfasaderna var det lite överallt i Paris. Viss blir man glad???!!!

Men hejsan hoppsan vad hittade vi här då? Jo en fiskdisk med en enorm mängd ostron man kunde köpa och äta på plats. When i Rome heter det ju men det funkar väl även med When in Paris???

Kan vara de godaste ostronen jag ätit alltså. I ett gathörn i Paris, öppnade direkt från kyldisken med massa citron på. Mon Dieu!

Känner du igen detta? Caféet som Amelie jobbade på i Amelie från Montmartre.

Och denna då? Moulin Rouge. Bingon bara fortsätter.

Jag fotograferar mycket som du redan vet och jag har säkert tusen bilder på fantastiska butiker. Åh vad jag älskar dessa skyltfönster och grafisk uttryck.

Vi hade en bokad aktivitet för dagen och det var att åka kanalbåt i Seine. Maken som är så bra på att boka saker hade hittat två olika kanalbåtsturer. En av dem var en tur som åkte IN UNDER Paris, genom tunnlar och sedan ut i Seine. Det lät ju väldigt läckert så den fick bli. Vi kom fram 20 minuter innan avgång och trodde det var i god tid men det var redan fullsatt på övervåningen och i fören var det nästintill fullt.

Men vi lyckades knipa lite här-och-där-platser för oss fem som ju sedan i slutändan blev perfekt. Mitt vid fören, på första parkett.

Kanalerna i Saint Martin är med slussar så först slussades vi och båten för att sedan möta öppningen till tunneln.

Det mörka på väggen är den normala vattenlinjen.

Jag vet inte vad jag hade tänkt eller trott innan men detta var över mina vildaste drömmar. Helt fantastiskt att åka in i denna svala (vilket var välbehövligt efter vår varma promenad) mörka tunnlar och se ljuspelarnaa från solen gå rakt ner genom ventilations öppningarna.

Mäktigt är bara förnamnet.

Sedan ut i ljuset igen och i den stora vida Seine. Och första landmärket var Notre Dame. Det fick oss att minnas förra resan hit som var på exakt samma dag som branden. Det var läskigt och oroligt då kan jag säga.

Och sen då tonades Eiffeltornet upp sig. Hur nära kommer er vi komma? Bäst att ta några bilder medan det går.

Ok, vi kom väldigt nära.

Och många bilder togs.

Efter två timmar på båten var sedan i land igen. Väldigt färdiga med dagen. Tack Paris för en helt makalös dag i den varma solen.

Och en sista bild på tornet måsta jag ta. Helt otroligt hur det där Eiffeltornet lockar till att fotografera det!

Alltså! Hur mycket Frankrike kan jag hålla på med??? Jag har laddat ner appar nu med franskakurser, jag lyssnar på fransk musik non stop och barnen himlar med ögonen när jag svarar på franska. Men har man blivit smittad av Frankrike är det svårt att sluta. Men nu när vi är hemma igen.

Så det ger ju att jag nu doppar huvudet ner i mitt arkiv och letar upp allt fransk jag har. Kanske jag kan smitta dig??? En smitta av den positiva sorten då menar jag, bien sûr!

Önskar dig en bonne journée et week-end. Bisou!

Franska fredagsmusslor

Som jag berättat i min reseberättelse från Paris så blev det ju en besvikelse vad det gäller musslor. Jag tror att jag ska göra mina egna och liksom få till den där totala musselupplevelsen. Men det finns ju fler musslor. Har du tillexempel testat att tillaga de avlånga knivmusslorna? Om inte – du måste testa. Så galet goda. Hur man tillagar knivmusslor kan du läsa HÄR.

Jaga upp första bästa franska bistro

Så klart ska man kanske inte gå över ån för vatten och göra det svårt för sig hemmavid när det ju finns så många bra franska restauranger, krogar och caféer. Bara att googla upp.

Franska tulpaner

Ännu är det tulpaner i blomsterhandeln och de franska tulpanerna är ju drottningen. En bukett ståtliga franska tulpaner tycker helgen är värd.

Ett soundtrack för den franska helgen

Så klart delar jag min väldigt franska spellista. Tryck på shuffle så blandas låtarna hej vilt och det blir överraskningar hela vägen.

Fransk frukost för att minnas

På måndag fyller jag år och för två år sedan fick jag ett franskt uppvaknande av familjen. En helt underbar fransk frukost stod uppdukad på matbordet. Det är lyxen med att fylla år på en helg. Denna gång så kan jag helt klart nöja mig med fransk yoghurt och bär samt en café au lait. Det skulle göra mig dunderglad.

Basker & den lilla svarta

Jag har ett väldigt litet huvud så stora hattar gör min lilla knopp ännu mindre. Jag har inte så mycket hår så jag är ofta liksom kall om huvudet så jag bär gärna mössa. Men mössa är ju inte direkt comme-il-faut så där är basker helt ypperligt. En vår med basker är väl härligt franskt?

Men om man vill vara lite très chic så är den lilla svarta alltid ett bra alternativ ju enligt fransyskorna. Jag ska på tjejmiddag ikväll så min favorittop, nedan, åker på.

French toast

Ja det heter ju french toast på amerikanska men vi kallar det fattiga riddare. En mycket god rätt för helgen, till frukost eller matig fika/brunch. Gör DESSSA eller kolla in de rullade HÄR.

Madeleinekakor

Fransmännen snålar inte på bakverken, det är många olika kakor och annat som kan tillskrivas dem och en är absolut Madeleinekakan. HÄR har jag ett recept och det är ju med saffran men det kan bytas ut mot citron eller bara vanilj.

Fyll din croissant!

Ett annat bakverk som absolut är synonymt med Frankrike är croissanten, eller hur?! Har svårt att tro att någon kan tycka illa om denna halvmåneformade frasighet.

Jag har här två exempel på vad man kan göra med dem; HÄR kan du läsa om hur du bakar en själv och fyller den med ost. Och sedan HÄR för en snabbfixad “bakelse” eller vad man ska kalla det.

Önskar dig en härlig helg. Jag kommer med de sista inläggen från vår resa och sen lovar jag att allt blir som vanligt igen.

Nu rasar dagarna på och jag uppdaterar här med min reseberättelse från vår resa i Frankrike, se alla inlägg hittills HÄR, men IRL är vi hemma med skola och jobb som vanligt.

Eller inte riktigt som vanligt för direkt från resan hade jag världens roligaste jobb: att laga mat med Måns Zelmerlöv i mitt kök. Direkt från tåget till reklamfilmsinspelning kändes det som.

Idag har jag laddat om, tagit det lugnt, rensat inkorgen och bett om ursäkt i alldeles för många mejl för att jag inte svarat. Att vara på semester och resa är underbart men att komma tillbaka är alltid som värsta ketchupeffekten. Men vet du, det kan jag inte klaga på för att jag har jobb i min lilla firma är ju värsta lyxen. Alternativet är ju inget jag vill.

Började min dag med en promenad i rask takt på min vanliga sträcka för även om vi promenerade mycket i Lyon och Paris har det ändå varit mesta dels godsaker som resan innehåll så att röra sig varm var ett måste.

Bara några hundra meter från huset såg jag dem!!! De små sädesärlorna. De som flugit över hela Europa från Afrika för att spendera halvåret här hos oss. De är tillbaka. Jag stannade upp och skrek till lite. Dessa små svart(grå)/vita småfåglar gör mig så överlycklig. De är nog faktiskt mitt bästa vårtecken.

Men på promenaden var det vår så det stänkte om det med både blå- och vitsippa. Stark sol och sedan helt makalösa narcisser lite här och var. Gissar att det är personer som slängt ut sina gamla krukor de köpt i blomsterhandeln och sedan har lökarna satt sig. För de står liksom i grupp lite här och var nära husen, fast på allmän mark.

Skönt att vara tillbaka ändå. Men måste säga att det där uttrycket “borta bra men hemma bäst” stämmer så klart men att denna gång jag kanske inte heeeeeeelt håller med. Tror lite av min själ inte helt lämnat Paris riktigt än. Jag lyssnar på fransk musik, planerar franska måltider och laddat ner franska språkappar. Jag är lite överraskad över mig själv. Och det är ju iofs något spännande. Jag har ju känt mig själv i snart 48 år så det är ju kul att se nya sidor av en själv.

Hur som helst. Vad jag ville säga var ett hederligt HEJ från svensk mark men att jag kommer fortsätta min reseberättelse från vår resa. Det är några saker jag bara måste få dela med mig av. Och för egen del ha som dagboksanteckningar om du förstår vad jag menar.

Nu ska jag sluta babbla och önska dig en fin torsdagskväll. Här lyser solen starkt. I nån minut till.

Till skillnad från den korta Lyon-vistelsen så skulle vi vara här i Paris i fyra nätter så egen frukost är då på sin plats. Varor på närmsta Carrfour köptes första dagen men på morgonen gör vi som fransmännen – går till boulangeriet för färskt nybakat bröd. 

Lite fnissigt att jag hade min mest franska randiga tröja på mig. Kände mig väldigt Pariskompatibel. 

Att gå ut tidigt i en storstad är alltid så häftigt. Borta är alla ljud, alla människor och man ser stan på ett helt annat sätt.

“Vårt” hus…

… med den vackra blå porten.

Härligt att bulla upp en fransk frukost ”hemma”. Saknades bara en Le Monde kan jag tycka.

Vår resa i Frankrike har så här långt varit mycket fokus på mat, upplevelser och att se städerna vi varit i. Nu behövdes det lite kultur och vad kan då vara bättre än Orangeriet med de magiska tavlorna av Monet? 

Och vad skådar vårt öga när vi närmar oss? Eiffeltornet så klart! Förra resan så hade vi en tävling om att den som först såg Eiffeltornet skulle få en klubba. Denna gång vann tydligen jag men nån klubba fick jag aldrig…

Vi kom från ett snöklätt Sverige, landade i ett enormt blåsigt men vårfint Lyon så vi var väl klädda för något mellanting av det. Det skulle vi inte ha gjort för oj vad varmt det blev i ett huj. På vägen från t-banan till Orangeriet åkte plagg efter plagg av. 

Maken hade bokat biljetter till kl 11 och vi klev rätt in utan några köer. Det var första gången för mig där och jag har fått höra av alla som besökt Orangeriet och sett Monets stora näckrosmålningar att det är något helt magiskt. Och jag kan bara skriva under på det.

Jag var dock inte medveten om att målningarna var unikt gjorda för detta hus, Orangeriet. Det var en gåva till staden efter första världskriget. Tavlorna sträcker sig runt väggarna i två ovala rum med ett helt unikt ljusinsläpp uppifrån. Jag blev helt tagen. Detta är som att bli kramad av skönhet. Barnen var dock inte lika övertygade…

Vi tog även utställningarna som fanns i källaren men sen tog barnens kulturtålamod slut. Med svala nyköpta drickor gick vi ut. Då ringlade köerna långa långa. Där hade vi tur.

Värmen hade slagit till rejält och vi tog en paus på stolarna i Tuilerierna med utsikt över Louvren. Med tanke på barnens tålamod för en utställning så var de glada över att vi inte bokat Louvren som ju är gigantiskt. Nej, den där glaspyrmiden är inte hela museet – det är ju bara entrén.

Efter en lunch på en liten vietnamesisk restaurang så var det lite shopping som stod på schemat. Jag fick med mig äldste sonen till Astier de Villatte.

Jag lovade med att förra gången fanns det en sött mops där. Och det gjorde det även denna gång. Han har ett speciellt band med djur, det vet jag, och denna lilla goding sökte upp honom på en gång och satte sig vid hans fötter. Den lille mopsen hette Avril. Passande namn att möta i april.

Jag köpte mig ett underbart fat att ha i matsalen hemma. Bad att få det välinpackat och med en bön till högra makter hoppas jag fatet klarar resan hem.

Sedan skulle vi möta upp de andra och på vägen fylldes energin på med macarons från legendariska Ladurée.

Operan är alltid så där tappa-andan-vackert. Och här tappade vi lite energi så vi vände hemåt för att ladda om.

Frankrike har storsatsat på sina tåg och skrotat inrikesflyg på sträckor där det faktiskt går att ta tåg. Det gör att det är det är bra tåg och de går fort. Höghastighetståg med få eller inga mellanstopp gör att man kan resa snabbt och smidigt och här var det som om vi precis satt oss på tåget i Lyon för att sedan kliva av i Paris. 

Paris har ett rätt knepigt stationssystem till skillnad från andra storstäder, det är nämligen 4 olika stationer. Ett för varje väderstreck. Så om du ska luffa och ska byta tåg i Paris är det viktigt att kolla att nästa tåg går från samma station. Maken berättade om hur han luffade back in the days och fick tokspringa genom stan med ryggsäck just av denna anledning.

Vi kom sydväst ifrån och Lyon så vi ankom till Gare de Lyon lämpligt nog. Airbnb-lägenheten vi hyrt låg några t-banestopp bort så det var att gå ner under mark.

Förra gången vi var i Paris 2019 åkte vi faktiskt aldrig t-bana/le metro så det var nytt det här med biljetter. Och intressant med förarlösa tunnelbanetåg där det var glasskivor på perrongen som höll säkerheten. Det visade sig endast vara på vissa linjer.

Bonjour Paris! Alltid lika spännande att komma fram till ett ställe man ska kalla hem för några dagar.

Och vi blev glatt överraskade av den fina stora lägenheten. Många stora rum med höga fönster, modernt kök och bad men med golv som var minst hundra år gammalt. Och ja, golven knarrade väldans men wow så vackra!!!

I välkomstbrevet stod det att man ska ta av sig skorna när man går in annars finns risken att grannen under bankar hårt i väggarna. Inga problem för oss svenskar som ju alltid tar av skorna, ha ha.

Vi i familjen brukar alltid gå igenom vad man vill uppleva, se, äta eller besöka när man är på resan så man i alla fall får med sig sitt ”måste”. Jag hade att äta en äkta moules frites så det var målet för kvällen. 

Jag googlade på Moules och den underbara gata, rue Montorgueil, vi passerade förra gången vi var i Paris men inte stannade till på någon restaurang vid. Det gav flera förslag och jag tyckte Le Compas såg perfekt ut. Bord bokades och vi promenerade dit.

Jajamensan, det var ett alldeles underbart ställe. Så franskt, så mycket Paris och familjevänligt. MEN INGEN MOULES!!!

Jaja, det fanns ju tusen å en andra saker så det gick ju ingen nöd på mig men det var ju lite typsikt att vi promenerat så långt för detta.

Gratinerade musslor till förrätt fick bli substitut.

Jag tar bild på familjen och lokalen varpå servitören frågan om han kan ta bild på oss alla. Det tillfället kan man ju inte missa. Så sällan vi alla fastnar på bild.

Kanske inte det blev bilden vi har som julkort men ändå.

Volymen, stämningen stegrade medan ljuset i lokalen dimrades ner mer och mer. Wow vilket fullt ös det var när vi sedan var redo för att gå hem å kojsa.

Ännu en lång dag med många intryck och upplevelser. Denna resa är bättre än vad jag någonsin vågat tro på. Och detta var bara första kvällen i Paris ju!

Så kom då dagen vi skulle vidare mot Paris. Lite dubbelt. Vill så klart till Paris men jag kan säga att det inte alls kändes som vi fått vår fulla dos av Lyon. Det blev vi verkligen varse på väg mot tågstationen när vi klev in i en av Lyons stoltheter: Les halles Bocuse. Lyons saluhall som också är då den kände, kanske världens mest kände, kock Paul Bocuse verk. Han gick bort 2018 men hans arv lever vidare. Han drev en 3-stjärnig krog, var den som startade kock-VM, ja tävlingen heter ju Bocuse d’or och verkligen gjorde Lyon till Frankrikes, kanske världens matmetropol, läs mer HÄR.

Hej då lilla lägenheten. Du var rolig.

Hur var det nu? Var detta Rhône eller Seine? Lärde mig aldrig vilken av dem som var vilken då både ju går här. Måste tillbaka och ta reda på det!

Vackert som sjutton oavsett.

Hans ande vilar över hela Lyon märker man. Och här mittemot “hans” saluhall så missar man inte denna gigant.

Jag trodde vi hade gått fel när vi kom fram. Det här ser ju snarare ut som entren till en mässhall eller skatteverket.

Det verkligen slet i kroppen när vi var tvungna att gå runt bland alla fantastiska diskar med godsaker och alla restauranger man kunde sätta sig vid dragandes spå bagage och tidspress. Ostron direkt från isdisken, fantastiska patéer och gräddig pasta ropade liksom på mig. Att jag ska tillbaka hit råder det inga tvivel om.

Jag vill testa göra pate inbakad i brioche. Säkert jättesvårt men det ser så gott ut.

Pasta i alla färger.

Mycket effektfullt med isånga över skaldjuren

Grodlår! Det var det äldste sonen ville äta på förra Frankrikeresan men vi inte hittade. Nu i rå form. Kanske ett steg i rätt riktning men ändå väldigt fel.

Vi köpte med oss en av Lyons specialiteter kaka med praline – vilket är det där röda karamelltäcket.

På restauranger fanns det på olika typer av efterrätter med Praline och här även på nötter.

Sedan var det då dags att ta sig till tågstationen och leta upp vårt spår.

Den gröna gå-gubben – visst ser han lite ailienaktig ut?

Det verkar som om tågstationen är under renovering och lite kaosigt med så små skärmar som många ska stå och vänta vid. Tillslut kom vårt tåg upp på skärmarna och det var dags att kliva ombord. Nu mot Paris!

I väntan på tåget testade vi då Praline-kakan

Alldeles sött och härligt. Och lite knäckigt.

Munskydd på. Frankrike har en restriktion kvar från pandemin: munskydd på alla tåg och bussar, på stationer och på perronger.

Men när du äter får du ta av dig. Himla tur!

Så där ja, vårt supersnabba TGVtåg till Paris. Nu åker vi vidare. Nu tar vårt äventyr nya steg.

Vi lämnade ju Stockholm med snö så detta är ju bara för härligt att åka genom. Vi ses i Paris!

Nu väntade ett bord på på oss. Och detta åker upp på listan över livets härligaste restaurangupplevelser.

Bord på La Meunière var bokat och egentligen hade maken velat boka på restaurangen snett emot på samma gata som är en Bocuse-krog men med facit i hand är vi glada att det var fullbokat.

Vi kom några minuter innan vår sittning och det visade sig vara första sittningen för restaurangen var låst. Vi och två sällskap fick vänta utanför. 

Väl inne var det som att få en bunke av Frankrike sköljd över huvudet. Här fanns allt. En meny skriver på franska, så klart, men med en helt hopplös handstil och inte läge för att be om översättning av personalen här inte. Tur att makens franska är god och min lilla skolfranska kunde piskas upp.

Lyon är som jag skrev en matstad och här finns det arv från förr vilket lever kvar; man tar ara på alla delar av djuret. Hela menyn var fylld av många spännande detaljer. Äldste sonen som älskar mat, är modig och matintresserad valde fårtestiklar. Maken

Till förrätt var mitt val enkelt; sparris. Men överraskad blev jag att sparrisen var kall. Och sen överraskad igen för skivorna på sparrisen var kallt skivat rökt smör. Så oväntat gott. Kryddat skivat kallt smör – det åker upp på listan för saker jag vill göra.

Yngste sonen är inte lika pigg på nya smaker som sin äldre bror. Hans förrätt jambon (skinka) visade sig vara skinkbitar i gelé. Vet inte om man ska kalla det sylta eller aladåb. Inget han gillade men wow vad gott det var för en vuxens smaklökar

Snälla låt mig få bli gammal i Frankrike. Jag känner mig helt klart Frankrike-kompatibel.

Maken beställde en linssallad till förrätt och storebror valde sniglar.

Japp, då var det dags att äta testiklar! Rätt ur stekpannan. Detta är min son det!

När jag var liten dök en efterrätt upp: baba au rhum. Den förekom oftare på 60-talet när mina äldre bröder var små och de har starkare minne från rätten än jag men jag minns hur god den såg ut men hur illa den smakade. För att det ju var rom i den. Kort beskrivet; sockerkaka dränkt i rom serverat med grädde. En bomb kan man säga. 

När jag nu såg den på menyn ville jag ju så klart testa en äkta. Och här var det som en byggsats! Jag fick en kaka med grädde och sylt samt en HEL flaska rom att själv hälla över. Jag var lite generös på doseringen för det blev för starkt. Men av nån anledning så slank allt ner ändå…

Vad jag vill att alla restauranger kan vara så här. Hög volym och stämning, ett kök med självförtroende, råvaror från grannskapet och en mycket avslappnad inredning man känner är medveten men samtidigt ärlig. Noll krusiduller. 

Vi hade två nätter i Lyon så att köpa mat hem till lägenheten kändes onödigt så vi gick ut för frukost. Härligt att då få mötas av en äkta fransk frukost. Svårt att förklara om man inte har två olika baguetter framför sig men en fransk nybakad baguette är något enastående. Det där som i Sverige går under namnet Pain Riche är inte i närheten av en äkta fransk baguette.

Parentes: du vet varför det kallas Pain Riche hos oss? Det var krögaren Tore Wretman som skulle ha ett helt då okänt bröd till sin krog Riche. Ja då bakade han en sorts baguette och döpte det till Bröd Riche = Pain Riche.

Goals: att ha en hylla med unik plats för att skära baguetter.

Kolla in de smala husen. Alltså, jag bara älskar hur man tänker, äh låt oss slänga in ett hus som är 3-4 meter brett mellan husen.

Maken hade fått tips om en matmarknad längs kajen. Det var verkligen en marknad med råvaror så inget att handla för oss. Men det jag tog med mig var en sorg över hur tråkigt det är att handla i Sverige. Jag måste bli bättre på att gå omvägar för att göra sådana här köp.

Jag vet inte om detta är äpplen specifikt odlade för att bli kompott men om det är så att det är äpplen som passerat bäst-före och säljs som material till kompott, att tillagas istf att ätas råa är det ju guld. Något för fler butiker att ta efter i så fall.

Sparristiderna är här.

Åh den som hade ett hem att fylla med dessa.

Grått verkar vara en Lyth-grej…

D’accord! Om du säger det så!

Fransmännen kan sina bakverk. Kanske att vi inte var så hungriga men vi hade en bra bit att promenera till dagens utflyktsmål; Musée des Confluences så lika bra att fylla på batterierna. Jag och äldste sonen enades om att dela på en eclair. “Tur vi delade, jag hade aldrig pallat en hel!” sa han. Jag är beredd att hålla med.

Vinden i Lyon skojade man inte med. Helt otroligt hur det blåste. På matmarknaden flög skyltar och ställningar som om det var av tunna träpinnar. Jag köpte mig en lite scarf för min hals som har en förmåga att bli sjuk av minsta lilla kyla. En souvenir också.

Museum måste man besöka och här har Lyon gjort det lätt för oss. Det låg tidigare flertalet museer nära varann och de slog sina påsar ihop och gjorde ett jättemuseum med alla möjliga utställningar då – Musée des Confluences. De fasta som fanns tidigare men även hallar för att att ha separata utställningar. Här fanns det något för alla. Teknik, djur, historia och roliga aktiviteter för barnen. 

“Mamma, kolla på valens fingrar! Där ser man verkligen att valen är släkt med hunden.” säger sonen. Ok, där lärde jag mig något nytt. Igen.

Saker som gjort en revolution för människan. Här fanns allt från bilen, vävstolen, telefonen och…

världens första stavmixer.

Mäktig utsikt över, ja är det Seine eller Rhône? lärde mig aldrig vilken som var vilken av de två här då båda ju går genom stan.

Allt från kolibris till albatross. Och giraff, sengångare, bäver, gepard, näbbdjur…

Vackert men också lite obehagligt.

Den temporära utställningen var om ursprungsbefolkningen i Nordamerika. Tänkvärd, vacker och informativ.

Deras morfar hade varit stolt. Som den schackspelare han var. “Jag är riktigt bra på schack” sa lillebror. Och ja – han vann!

Vi köpte med oss en lite franskabok för barn. Åh vad bra den var. Jag som läst grundkursen hela tre gånger (fråga inte) och vill så gärna lära mig franska på riktigt blev pepp. Kanske jag nu ska ta en kurs för 4.e gången och sätta språket???!!!

Nu hem för att byta om och gå på en rekommenderad restaurang. Och MY GOD vad det var underbart. Så franskt, så gott och vilken upplevelse. Återkommer med det.

Vi har som oftast bokat hotell när vi rest men det är någon knasig gräns där vid att vara 4 eller 5 i familjen. För så fort det är 5 blir det familjerum och inte bara svårare att hitta rum utan dyrt så det blir 2 hotellrum. Det är ju mysigt att få ett barn för sig själv men är ju inte därför vi reser bort som familj. Så denna gång testade vi Airbnb för första gången.

Maken hittade fina lägenheter i Lyon och Paris så detta skulle bli kul och spännande.

Vår lägenhet i Lyon såg så mäktig ut på bilderna innan då det var en vindsvåning rätt mitt emot en gotisk kyrka. Kanske vi tittade mer på utsiktsbilderna än själva lägenheten…? Kanske det men det var en perfekt lägenhet för oss. Liten och byggd helt och hållet av en kreatör kan jag tro för det var många speciella lösningar. IKEAs utvecklare hade älskat detta.

Väldigt gulligt med hotellkit fast i en lägenhet då.

Barnen fick ett helt eget sovloft för sig själva och älskade det.

Mäktig utsikt upp över Lyons höjder.

Men vi reser inte heller för att hänga på våra rum så det var en ganska snabb vända upp på lägenheten för att sedan ge sig ut i Lyon. 

Vad visste jag om Lyon innan resan? Inte mycket faktiskt. Det jag hört är att det är en riktig matstad. Lyon ligger alltså på en halvö som bildas när båda floderna Seine och Rhône rinner igenom så hit kom det transporter från både utland och nationellt. Mejerivaror och insjöfisk från alperna, vin, kött och grönsaker från gårdarna runt omkring och sedan havets läckerheter från både atlanten och medelhavet. En knytpunkt för allt alltså.

Sedan så är kanske världens kändaste kock härifrån: Paul Bocuse. Ja det är han som gett namn åt världens största och mest kända mattävling, Bocuse d’or. 

Maken hade fått tips om restaurang som var bokad till kväll två men vår första kväll här så gick vi bara runt och kände oss för. Och först skulle vi mest gå runt och se stan.

Många butiker och storstadsliv. Gågator med butiker, stora härliga torg, mängder av små krogar och caféer.

Och det var liv. Ja det kändes verkligen som en levande stad. Bara en sådan sak som att en, vad jag gissar, konstklass hade kroki ute på gatan. En mycket tålmodig och vig modell satt i spagat medan konstnärerna målade. Och detta var något vi såg på fler ställen under vår vistelse – konstupplevelser på gator och torg.

Vi fastnade vid Place des Jacobins.

Vid torget satte vi oss för ett glas och en massa chips. Sen skulle vi välja restaurang. Det blev La Mère Maquerelle på gatan Rue Mercière  

Rue Mercière är en fantastisk gata som är känd för många restauranger och kanske turistfällor men inte mig emot. Så länge det är gott och känns härligt får det vara hur mycket fälla som helst.

Jag tycker verkligen man kan lära känna en stad genom en restaurangmeny. Lyon gör mycket inälvsmat och här var det blodkorv samt att gäddqueneller är verkligen en lokalstorhet. Jag var ju tvungen att ta det senare. Blodkorv, nej där går nog min gräns.

Jag skojade om att jag ville äta en moluksmiddag: ostron och sniglar till förrätt och musslor till varmrätt. Det blev det inte men sniglar blev det i alla fall.

Gratinerad löksoppa och briocheinbakad paté. Tvår superfranska rätter. Nu var det all in franskt.

Och här har vi då min rätt: gäddqueneller. Mycket mycket gott!

Jag har alltid med mig pennor och papper. Bästa grejen när barnen inte riktigt tycker det är superkul att sitta still och vänta.

Sedan var vi både nöjda med vår långa dag och att vi fått ett sådant härligt första intryck av Lyon. Det blir två härliga dagar här.

[wordpay_ad type=”float” blur=1]

Då har vi gett oss ut på vår tredje tågresa ner i Europa. Första var Paris – Berlin och den andra Venedig – Salzburg. Som vi längtat efter detta. Planen var en resa tidigare men den där pandemin satte ju stopp för det.

Vi sa på vägen till Centralstationen att det är verkligen helt olika tidsramar för tågen. För att flyga idag så ska man vara 3 timmar innan avgång på flygplatsen för incheckning och säkerhetskontroll. Tåget däremot så kan man ju sladda in bara nån minut innan. Vilket man ju inte gör för jag vill undvika den stressen men möjligheten finns.

Något vi dock blev varse var ett av tågets orosmoment när man som vi ska ansluta och byta tåg – tåget Stockholm till Malmö skulle bli försenat pga banbygge. Detta med att ta tåg är ju en katten-på-råttan-grej. Faller en del, faller allt. Som den där ovan nämnda stress infann sig i alla fall.

Sedan var vår vagn trasig så de där svängarna som X2000 ska ta så fint var ur funktion. Det gungade och lutade något helt otroligt och i början flög väskor som om vi var på en båt i storm. Ingen bra start på resan med andra ord…

När vi närmade oss Skåne så tog tågföraren in minut på minut. Från att vi inte skulle hinna alls då tåget var 24 minuter sent, så blev det ”om vi springer mellan perrongerna hinner vi faktiskt”. I slutändan blev det bara 3 minuters försening vilket ju gav massa tid och allt blev ändå enligt plan. Vi gick fram till henne och tackade. Sånt proffs!

I Malmö, väntar på Öresundståget till Köpenhamn.

Mäktigt att åka över Öresund med tåg.

En matpaus i farten på Köpenhamns centralstation och sen sätta sig på tåget mot Hamburg.

Det var med mycket stor lättnad vi tog plats i vagn 71. En vagn fylld av Europa. Det var danska, tyska, polska och så klart engelska överallt. Det är därför jag älskar tåg. Det är som om gränser suddas ut och alla gör en gemensam resa i vårt gemensamma land.

Det var med stor glädje vi kom fram till Hamburg. Inte bara det att vi faktist lyckades då allt kändes så ovisst där i början utan även att det blev ett kärt återseende. Hamburgs tågcentral är det nästan omöjligt att inte besöka om man ska tåga sig ner i Europa. På alla våra turer har vi hamnat här.

Nu blev det dock en snabb middag stående i stationen för att sen hitta vårt nattåg till Schweiz, Basel.

Kvällsfika a la Hamburg fick med oss in i tåget.

Vi var lite sent ute med att boka platsbiljetter så vi fick inte sovvagn tyvärr så vi fick vanliga sittplatser. Men det gick bra det med. Jag och familjen sov ovanligt bra faktiskt.

Häftigt att se solen sakta sakta dyka upp vid horisonten medan vi svischar förbi i det tyska landskapet.

Men tyvärr så hände något medan vi sov och tåget blev försenat. Vi missade då vår bokade anknytning som skulle ta oss från Basel vidare mot Lyon. Otroligt jobbigt och förvirrande. Mest för att i Frankriske MÅSTE man ha platsbiljetter. I övriga länder kan man hoppa på och sätta sig varsom helst. Så det blev att boka något så fort vi kunde kliva av tåget..

Ser lugn ut bakom masken men stressen och ovissheten fanns där i mig.

Väl framme i Basel blev det att vi missade vår anknytning med 14 minuter (vi skulle ha haft över 2 timmars marginal enligt ursprunglig plan) så det blev till att gå till biljettkassan och styra om. Och det blev en spännande utveckling. För vi fick ta en krok om Schweiz för att sen till slut komma fram till Frankriken och Lyon.

En snabb frukost hann vi köpa med oss i Basel innan vi klev på tåget mot Lyon.

Det var inte bara tåg vi bytte utan nu var det ju även land och Schweiz visade upp sin stolthet – vitklädda alper, utanför tågfönstret.

Vårt tåg från Hamburg blev två timmar sent och vår ankomst till Lyon blev också två timmar senare än tänkt så vi höll samma tempo med vår nya rutt från Basel. Det tycker jag ändå var bra jobbat. Kanske lite mörare än vad planen var men med en god erfarenhet av att Europa är häftigt. Hur tex ett äldre tyskt par slår sig ner bredvid en yngre kille. Han ber om ursäkt för att hans tyska är så dålig men vad av jag hör är den superbra. Vilket den äldre mannen också säger. Killen är från London och påväg till Milano där han pluggade. Det tyska paret skulle fira påsk i Florens. Vi, den svenska familjen skulle till Lyon i Frankrike. Alla på samma tåg. DET var häftigt.

Till slut kom vi då fram till vår lägenhet vi hyrt för några dagar i Lyon. En liten etagelägenhet med sovloft för barnen. Liten med en mäktig utsikt över en gotisk kyrka och upp över berget.

Det var en lång resa men den var som bortblåst så väl vi kommit över tröskeln. Nu var energin hög igen och skulle vi ut å se Lyon!

Återkommer med det.

[wordpay_ad type=”float” blur=1]

Påskaftonen är här och nu kan äggjakten börja! Jag skickar in en önskan om att du får dig en riktigt Glad Påsk och hoppas på att den där påskharen inte är allt för lurig.

Hoppas du får i dig något gott under dagen som sätter den där påskstämningen.

Inget är härligare än ett skratt och ingen bjuder på det lika bra som Johan Glans. Kan se detta klipp hur många gånger som helst!

Som sagt, ha en härlig lördag nu!

Hej kära bloggläsare. Så glad att du är här. Kanske du är en av de som läser regelbundet eller läser ikapp lite då och då. Eller så är du en som aldrig läst min blogg utan just idag googlat dig hit för att du sökt på något. Oavsett så skulle jag vilja låna dig en minut.

Jag går rätt på sak så jag inte tar för mycket av din tid:
1. Vad tycker du är bra med bloggens layout, utseende och funktioner?
2. Vad tycker du bör bli bättre med layout, utseende och funktioner?
3. Övrigt som du tänkt på med bloggen?

Det är över 5 år sedan, 28.e januari 2017 som denna blogg, i detta utseende föddes, se HÄR. Då hade jag sagt upp min blogg hos Bonnier efter 4 år på först Amelia och sedan Sköna Hem. Då hade jag en önskan om att få skapa en egen blogg, ett eget utseende och bestämma och framförallt äga allt mitt material.

Allt kändes bra och bloggen växte, hittade sin publik och jag kände mig “hemma”. Och det gör jag fortfarande men i den tekniska värld vi alla lever i så går allt så fort. På dessa 5 år har så galet mycket hänt och jag/bloggen har inte hängt med. Nya funktioner och möjligheter som finns nu men jag är helt på läktarn här.

Jag är kreatör och kan viss teknik då jag jobbar digitalt men allt som sker bakom, i kulisserna så som ettor och nollor och kodning, det kan jag inte ett skvatt om.

Min blogg dök i statistik som jag berättade om HÄR och då insåg jag att jag behövde träffa nån som kunde hjälpa mig. För det var uppenbart att det är nåt tekniskt som stökar. Som om bloggen fått diskbråck och behöver proffs för att komma på benen igen.

Och mycket riktigt krävdes det inte lång tid för proffsen att se att jag helt negligerat bloggens ryggrad under dessa fem år. Man bör ju träna varje dag för att hålla funktionen igång.

Så nu ska inte bara bloggen bli frisk utan även passa på att se över layout, funktioner och användbarhet. Allt är fortfarande på planeringsstadiet och då tänkte jag att den bästa att fråga är ju dig. Du som faktiskt läser och använder bloggen. Du kanske har sett att startsidan ändrats – att många inlägg syns och man får klicka sig vidare. Det var ett sätt att hjälpa bloggen lite då den är så bildtung. Ja lite sådana där saker är det alltså som är på gång.

När du kommer in, är det lätt att läsa? Om du söker ett gammalt inlägg eller inspiration till säg fredagsmys – hittar du då det du söker? Använder du kategorier? Stämmer utseendet på bloggen med innehållet? Vilka bloggar tycker du har en bra sida? Ja lite sådana frågor funderar jag på.

Om du har en tanke på som kan hjälpa mig att göra bloggen bättre blir jag jätteglad. För då får ju du en bättre upplevelse av den.

Stort tack på förhand.

[wordpay_ad type=”float” blur=1]

Du har ett ägg och en penna och det ska tydligen påskpysslas. Det kanske börjar kännas pressat och du vet inte vad du ska göra.

Väldigt ofta får jag höra att man får panik när det ska pysslas vilket ju är precis motsatsen till den upplevelse det ska vara. För mig är pyssel en stund att “bara släppa loss” och skapa utan krav. Men jag kan tänka mig att det är många som får stresskänslor vid minnet av skolans slöjdtimma där man skulle bli bedömd. “Vem gör den snyggaste smörkniven???”

Men då kommer jag här med en tips från påskcoachen: att måla ansikten kommer man alltid undan med.

En mustasch/läppar, näsa och lite fransar/monokel och det var klart!

Ja okej, jag fuskar lite här med rekvisita i form av ekollonshattar. Det var ju busigt av mig. Förlåt.

Men vad jag vill säga är att skapa inte behöver bli fantastiska landskapsmålningar i alla regnbågens färger. Det kan räcka med ett litet nylle.

Så här står jag och viftar med fransarna ihop med min karl. Nu har ju han iofs också skägg men inte monokel i verkligheten men han är ju inte ett ägg heller, ha ha.